Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vattenkraft - Vattenkraftanläggning. Se Vattenkraftverk - Vattenkraftföreningen. Se Svenska vattenkraftföreningen - Vattenkraftslånefonden - Vattenkraftverk (Vattenkraftanläggning)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Vattenkraft är den vanliga benämningen på
arbetsförmågan hos vattnet, då det under tyngdkraftens
inverkan genom floder och smärre vattendrag strömmar
från högre belägna trakter ned mot hafvet. Ordet
kraft har sålunda här samma öfverflyttade betydelse
af energi som i orden ångkraft, kraftverk etc. och
en teoretiskt mekaniskt riktigare benämning vore
vattenfallsenergi. Vattenkraften är eller kan
genom byggnadsarbeten väsentligen koncentreras till
egentliga vattenfall och där i ett med turbiner (se
d. o.) utrustadt kraftverk (se Vattenkraftanläggning)
omsättas i mekanisk energi. Numera drifva turbinerna
vanligen direkt elektriska generatorer, och den
af dessa alstrade strömmen ledes ofta till mycket
långt från kraftverket belägna platser. Innan
den elektriska kraftöverföringen uppfanns och kom
i bruk, fortleddes kraften från vattenmotorerna
stundom afsevärda sträckor på mekanisk väg genom
s. k. trådlineledningar, som bestodo af på vissa
afstånd uppsatta ställningar, uppbärande linhjul
förenade med driflinor. Det är emellertid först
genom den elektriska kraftöfverföringen,
som man kunnat uttaga och transmittera verkligen
stora kraftbelopp. Vattenkraftens storlek anges i
energienheter på viss tid, den momentana effekten
vanligen i hästkrafter (1 hkr = 75 kgm. pr sek.);
för längre tidsenheter, t. ex. år, plägar man
lämna uppgift om antalet kilowattimmar, som
kunna alstras på den elektriska sidan (1 kw. = 102
kgm. pr sek. = 1,36 hkr). Af natureffekten, som vid
vattenmängden Q kbm. pr sek. och fallhöjden Hm. är
1000 Q × H kgm. pr sek. kunna i genomsnitt 70—80
proc. utvinnas som elektrisk energi. Vattenmängden
beror af nederbörden (se d. o.) och nederbördsområdets
storlek och ytbeskaffenhet, om sjöar, skogar eller
öppna landsträckor. Dessa faktorer bestämma äfven
afrinningens (se d. o.) storlek och jämnhet. Ehuru
våra floder i regel ega afsevärda naturliga sjöbäcken,
är ofta maximivattenmängden mera än 20 ggr så stor
som minimimängden. Ett kraftverk utbygges ekonomiskt
ofta för den vattenmängd, som med säkerhet kan
påräknas för blott 6—9 månader af året, då hvad
under återstående tid brister måste utfyllas med
värmekraft från s. k. reservcentral. Man har därför
största intresse af att genom sjöregleringar
(se d. o.) öka minimivattenmängden, liksom
man genom att med hvarandra förbinda kraftverk
i vattendrag af olika karaktär kan nedbringa den
behöfliga reservkraftens storlek. Kraftkonsumtionen
är vanligen starkt varierande under dygnets timmar,
och då är det för verket af största värde att
ofvan och nedom fallet ega så stora bassänger,
att nämnvärd vattenmängd ej behöfver onyttig rinna
förbi anläggningen, s. k. dygnsutjämning. Bassängen
nedom fallet skall motväga störningarna för nedanför
liggande verk.
För energialstring är vattenkraften af största värde
och sålunda särdeles betydelsefull för de länder, som
ega rikare tillgångar af densamma. Den ursprungliga
energikällan är liksom för andra kraftkällor solen,
och vattenkraften eger liksom stenkolen förmånen
att innehålla energien i mera koncentrerad form än
t. ex. i vindkraften och den direkta solstrålningen,
hvarför den kan nyttiggöras till mindre kostnader. Den
är ock mera konstant
tillgänglig än de senast nämnda kraftkällorna.
Gent emot stenkolen och andra bränsletillgångar eger
vattenkraften den fördelen, att den mera direkt
underhålles af solvärmet och därför ej täres af
konsumtionen på samma sätt som de förra. Hela
jordens vattenkraft uppskattas till omkr. 700
mill. hkr, hvilken siffra genom regleringsåtgärder
skulle kunna höjas till 1,5 milliarder hkr. De 700
mill. hkr antas fördela sig på de olika världsdelarna
ungefär sålunda: Europa 52, Asien 236, Afrika 160,
Nord-Amerika 111, Syd-Amerika 94 samt Australien 9
mill. Uppskattningar ge osäkra resultat, och i olika
länder äro myndigheter och institutioner, i vårt land
Statens meteorologiska och hydrografiska anstalt samt
Vattenfallsstyrelsen, sysselsatta med inventering af
den tillgängliga vattenkraften. Sverige anses ega 6 à
7 mill. hkr, af hvilka f. n. (1920) omkr. 1,150,000
hkr äro utbyggda och omkr. 250,000 hkr under
byggnad. Utbyggnadsvärdiga för de närmaste årtiondena
kunna antas vara ytterligare omkr. 2 mill. hkr. Norge
är af Europas alla länder gynsammast ställdt på grund
af sin stora nederbörd, sina stora fallhöjder och
goda regleringsmöjligheter. Tillgången uppskattas
till 12—14 mill. hkr, hvaraf omkr. 1,375,000
hkr utbyggts. I Finland äro omkr. 170,000 hkr
utbyggda. Frankrike, Italien, Schweiz och Tyskland
torde hvartdera ha utbyggdt omkr. 1 mill. Förenta
staterna nära 10 mill. och Canada omkr. 2 mill. hkr.
Hj. D.
Vattenkraftanläggning. Se Vattenkraftverk.
Vattenkraftföreningen. Se Svenska
vattenkraftföreningen.
Vattenkraftslånefonden, en af svenska staten enligt
beslut af 1919 års lagtima riksdag inrättad,
af Statskontoret förvaltad fond, afsedd att
jämte den året förut bildade kraftledningsfonden
(se d. o., Suppl.) genom billiga lån underlätta
finansieringen af privata företag för vattenkraftens
utnyttjande. Till fonden anvisades å 1920 års stat ett
reservationsanslag af 2 mill. kr. och afses, att minst
lika stort belopp skall årligen under en följd af år
upptas för ändamålet i riksstaten. Ur fonden må af
K. M:t lån beviljas "menigheter, bolag, föreningar
eller enskilda, dels till företag, hvilka afse
utbyggande af statens vattenfall eller tillgodogörande
af enskilda tillhöriga vattenfall, då tillgodogörandet
är af mera allmänt intresse, dels till vissa mindre,
lokala vattenkraftsanläggningar för distribution
inom orten af elektrisk energi, dels ock till
vattenregleringsföretag, då dessa äro af allmännare
betydelse". I fondens hufvudgrunder stadgas bl. a.:
att lån skall kunna beviljas intill två tredjedelar
af den beräknade anläggningskostnaden; att lån skall
löpa med 5 1/2 proc. ränta och efter att ha innehafts
i tre år skall amorteras under därpå följande högst
40 år med lika belopp per år; att visst anstånd med
erläggande af räntan för de tre första låneåren kan
medges; att lån ej må beviljas annat företag, än som
befinnes i ekonomiskt och tekniskt hänseende grundadt
på rationella förutsättningar; att för lån skall
ställas af Statskontoret godkänd säkerhet; samt att
K. M:t eger meddela erforderliga närmare bestämmelser.
Fmn.
Vattenkraftverk (Vattenkraftanläggning,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
