Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Varuna - Varupenningar - Varuprof - Varus, 1. Publius Alfenus (Alfenius) - Varus, 2. Publius Attius - Varus, 3. Publius Quintilius - Varuutstyrsel - Varuväxel - Warwick
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1902), Sörensen, "Til spörgsmaalet om Aditya’erne"
(i "Festskrift til Vilh. Thomson", 1894), och
Oldenberg, "Religion des Veda" (2:a uppl. 1916).
K. F. J.
Varupenningar. Se Penningar, sp. 401.
Varuprof, om deras postala behandling. Se Korsband, sp. 1084.
Varus. 1. Publius Alfenus (Alfenius) V.,
romersk jurist i 1:a årh. f. Kr., från Cremona,
skall från början ha varit skomakare i denna
stad, men begaf sig sedan till Rom, där han lärde
lagfarenhet och filosofi samt fick stort rop om
sig som jurist. Han utarbetade en samling "Digesta",
ur hvilken utdrag förekomma i pandekterna. Han var
förtrogen med Catullus, hvilken egnat en sång åt
honom, samt gynnade Vergilius. — 2. Publius Attius V.,
framstående anhängare af Pompejus, var dennes
öfveramiral och stupade vid Munda (se d. o.). —
3. Publius Quintilius V., romersk fältherre, gift
med en släkting till kejsar Augustus, var konsul år
13 f. Kr. och blef år 7 ståthållare i Syrien, där han
nedslog ett uppror af judarna. V. var en rik och stolt
man, men girig och utan begåfning. Olycksdigert blef
hans ståthållarskap i Germanien 8—9 e. Kr. V. trodde
sig nämligen kunna behandla germanerna som romerska
undersåtar. De frihetsälskande germanerna reste
sig under ledning af Arminius (se denne) och lockade
V. med hans troligen omkr. 20.000 man starka här in
i Teutoburgskogen, antagligen i ett af de bergpass,
som begränsa landet kring Münster. V. gaf efter tre
dagars kamp (sept. eller okt. år 9) allt förloradt
och dödade sig själf. Hären blef tillintetgjord.
1—3. R. Tdh. (J. C.)
Varuutstyrsel. I st. f. att
åsätta eller vidfoga en etikett eller annat sådant
märke kan en näringsidkare till kännetecknande
af en från honom härrörande vara ge denna eller
dess emballage en egenartad form eller annan
karakteristisk utstyrsel. I flera länder kan
missbruk af sådan varuutstyrsel, kännetecknande
annans varor, medföra rättslig påföljd. Mångenstädes
finnas bestämmelser mot illojal konkurrens, som
därvid kunna bli tillämpliga. I vissa länder,
där varumärke (se d. o.) kan åtnjuta ett visst
skydd utan registrering, jämställes i sådant
afseende varuutstyrsel med varumärke i egentlig
mening. Varumärkeslagstiftningen i några länder,
t. ex. Frankrike, medger registrering såsom varumärke
af en varas form eller annan varuutstyrsel. I Sverige
finnas inga bestämmelser af ofvan angifvet innehåll,
åtminstone om man bortser från de förpliktelser,
som Sverige iklädt sig, att registrera och skydda
utländska näringsidkares i hemlandet registrerade
varumärken (jfr Varumärkesregistrering).
A. H—rot.
Varuväxel, hand. Se Växel.
Warwick [ωå’rik]. 1. Grefskap i mellersta England,
på ömse sidor om floden Avon. 2,291
kvkm. 1,247,000 inv. (1911), hvaraf 840,200 i
staden Birmingham. Sydliga delen, s. om Avon,
är öfvervägande jordbruksområde; norra delen var
fordom rikt skogbärande och bar namnet Forest of
Arden. På sina ställen är skogen ännu bevarad,
men mestadels har den dock sköflats i samband med,
att det betydande järn- och industridistriktet
i n., det s. k. Black country, utvecklat sig. I
nordvästligaste delen af grefsk. ligger Birmingham,
den stora järnindustristaden; en annan industrihärd
är Coventry, ryktbart för sin tillverkning af cyklar,
sidenband och ur. Romarna kallade denna del af England
Flavia Cæsarensis, och många minnen från dem finnas
ännu i behåll. Senare blef W. en del af Mercia, men
beboddes hufvudsakligen af saxare. Nästan alla städer
och byar ha ock saxiska namn. — 2. Hufvudstad i nämnda
grefskap, belägen vid Avon. 38,800 inv. (1911). W. är
en mycket gammal stad, som i förhållande till sin
storlek har ovanligt många präktiga byggnader från
äldre och nvare tid. Dess stolthet är
grefvarnas af W. slott (Warwick castle; se fig.),
som med rätta blifvit kalladt "det ståtligaste af
den engelska adelns gamla feodalslott, hvilka ännu
begagnas som residens". Af detsamma är Guy’s tower
(39 m. högt) byggdt 1394. Cæsar’s tower (45 m. högt)
är" ännu äldre. En del af slottet förstördes genom
eldsvåda 1871, men har sedan återställts. Bland
konstskatter, som förvaras där, märkes den berömda
antika Warwickvasen, funnen i Hadrianus’ villa i
Tivoli. Af öfriga byggnader må nämnas den gotiska
kyrkan S:t Mary, rådhuset, bron öfver Avon. En
fästning skall ha anlagts vid W. af romarna redan
50 e. Kr. Danskarna härjade orten vid ett af sina
infall i Mercia; senare byggde konung Alfreds
dotter Ethelfleda år 915 den fästning, på hvars
grund nu slottet står. — 3. Stad i nordamerikanska
staten Rhode Island, s. v. om Providence, vid
Narragansettviken. 29,100 inv. (1917). Betydande
bomullsindustri. Vid staden ligger ett ofantligt
flyttblock, Drumrock, "så rörligt, att ett barn kan
rubba detsamma." — 4. Stad i Queensland, Australien,
belägen vid Condamine-floden, 130 km. s. v. om
Brisbane. 3,900 inv. (1901). Omgifningen hör till
de fruktbaraste i staten. Odling af hvete, majs och
vin; kol brytes i grannskapet. Järnvägsknutpunkt.
1—4. A. N—d.
 |
| Slottet Warwick. |
|
| Kopparmynt, slaget för Varus, med hans bild. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
