Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Veracruz - Veranda - Verard, Antoine - Vera Tassis y Villarroel, Juan de - Veratrin - Veratrum
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Regnmängden är riklig, särskildt i s., där
Coatzacoalcos har en årlig nederbördssiffra af 3,500
mm., men aftar mot n. Tropiska plantageprodukter äro
förnämligast föremål för odling, såsom sockerrör,
bomull, kakao, kaffe, tobak, vanilj. Kautschuk
och färgträ hämtas från skogarna. Industrien,
ej synnerligen utvecklad, omfattar tillverkning af
papper, choklad, tvål och tändstickor. V. var fordom
säte för en inhemsk kultur, från hvars glanstid ännu
minnen finnas bevarade. Den nuv. befolkningen utgöres
förnämligast af indianer och negrer samt blandras,
mulatter och samboer. Huívudstad är Jalapa (med
omkr. 20,000 inv.), belägen vid platåranden mellan
förbundsstatens hufvudstad Mexico och dess största
hamnstad, Veracruz. — 2. Befäst stad i ofvannämnda
stat och hela republiken Mexicos förnämsta hamn,
ligger vid Mexikanska viken på en låg, sandig
strand. Hamnen är skyddad af ref och smärre öar,
men är starkt utsatt för vinterhalfårets farliga
nordanstormar. 48,633 inv. (1910), hvaraf många
européer, i hvilkas händer handeln hufvudsakligen
ligger. Staden har breda, hvarandra vinkelrätt
korsande gator med merendels låga hus. Många vackra
öppna platser. Katedral. Cigarrtillverkning. Den
nuv. staden Villa rica de vera cruz ("det sanna
korsets rika stad"), som ligger flera km. s. om den
ursprungliga, af Cortez anlagda staden, anlades af
vicekonungen Monterey i slutet af 1500-talet på den
plats, där F. Cortez 1519 först landsteg, och blef
stad 1615.
1 o. 2. A. N—d.
Veranda (af persiskt eller indiskt ursprung och
genom portugiserna redan på 1400-talet infördt ord
i de europeiska språken: port. varanda, fr. veranda
o. s. v.), en lätt, vanligen åt tre sidor öppen,
ofta lägre tillbyggnad till en villa eller ett
landthus, afsedd att åt husets invånare lämna
skydd mot sol, blåst och regn, då de vilja vistas
i fria luften. Den har formen af ett galleri eller
en loggia med tak, som bäres af pelare, och mellan
dessa stundom glasfönster, gardiner eller spjälverk,
ofta öfverdraget af klängväxter.
Verard [-rār], Antoine, fransk boktryckare,
d. 1513, en bland de tidigaste och mest berömde,
uppsatte 1480 ett boktryckeri jämte bokhandel
och utgaf mer än 200 editioner af äldre franska
litteraturalster, i synnerhet krönikeverk, andliga
arbeten och riddarromaner, bl. a. "Les grandes
chroniques de France" (3 bd, 1493), "Le roman et
les prophécies de Merlin" (3 bd, 1498) och "Heures
gothiques". Hans editioner voro lyxupplagor, afsedda
för furstar och förnäma. Se J. Mac Farlane, "A. V." (i
"Bibliographical society", London, 1900).
Vera Tassis y Villarroel [-i viljarråel], Juan de,
spansk bokförläggare och författare, f. mellan 1634
och 1640, gjorde sig mest känd genom att befordra
till trycket Calderóns verk, till hvilka han ensam
hade förlagsrätten. Af V:s dramatiska arbeten äro
de mest bekanta komedierna Cuanto cabe en hora y
media, El patron de Salamanca, La corona en tres
hermanos, Felipe V en Italia och El triunfo de
Castro ó Francisco de Castro. Se f. ö. Rivadeneiras
"Biblioteca de autores españoles", bd 7.
Ad. H—n.
