Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Värmland ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Wiklund, "Ett besök i V:s finnskogar" (i "Ymer"
1895) och "Finska språkets nuvarande utbredning
i V." (ibid. 1902), "V. förr och nu"
("Meddel." från ofvannämnda förening, I–XVIII) samt
"En bok om V. af värmlänningar" (utg. af H.
H. Hildebrandsson och S. Samuelsson, I–III,
1917–21) och i detta arbete särskildt för
landskapets historia: E. Nygren, "V:s fornminnen",
S. Samuelsson, "V:s historia", H. Kjellin,
"Kyrkliga minnesmärken", V. Vendel, "Skolväsendet",
C. Nygren, "V:s krigsfolk", A. Dahlman, "V:s
städer och köpingar", A. Kunestam och S.
Samuelsson, "Den värmländska allmogens liv under
gångna tider", och E. Falk, "Finnarna i V. intill
1600-talets slut". Flera af uppsatserna innehålla
litteraturhänvisningar och källöfversikter. Under
utarbetning är en uppsats "Värmlandslitteratur",
afsedd att inflyta i tidskr. "Biblioteksbladet", af
S. Samuelsson. Se ock "Wermland i teckningar"
(utförda af J. A. Winquist), utg. af Fr. von
Schéele 1858–67.
S. Smn.
Värmland, hertig af, titel, som burits af hertig
Karls (Karl XIII:s) son, Karl Adolf (f. 3 juli 1798,
d. 10 s. m.), och af konung Gustaf V före hans
tronbestigning (1858–1907).
Värmlandsberg l. Vermelandsberg,
äfven kalladt Järnberget i Värmland,
omtalas från medeltidens slut och räknades då som
egen kommun, motsvarande nuv. Färnebo härad,
som då bildade en enda socken, Färnebo. Grufvor
började brytas där redan på 1300-talet, 16 april
1413 fingo inbyggarna i V. sina första privilegier,
1540 omtalas 12 hyttor för järntillverkning
hörande till V., och 1919 bearbetades där 2 gruffält
(Persbergs odalfält med 3 och Långbansfältet med
5 grufvor), vid hvilka brötos sammanlagdt 105,022
ton berg och malm. Däraf erhöllos 31,601 ton
prima malm och 1,165 ton andra kvaliteter till
568,187 kr. värde (s. å.).
E. A-t.
Värmlands Eda, sanatorium. Se Eda 1.
Värmlands fältjägarkår (n:r 26) uppsattes 1788
under namnet Värmlands
fältjägarbataljon till en styrka af 600 man och till
försvar af gränsen mot Norge. Styrkan minskades
1792 till 300 man, och bataljonen ställdes under
chefen för Närkes och Värmlands regemente. 1812
uppsattes en ny bataljon om 300 man och
förenades med den förra till Värmlands
fältjägarregemente. 1875 minskades
nummerstyrkan till 500 man, med bibehållande af
indelningen i 6 kompanier, och namnet ändrades till
Värmlands fältjägarkår. En ytterligare
minskning skedde enligt 1892 års urtima riksdags
beslut, hvarvid kåren med 400 man sattes på 4
kompanier. 1 jan. 1902 ingick kåren i det
nybildade Vaxholms grenadjärregemente (se d. o.).
Manskapet var värfvadt, men tjänstledigt mellan
de årliga vapenöfningarna. Kårens chefsstation var
Karlstad, dess mötesplats Trossnäs fält, vid
Norsälfven, nära Edsvalla järnvägsstation. Regementets
(kårens) historia är tecknad af A. Kindberg,
"Anteckningar om Värmlands fältjägare" (2 dlr,
1918–19).
C. O. N.
Värmlandshäst. Se Hästafvel, sp. 168–169.
Värmlands län omfattar hela Värmland med
undantag af den till Örebro län hörande
Karlskoga bergslag och är beläget mellan 58°
46’ (sydligast i Lurö skärgård) och 61° 3’ n. br.
samt 6° 22’ och 3° 35’ v. lgd från Stockholms
observatorium. Länets största längd, n.–s., är
250 km. och största bredd, ö.–v., 150 km.
