Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Yxa ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
653
Zaalaiskijchrebet-Zabern
654
de slaviska och gotiska. Detta är ock för det mesta .
fallet i de direkt ur det latinska härledda alfabe-
ten, såsom i det äldre runalfabetet samt de german-
ska och romanska språkens Ijudbeteckningssystem.
I franskan betecknar z z-ljud: zéro, zone, Balzac,
gaz, Berlioz, allez-y, chez-eux. I italienskan
nyttjas z för att beteckna dels ts (benefizio, corru-
zione), dels dz (pranzo, mezzo, midt, zelo). En-
gelskt z är z-ljud: zeal, buzz, buzzard. Det är huf-
vudsakligen från italienskan och tyskan, som ljud-
värdet ts för z härstammar. I fornhögtyskan an-
vändes tecknet z för att uttrycka de ur samger-
manskt t (indoeuropeiskt d) uppkomna ljuden och
ljudförbindelserna s, ss (tecknadt zz) och (s, tts
(tecknadt z och zz). Det förra fallet förekommer
i midljud och slutljud efter vokaler: ty. wasser af
fhty. wazzar af *watar, das(s) af daz af *pa£. Det
senare i uddljud, i midljud efter konsonanter (l,
r, m, n) samt i gemination: ziehen af ziohan af
*tiohan (jfr got. tiuhari), schwarz af swarz af
*swart (jfr sv. svart), schatz af scaz af *skatts (jfr
got. skatts), setzen af setzan af *’settian (jfr fnsachs.
settian, got. satjan), i hvilka senare fall tyskt tz
är fhty. z. I de skandinaviska språken betecknar z
mest s. Speciellt i svenskan har t s antingen Ijud-
lagsenligt, äfven i lånord, öfvergått till s i början
af ord, t. ex. sebra (zebra), sira (ty. zieren), eller
ock tecknas det nästan allmänt med ts, t. ex. tra-
pets, tsar. - Om den fonetiska beskaffenheten
och den språkhistoriska utvecklingen af de i
ljudförbindelsen (affrikatan) (s (resp. dz) ingå-
ende ljuden t och s (resp. d och z) se under
D, 5, T. K. F. J. (Ad. N-n.)
Under medeltiden nyttjades stundom Z som
tecken för talet 2,000. Z användes i latinska in-
skrifter och handskrifter som tecken för */3 as,
zz för 2/3 as. I gamla läkarskrifter träffas z som
tecken för l1/* uns eller för l drachma (Va uns)
eller 8 skrupel (Vs uns), och zz betecknar där
dels myrra, dels ingefära. På äldre franska mynt
betecknar Z myntningsorten Grenoble. I matemati-
ken nyttjas z som tecken för en tredje obekant
storhet (jfr X och Y). - Z förekommer dessutom
som förkortningstecken för fr. zéro (noll) och för zon.
Zaalaiskijchrebet [-krebjå¾, berg. Se Alai-
b er gen.
Zaandam [sä;n-], oriktigt S a ar d a m, stad i
nederländska prov. Nord-Holland, vid Zaans ut-
lopp i den forna viken het Ij, 10 km. n. v. om
Amsterdam. 28,846 inv. (1920). Z. är en typiskt
holländsk stad med ovanligt stor anhopning af
väderkvarnar. Berömda oljeslagerier (de största i
Nederländerna). Pappersindustrien, som äfven är
betydande (handgjordt papper), leder sina anor
tillbaka till 1672, då den igångsattes af flyktingar
från Gelderland. Stor handel med timmer och ett
ännu rätt ansenligt skeppsbyggen. Man visar allt-
jämt det lilla hus med två rum, där Peter den
store bodde en vecka 1697, då han uppehöll sig
vid mynheer Kalfs varf i Z. för att förvärfva kun-
skap i skeppsbyggeri. öfver kaminen lät kejsar
Alexander I vid sitt besök där 1814 uppsätta en
marmortafla med inskriften: "Petro magno -
Alexander". A. N-d.
Zaba, stad. Se B i s k r a.
