Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Widén ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
269
Videnattsvärmaren-Videnskapsselskabet i Kristiania
på förbundets initiativ 1910 bildade
föreningen [Skyddsvärnet (se d. o.)- Sedan
1907 har han varit ordi. i den då tillsatta
fattigvårdslagstiftnings-kommittén. På grundval
af kommitténs förslag äro hittills nya lagar
utfärdade ang. behandling af alkoholister,
ang. fattigvården och ang. minderårigas dömande
till tvångsuppfostran. Kommitténs förslag till
lagstiftning ang. den offentliga barnavården är
snart att förvänta. Förutom i redan nämnda kommitté
har W. varit led. i strafflagskommittén 1900-02,
samt är ordf. i kyrkofonds-kommittén af år 1917.
Vid Swartzska ministärens afgång i okt. 1917
uppmanades W. af konungen att bilda regering. Hans
plan på en koalitionsministär strandade emellertid på
de mera framskjutne högermännens obenägenhet för en
grundlig lösning af rösträttsfrågan och öfver hufvud
för ett samarbete i en ministär tills, med Eden och
Branting. W. tillrådde då konungen att vända sig
till Eden.
Som landshöfding har W. sökt verka för
länets järnvägskommunikationer och äfven för
landsvägskommunikationernas förbättring genom
anslag dels till vägar af s. k. enklare typ,
dels till s. k. ödebygdsvägar. Under hans ledning
försiggingo i Östersund 1920 års jubileumsutställning
och landt-bruksmöte till firande af länets
hushållningssällskaps hundraåriga tillvaro. - W:s maka
Ellen W., född Murray. f. 1866, syster till statsrådet
V. Murray. har nedlagt mycket framgångsrikt arbete på
återupplifvandet och utvecklingen af hemslöjden inom
Jämtlands län samt dess värdiga representerande vid
Stockholmsutställningen 1909, Baltiska utställningen
1914 och ofvannämnda jubileumsutställning 1920. På
hennes initiativ har ock tillkommit en s. k. "fornby"
invid Östersund för tillvaratagande af minnen från
länets gångna kultur i byggnader, husgeråd m. m.
T-s.
Videnattsvärmaren, zool. Se Nattsvärmar e.
Videnskabernes selskab, danskt vetenskapligt samfund,
stiftades i Köpenhamn 13 nov. 1742 på förslag af
Hans Gram och började sin verksamhet 1743. Denna
omfattar historia, språkvetenskap och filosofi
samt matematik och naturvetenskaper. Sällskapet
vill verka genom föredrag och förhandlingar på
sina sammankomster, genom utgifning af skrifter,
företrädesvis af ledamöter, genom uppställande af
prisfrågor samt bedömande af svaren. Ke-dan 1745
utgafs första bandet af dess skrifter, och intill
1818 hade utkommit 23 bd i 3 serier; dessa följdes
af 25 bd af historisk-filosofiska af delningen och 40
bd af matematisk-naturvetenskapliga, intill 1918 i 4
serier hvardera. Sedan 1869 åtföljas af-handlingarna
af en resumé på franska. Dessutom utgafs sedan 1842
en årlig öfversikt af sällskapets förhandlingar och
verksamhet. 1766-1805 utgaf sällskapet en atlas på
17 kartblad öfver konungariket Danmark, och denna
verksamhet fortsattes med enstaka kartblad intill
1841, då generalstaben öfver-tog kartarbetet. 1870
utkom bd l af sällskapets danska ordbok, men arbetet
slutade först 1905 med åttonde bandet och är mycket
bristfälligt. 1842- 70 utkom Regesta diplomatica
Jiistoriœ Daniæ (d. v. s. förteckning öfver alla
tryckta aktstycken rörande Danmarks historia 822-1660)
i 3 bd; 1880 -97 supplement därtill i 2 bd (till
1536). Vidare
ledde sällskapet de meteorologiska anteckningarna
för Danmark 1820-73, då arbetet öfvertogs af Nya
meteorologiska institutet, samt företog 1848-53
en rad gcologisk-antikvariska undersökningar,
hvarvid kjökkonmöddingarna upptäcktes. 1876 öfvertog
sällskapet styrelsen af Carlsbergfonden genom ett
utskott på fem medlemmar, och 1898 inflyttade det i
Videnskabernes selskabs byggnad i Köpenhamn.
den smakfulla byggnad (se fig.), som på denna fonds
bekostnad uppförts af arkitekten V. Petersen. Under
första hundraårsperioden fördes presidiet af en bland
landets stormän såsom J. L. Holstein (1743 -63),
A. P. Bernstorff (1788-97) och E. Schim-melmann
(1797-1831), men sedan 1848 har sällskapet valt
sina presidenter: A. S. örsted, J. N. Madvig,
H. P. J. J. Thomsen och V. L. P. Thomsen. Samtidigt
har sekreterarbefattningen, på hvilken arbetet
hufvudsakligen hvilar. beklädts af H. C. örsted (sedan
1815), G. Forchhammer, Jap. Steenstrup och H. Zeuthen
(1878-1917). Medlemmar koopteras. 1919 var antalet
inländska 71 och utländska 91. Sällskapets tillgångar
upp-gingo 1919 till omkr. 400,000 kr. P. S. Kröyer
målade 1898 "Ett sammanträde i Videnskabernes
selskab" (se K r öy er, sp. 171). Se C. Molbech,
"Videnskabernes selskabs historie" (1843). E. Ebg.
Videnskabsselskabet i Trondhjem, stundom bru-kadt
namn på Det kongelige norske videnskabers solskab. Se
Norske videnskabers selskab.
Videnskapsselskabet i Kristiania stiftades 3 maj
1857 i anledning af en åt universitetet af professor
F. K. Faye öfverlämnad gåfva af 1,000 speciedaler,
hvilket belopp jämte ett lika stort, skänkt af
grosshandlaren Anker i Fredrikshald, blef sällskapets
grundfond. Stiftelsens syfte är vetenskapernas
främjande dels genom sammankomster, vanligen 18 om
året, dels genom utgifning eller bidrag till utgifning
af vetenskapliga arbeten. Enligt statuterna af 19
dec. 1884 med sedermera vidtagna ändringar består
sällskapet af ett begränsadt antal in- och utländska
medlemmar, delade på två klasser, en matematisk-
naturvetenskaplig (100 norska och 100 utländska
led.) och en historisk-filosofisk (högst 80 norska och
75 utländska led.). Styrelsen utgöres af preses, vice
preses och generalsekreteraren samt båda klassernas
ordf., vice ordf. och sekreterare. Sällskapet har
eget hus. Sällskapet eger genom gåfvor ett kapital
på 16,000 kr. och ett af köp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