Ytinnehållet är 19,324 kvkm., hvaraf 17,549 kvkm.
land och 1,775 kvkm. vatten. Till land äro här
räknade öar och holmar i Vänern, 60 kvkm. I
vattnets areal är icke inräknad länets andel af
sjön Vänern, i hvilken f. ö. gränsen mellan de
här sammanstötande tre länen icke är bestämd.
Folkmängden vid 1921 års början utgjorde 268,675
personer (133,352 mankön, 135,323 kvinnkön),
hvaraf 226,146 å landsbygden och 42,529 i
städerna. Folkmängdstätheten var sålunda 15 personer
på 1 kvkm. land. I afseende på folkmängden intar
detta län, som har 4,55 proc. af rikets
befolkning, 5:e rummet och i afseende på
folkmängdstätheten det 18:e af rikets län (frånsedt
Stockholms stad). Folkökningen under de senaste tio
åren har utgjort endast 3,3 proc. emot i hela riket
6,9 proc., beroende på stark utflyttning från länet.
– I judiciellt hänseende är landsbygden fördelad
i 7 domsagor, omfattande 12 tingslag (14 härad),
under Svea hofrätt, och i administrativt hänseende
i 6 fögderier och 21 landsfiskalsdistrikt. Dessa
domsagor äro Östersysslets (omfattande Färnebo,
Ölme, Visnums och Väse härad, af hvilka de 3
sistnämnda bilda ett tingslag), Mellansysslets
(omfattande de till ett tingslag förenade Kils,
Karlstads och Grums härad), Södersysslets (omfattande
Gillbergs och Näs härad), Nordmarks (omfattande
Nordmarks härad), Jösse (omfattande Jösse härad
och staden Arvika), Fryksdals (omfattande det i
två tingslag, ett nedre och ett öfre, delade
Fryksdals härad), Älfdals och Nyeds (omfattande det
i två tingslag, ett öfre och ett nedre, delade
Älfdals härad samt Nyeds härad). Fögderierna äro
Östersysslets och Mellansysslets, motsvarande de
liknämnda domsagorna, Södersysslets omfattande
Södersysslets och en del af Nordmarks domsaga,
Västersysslets omfattande Jösse och återstoden af
Nordmarks domsaga, Fryksdals motsvarande den
liknämnda domsagan och Älfdals motsvarande
Älfdals och Nyeds domsaga. Landsfiskalsdistrikten äro
i de olika fögderierna resp. 4, 4, 3, 3, 3 och 4.
Städerna äro 4: Karlstad, landshöfdingens residens,
Kristinehamn, Filipstad, alla med
rådhusrätt, samt Arvika, som tillhör Jösse
domsaga. Köpingarna äro 2, Säffle och Sunne, och
landskommunerna i öfrigt 87.
Municipalsamhällena äro 5: Kil, Forshaga, Åmot, Charlottenberg
och Torsby. – I ecklesiastikt hänseende hör
länet till Karlstads stift samt omfattar 7 hela och
delar af 2 kontrakt. Pastoraten äro fr. o. m. 1
maj 1921 51 (hvaraf ett med annex i Älfsborgs
län), stadsförsamlingarna 4, landsförsamlingarna 84
(hvaraf en är annex till moderförsamling i
Skaraborgs län och en är delad på Värmlands och Örebro
län) och kapellförsamlingarna 8. – Länet tillhör
femte arméfördelningsområdet. Värmlands
regemente är sedan 1912 förlagdt till Karlstad. Vidare
tillhör länet Västra postdistriktet, Andra
telegrafdistriktet, Andra järnvägsdistriktet, Västra väg- och
vattenbyggnadsdistriktet, Västra
bergmästardistriktet och i afseende på skogsväsendet
Bergslagsdistriktet (med 5 revir) samt bildar 3
justeringsdistrikt och 13 landtmäteridistrikt. – För hälso-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
