Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Wöhlerit ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
503
Xanthopulos-Xantokon
504
ten bildade Xanthium förr en egen familj, Am-
brosiaceo. Gr. L-m.
Xanthopulos. Se Nikeforos 4, sp. 992.
Xanthöria, bot., ett släkte bland bladlafvarna,
utmärkt af bålens gula färg (förorsakad af vulpin-
syra; se L a f s y r o r). X. parie’tina (Physcia
parietina), v ägg la f, är en af våra vanligaste
lafvar på gamla väggar och träd och äfven på
sten (se Lafvar, fig. 6). G. L-m.
Xanthorrhoa Smith, Grästräd, bot., ett till
fam. Liliaceæ hörande växtsläkte. Alla arterna
finnas i Australien. Några bilda vid marken en
stor tufva eller rugge af smala, gräslika blad,
hvilken tufva hos X. hastile blir med tiden upp-
lyft på en kort stam, ur hvars midt reser sig en
åt båda ändar afsmalnande, ax- eller kolfliknande
blomställning. Andra arter, t. ex. X. Preissii i
Väst-Australien, ha en 4 m. hög stam med meter-
långa blad och en 2 m. lång blomställning. De
Öfversta eller yngre delarna af grästrädet tjäna
allt slags boskap till foder, och de späda inre
delarna af bladbaserna användas af infödingarna
till föda. Af blomställningens långa skaft hos den
nämnda arten förfärdiga infödingarna sina spjut-
skaft (däraf artnamnet: af lat. hasta, spjut). Af
X. hastile afsöndras i parenkymet Botany Bay-
harts eller gult akaroidharts (se d. o.). Ett annat,
rödt akaroidharts, liknande "drakblod" och ofta
benämndt black boy’s gum ("svarta gossens kåda"
1. harts), erhålles af X. australe. O.T.S. (G.L-m.)
Xa’nthos (lat. Xanthus). 1. I forntiden huf-
vudstad i Lycien på Mindre Asiens sydvästra kust,
vid floden X., 13 km. från dess mynning, nära
den nuv. byn Giinek (Kunik). I historien är staden
märklig företrädesvis för sina belägringar och det
förtviflade, men gagnlösa motstånd dess inbyggare
därunder gjorde. Den första belägringen företogs
546 f. Kr. af persiske fältherren Harpagos, då
Akropolis brändes och hela befolkningen med få
undantag omkom i lågorna hellre än att ge sig åt
eröfraren. Stadens följande historia är föga känd
ända till Alexander den stores tid, då den skall
ha gjort lika förtvifladt motstånd som förra gången.
43 f. Kr. belägrades den af romarna under Brutus,
togs med storm och uppbrändes, hvarvid nästan
alla invånarna omkommo. Återstoden af staden
förstördes genom jordskalf under kejsar Tiberius.
Under sin blomstringstid hade staden en mängd
vackra tempel och andra byggnader, af hvilka
stora, väl bevarade lämningar upptäcktes och un-
dersöktes af sir C. Fellows (se d. o.) 1838 ff. samt
på 1880-talet af en österrikisk expedition. Fellows
förde ett antal marmorskulpturer, hufvudsakligen
tillhörande grafvar, till London, där de under
namnet Xanthian marbles äro uppställda i British
museum. Berömda äro i synnerhet Nereid- och
Harpyamonumenten (jfr bilder i art. H a r p y o r
och Lycien). Om den berömda Xanthospela-
ren se Lyciska språket. Se Fellows’ "Ex-
cursion in Asia minor" (1839) och "Discoveries
in Lycia" (1811), samt Benndorf och Niemann,
"Eeisen in Lycien und Karien" (1884). - 2. Ett
binamn för floden S kam a n drös (se d. o.) vid
Tröja. 1. A. M. A.
Xanthosoma Schott, bot., örtsläkte af fam.
Araceo, nära besläktadt med Colocasia. De 32
arterna växa i tropiska Amerika. Den mest be-
kanta är X. sagittifolium, hvars stärkelserika knöl-
stam används som födoämne. G- L- m.
Xantho7xylum elegans Engler, bot. Se J a b o-
ra n di.
Xantin (D i o x i p u r i n) , kem. , är ett purin-
derivat (se P u r i n) , som i små mängder är myc-
ket utbredt i djur- och växtriket. Det har påvisats
i muskel vätskan och flera andra animaliska sekret,
i pankreas, lefvern, mjälten, hjärnan och i urinen;
vidare i jäst, i te och i flera växters groddar. Det
kan erhållas genom reduktion af urinsyra samt
genom oxidation af guanin och har af E. Fischer
framställts på syntetisk väg. I sin ordning utgör
xantinet modersubstans till de viktiga växtämnena
teobromin och kaffein, i hvilka det kan öfverföras
medelst metyl jodid. Xantin har svagt basiska egen-
skaper och räknas jämte teobromin, kaffein och
guanin till xantinbaserna. K- A. V- g.
Xantippa. Se Xanthippe,
Xantit (af grek. xantho’s, gul), miner., en gul,
i Amerika funnen vesuvian (se d. o.).
Xantofy’11 (af grek. xanthofs, gul, och fy’llon,
blad), kem. Se B l a d g u 1 1 1.
Xantogensyradt kalium. Se Xantogensyror.
Xantogensyror (af grek. xanthofs, gul, i anled-
ning af kopparsalternas gula färg), kem., alkyl-
estrar till en af kolsyrans tiosyror (se d. o.), sul-
fotiokolsyran, CS^crr . Den vanliga xan-
togensyran, etylxantogensyran, af sam-
mansättningen CS C^ a-TT2 5 > är mycket obeständig,
men dess kaliumsalt, kaliumxantogenat
1. xantogensyradt kalium, som är en
väl kristalliserande förening, erhålles lätt genom
inverkan af kolsvafla på en lösning af kali i alko-
hol. Det används som reduktionsmedel vid indigo-
färgning (jfr Indigoblått och I n d i g o-
h v i 11). Ett cellulosaxantogenat, upp-
täckt 1892 af Cross, Bevan och Beadle, utgör rå-
materialet för tillverkning af s. k. viskossilke (jfr
Konstsilke, hvarest [sp. 875, r. 4 nedifr.]
står -xantat i st. f. -xantogenat). Detta xanto-
genat framställes på följande sätt: blekt träcellu-
losa fuktas med 18-procentig natronlut, som får
inverka under några dagar vid vanlig temperatur,
så att cellulosan öfvergår i natroncellulosa. Denna
behandlas därpå i roterande cylindrar under några
timmar med kolsvafla (l1^ molekyl på l mol.
C6 H10 05). Fibern färgas därvid gul och öfvergår
i xantogenat, hvilket vid knådning med natron-
haltigt vatten i maskin (se fig. 4 till art. Bä k-
n i n g) löses till en utomordentligt segflytande
vätska, s. k. viskos. Denna filtreras genom bomull
och får stå några dagar att "mogna", innan den
är färdig att spinnas. "Mognandet" beror på en
hydrolyseringsprocess, hvarvid bildas mera basiska
xantogenat, som äro starkare "tråddragande" än
den färska lösningen. Yiskossilke är det billigaste
konstsilket och därför det, som numera företrädes-
vis tillverkas, t. ex. af Tysklands största fabrik på
detta område, i Oberbruch vid Aachen. K. A. V-g.
Xantokon [-kan; af grek. xantJio’s, gul], miner.,
ett monoklint silfverhaltigt mineral från Frei-
berg i Sachsen af sammansättningen 3 Ag2 S . As2 S3,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