Zabaika^skaja-oblast [sa-; af ry. za, på andra
sidan om). Se T r a n s b a i k a l i e n.
Zabaleta [thabale¾], Juan de, spansk skald,
f. omkr. 1627 i Madrid, d. efter 1667, skref några
komedier tills, med Calderón o. a., som finnas
intagna i samlingen "Comedias escogidas" (1654
-78). Z:s förnämsta komedi anses vara El
ermitano galan, och på prosadiktens område
vunno sedeskildringarna El dia Jiesta stor ryktbar-
het. Arbeten på andra områden af Z. äro
Problemas de la filosofia natural och Milagros
de los trabajos, hvarförutom han äfven publice-
rade Obras historicas, politicas, filosóficas y
morales. Z:s namn är upptaget i Spanska akad:s
"Catálogo de autoridades de la lengua". Ad. H-n.
Zabalka’nskij, Diebitsch (Dl e bi t j). Se
Diebitsch Z a b a l k a n sk i j.
Zabare’lla [tsa-], Francesco, italiensk prelat
och skriftställare, f. 1360 i Padua, d. 1417, var
1390-1410 juris professor i sin födelsestad.
Därunder kom han att få stor kyrkohistorisk
betydelse, då han och andra ansedda kanonister
i Padua och Bologna anslöto sig till den medlande
teori i fråga om kyrkans reformation, som utveck-
lats i Paris och som menade, att påfven visser-
ligen hade plenitudo potestatis, men att konsiliet
dock i nödfall stode öfver påfven. Z. m. fl. ut-
talade sig för, att i tidens kyrkliga nöd kardina-
lerna måtte sammankalla ett konsilium. Så kom
det första reformatoriska kyrkomötet i Pisa till
stånd. När Padua 1410 kom under Venezia,
flyttade Z. till Florens, valdes af denna stads
invånare till ärkebiskop samt utnämndes 1411 af
påfven Johannes XXIII till kardinal och sände-
bud hos kejsar Sigismund. Z. deltog i Konstanz-
konsiliet, särskildt i processen mot Hus och
arbetet för påfveschismens häfvande, och dog
därunder af öfveransträngning. Bland hans arbe-
ten må nämnas Commentarii in Decretales et
Clementinas (6 foliobd), Acta in conciliis Pisano
et Constantiensi, De felicitate och De schismate
(3 bd, intill senaste tid på index). Se biogr. af
Kneer (1891) och Periton (1895), A. Hauck,
"Motsatser inom den senare medeltidens kyrko-
begrepp" (i "Kyrkohist. årsskr." 1911) samt
litt. till konsilierna i Pisa och Konstanz. H j. H-t.
Zabern [tsa7-], fr. Saverne, fransk stad i
Elsass-Lothringen, dep. Bas-Rhin, vid Rhens bi-
flod Zorn, 35 km. n. v. om Strassburg. 9,200
inv. (1919). Garfverier, tillverkning af slipstenar
och landtbruksredskap. Staden har ett monumen-
talt slott, byggdt 1780 af kardinal de Rohan,
biskop i Strassburg. På de skogklädda höjderna
i omgifningarna befinna sig flera intressanta borg-
ruiner, sålunda 3 km. s. v. om staden slottet
H o h b a r r, något längre åt s. G r o s s- och
Klein-Geroldseck samt vid Zorns vänstra
strand det vackra Geroldseck. Passöfvergån-
gen öfver Vogeserna v. om Z. är ovanligt lätt
(höjd endast 380 m. ö. h.); häröfver har man
därför dragit både Rhen-Marne-kanalen och järn-
vägen Strassburg-Paris. Sedan 1728-37 leder
äfven en präktig väg, den s. k. Zaberner steige,
öfver Vogeserna. - Z., romarnas Tres Tabernæ
(se T a ber n a), en station vid vägen mellan Ar-
gentoratum (Strassburg) och Divodurum (Metz),
tillhörde under medeltiden biskoparna af Metz,
senare biskoparna af Strassburg, som där en tid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