Veratrin, kem., en i sabadillfrön (se
d. o.) förekommande alkaloid, C32 H49 NO9, som i rent
tillstånd utgör ett hvitt, kristalliniskt pulver. Det
egentliga, kristalliserade veratrinet, äfven
kalladt cevadin, åtföljes i sabadillfröna
af flera närbesläktade alkaloider, bland hvilka
märkas veratridin. Det officinella veratrinet är
en blandning af dessa båda växtbaser. Veratrinet är
synnerligen giftigt; redan 0,01 gr. framkallar häftiga
förgiftningssymtom. Det utöfvar på slemhinnorna
häftig retning, som förorsaker tårflöde, nysning,
krampaktig hosta samt efter nedsväljning kräkning
och våldsamt diarré. Om veratrin i 3—5-procentig
salfva ingnides i huden, uppstår först en stunds
sensibel retning (stickning, bränning, senare
köldkänsla), hvarefter känseln nedsättes; huden
rodnar, och ibland uppstå enstaka blåsor. På grund
af denna verkan på hudkänseln används veratrinsalfva
till ingnidning mot neuralgi. På musklerna utöfvar
veratrin i helt små doser den egendomliga verkan, att
dessa efter sin sammandragning endast helt långsamt
och småningom åter förlänga sig. Förlängningsfasen
tar 40—50 gånger längre tid än normalt. Samtidigt
äro musklernas förkortning och energiutveckling
stegrade. Djurens rörelser bli häraf högst egendomligt
förändrade. Större doser förlama muskulaturen. Äfven
hjärtmuskeln förändras på motsvarande sätt som
skelettmusklerna, och pulsen förlångsammas däraf. Små
doser veratrin reta kärlnervernas centra i förlängda
märgen och höja blodtrycket; medelstora och större
doser förlama dessa centra och medföra i stället en
betydlig sänkning af blodtrycket. I samband härmed och
genom försvagande af hjärtat inträda kollaps och död.
P. T. C. (K. A. V—g. C. G. S.)
Veratrum Tourn., bot. farm., ett till fam. Liliaceæ,
underfam. Melanthioideæ, hörande släkte af fleråriga,
med rotstockar försedda, högväxta örter med raka
leder och många breda, elliptiska eller lansettlika,
ofta längsefter veckade, bågnerviga, slidomfattande
blad. Blommorna äro många och tämligen små samt
sitta i täta, greniga klasar, som utgå från de öfre
bladvecken och stjälkens topp. Hvarje blomkalk består
af 6 fria blad i 2 kransar, hvilka vanligen ha mer
eller mindre olika färg. Kalkbladen äro stjärnlikt
utbredda, aflånga, trubbiga eller, hos somliga arter,
spetsade. På deras bas sitta i hanblommorna ståndarna
fästa. Blommorna äro mångbyggare och stiften mycket
korta. Frukten består af 3 baljkapslar. I Europa
finnas 3 arter, af hvilka två för blommornas färg af
Linné benämndes V. nigrum och V. album. Den förra
tillhör mellersta och östra Europa, från Frankrike
till Ryssland, och odlas i Sverige för de vackra
svartbruna, länge kvarsittande, rika blomklasarna. Den
senare arten tillhör alpina och subalpina trakter, och
en närstående art, V. viridiflorum (V. Lobelianum),
träffas i norska Finmarken. Den lökluktande
rotstocken af V. album är bekant under namnet
hvit prustrot (farmakopéernas rhizoma Veratri albi,
rh. Hellebori albi), hvars pulver, "nyspulver",
förorsakar våldsam nysning. En likartad drog erhålles
af den nordamerikanska V. viride, hvilken var redan
af indianerna känd som ett gift och fann användning,
när val af en ny höfding skulle anställas, på det
sätt, att den af kandidaterna, som minst angreps af
en viss dos af drogen, ansågs vara den duktigaste och
utkorades. Af rh. Veratri albi och viridis beredes
en tinktur, som i Amerika och England
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
