Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Wrangel ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
till kommendör. 1909 blef han generalmajor och chef
för Kustartilleriet och 1916 generallöjtnant. Han
var lärare 1891–1900 vid Sjökrigsskolan,
1895–1903 vid Krigshögskolan och 1898–1906 vid
Sjökrigshögskolan. Under sin verksamhet som lärare
vid Sjökrigsskolan uppfann och utformade W. en ny
lösning af den astronomiska navigationens viktigaste
problem (ortbestämning genom två höjdobservationer),
de s. k. kombinerade metoderna, hvilka alltjämt äro
mycket använda af svenska navigatörer och i hvilka
"på ett lyckligt funnet och enkelt sätt
ortbestämningsproblemet vinner en särdeles elegant och
tillförlitlig lösning" ("Sveriges sjöfart",
s. 363). W. har varit sekreterare, ledamot och
ordf. i ett flertal kommittéer och kommissioner,
bl. a. sjökrigsmaterielkommittéerna 1892 och 1901,
försvarskommittén 1909–10, navigationsskolekommittén
1910–11 och kustbefästningskommissionen
1914–18. Såsom verkställande styrelseledamot i
föreningen "Sveriges flotta" (se d. o.) alltsedan
dess stiftande 19C6 har han nitiskt verkat för dess
syftemål. Sedan 1913 är han ordf. i styrelsen för
Svenska aeronautiska sällskapet (se d. o.) och har
som sådan verkat för flygväsendets utveckling i
Sverige. Han var led. af riksdagens Första kammare
(där han tillhörde nationella partiet) 1909–10 för
Blekinge län och 1914–19 för Göteborgs och Bohus
län samt därunder ledamot af försvarsutskottet
1914, af särskilda utskottet n:r 2 1915, n:r 1
1917 och 1918 samt af statsutskottet 1918 och
1919. Inom riksdagen verkade W. med kraft för
försvarets (särskildt sjöförsvarets) stärkande och
för byggnadsverksamhetens höjande samt häfdade mot
slutet af sin riksdagsmannatid kraftigt nödvändigheten
af sparsamhet med statens medel. I sådant afseende
reserverade han sig vid 1919 års riksdag ensam inom
statsutskottet mot det af detsamma höjda indextalet
för dyrtidstilläggets beräknande. W:s mening följdes
äfven af Första kammaren, men vid gemensam votering
bifölls utskottets förslag. Flitig skriftställare,
särskildt på det sjömilitära området, har han utom en
mängd tidskrifts- och tidningsuppsatser samt artiklar
i Nordisk familjebok jämte åtskilliga broschyrer
utgett bl. a. Sjövind, tankar i försvarsfrågan
(1886), Lärobok i teoretisk och praktisk navigation
(1897; 2:a uppl. 1910; öfv. till spanska), Svenska
flottans bok (1898) samt det på omfattande forskningar
stödda arbetet Kriget i Östersjön 1719–1721 (2 dlr,
1906–07), hvarjämte han under två år verkställt
forskningar för den del af generalstabens arbete
"Sveriges krig åren 1808–09", som omfattar kriget
till sjöss. Sedan 1890 är han led. och sedan 1909
hedersled. af Örlogsmannasällskapet, sedan 1899
led. af Krigsvet. akad. – Brodern Johan Gustaf Fabian
W., militär, f. 1 jan. 1858 i Stockholm, blef officer
1877, öfverste och chef för Dalregementet 1903,
generalmajor
och chef för 6:e arméfördelningen 1910 och för 4:e
arméfördelningen 1916 samt generallöjtnant 1917. Han
erhöll afsked ur aktiv tjänst 1919.
9. Evert Henrik Gabriel W., den föregåendes broder,
universitetslärare, litteratur- och konsthistoriker,
f. 20 nov. 1863 i Stockholm, blef 1882 student
i Lund, där han aflade 1884 filos. kandidat- och
1888 licentiatexamen, 1888 blef docent i estetik och
litteraturhistoria och 1889 filos. doktor samt 1899
professor i estetik, litteratur- och konsthistoria. Då
professuren 1919 delades i två, öfvertog W. den
i konsthistoria med konstteori. W. har företagit
ett mycket stort antal studieresor, till Belgien,
Danmark, England, Frankrike, Holland, Italien,
Ryssland, Tyskland och Österrike. Han har utöfvat
ett synnerligen omfattande författarskap på alla
de olika områden, som tillhöra hans forsknings-
och lärarverksamhet. Af hans litteratur- och
kulturhistoriska samt biografiska arbeten må nämnas de
i bokform utgifna Det carolinska tidehvarfvets komiska
diktning (1888), Skånsk dikt och visa under Carl XII:s
krig (1894), Frihetstidens odlingshistoria (1895),
Estetiska studier (1898), Brinkman och Tegnér (1906),
Den blåögda. Ur Hilda Wijks litterära minnen (1908),
Dikten och diktaren (1912), Martina von Schwerin
(s. å.), Tegnérska släktminnen och ungdomsbilder
(1913), Tegnérs kärlekssaga (1916), Rämen och
Tegnérminnet (1917), Gamla studentminnen från Lund
(1918), afhandlingarna Eduard von Hartmanns estetiska
system i kritisk belysning (1889), Sveriges litterära
förbindelser med Holland särdeles under 1600-talet
(1897, utg. i holländsk öfv. af Modderman och
Tine Beets-Damsté, 1901), Litterära strömningar
vid den sydsvenska högskolan under Thorilds tid
(1908) och Ling i Lund (1913), alla dessa i Lunds
univ:s "Årsskrift" (tom 26 och 33 samt bd 4 och 9),
Goethe och Sverige (i "Förh. o. upps.", utg. af
Sv. litt. sällsk. i Finland, 1907), Runeberg och
Sverige (i "J. L. Runebergs hundraårsminne", 1904) och
en mängd smärre i "Samlaren", "Historisk tidskrift"
m. fl. tidskrifter och periodiska publikationer. W:s
intresse har framför allt egnats det historiska och
lärdomshistoriska, hans verk innehålla en ytterligt
rik samling af sakligt material, arkivaliskt och
första hands-, hvar jämte han med förkärlek sysslat
med frågor tillhörande estetiken och poetiken. Tegnér
och hans tid ha, liksom öfver hufvud Skåne, tillhört
W:s favoritämnen; jämte F. Böök utger W. den nya,
kommenterade upplagan af Esaias Tegnérs "Samlade
skrifter" (1918 ff.). – På det konsthistoriska området
har W. skrifvit Allhelgonakyrkan i Lund (1893),
Rafael, hans lefnad och verk (1920) och ett stort
antal smärre och större tidskriftsuppsatser. W. har
vidare utgett en bearbetning af H. S. Schmids
"Konststilarna" (1897, 1905), "Till Fänrik Ståls
minne"
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
