Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Wadman, Johan Anders - Wad Medani - Vadnay, Károly - Vadning - Vadomar - Vadsbo - Vadsbo norra domsaga - Vadsbo södra domsaga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
gränsade till armod, men aldrig nedtryckte honom,
och vänners alla erbjudanden om bistånd afvisade
han. I glada lag var W. högst gärna sedd, och för dem
diktade han ystra sånger. Han utgaf en samling af sina
dikter under titeln Samlingar. Lekochalfvar (2 bd,
1830—35). En af J. P. Molin i brons modellerad byst af
W. restes af Göta Par Bricole 1869 i Lorensbergs park
(Göteborg).
Den starkast klingande strängen i W:s skaldskap
är en backanalisk, af humor färgad glädje och
lefnadsnjutning. Under karlavulen skämtan,
ofta med grofkornigt själfsvåld, som kan träda
anständigheten för nära, i kraftigt framtrollade
situationsbilder, med många spefulla utfall mot
världsmänniskors själfviska äflan efter penningar
och utmärkelser, lofsjunger han vinets njutning i
förtroliga vänners krets eller i älskarinnans famn
samt lyckan af ett tillbakadraget lif i en idyllisk
naturs hägn. Gentemot timlig upphöjelse intar W. en
stoisk epikurés ståndpunkt, och världsföraktet får
hos honom ganska klassiska uttryck. Visionen af
döden, som gör alla lika, spelar alltjämt in i hans
världssyn. Formen i hans dikter lider af ovårdnad
och en viss kärf kantighet, men stundom undandrogo
gracerna honom icke sin gunst, och en originalitet af
äkta slag gör honom i alla händelser till en märklig
litterär företeelse. Till hans mest karakteristiska
dryckessånger höra Epikurén, När jag dricker,
Bålen, Svart och hvitt, Den första maj, Arrackens
styrka och kraft samt Vattnet och vinet. Klart
skönjes W:s skaplynne äfven i hans jägarsånger och
idyller. De förra äro synnerligen liffulla, och det
mustiga i målningarna passar väl till ämnet. Cykeln
Jägarens lif, Jagten vid Nohr och den bellmanianska
Landvettersjagten m. fl. skola länge utgöra en fröjd
för jägarsjälar. Sådana idyller som Min lilla vrå
bland bergen och Landets behag höra till de äkta. I
ett antal "allvarsamma sånger" vänder han äfven sina
vapen mot flärden, skrymteriet och lågheten, men
diktionen saknar den adel, som kräfves för en högre
poetisk stil. Metriken är ofta tung och visar någon
gång ett gustavianskt tycke. Ganska uttrycksfulla
dikter äro t. ex. Skalden, Bardens tystnad och
Varnaren. Bland dikter "af blandadt innehåll" märkas
den famösa Colloquium familiare mellan själen och
kroppen, de betecknande "parallellerna" Kungen och
skomakaren, Mäster Schnitt m. fl. samt satirerna Nya
diskontens intåg i Göteborg och Vid Tegnérs utväljande
till biskop i Wexiö. W. firade med uppriktig
lojalitet Karl XIV Johan i flera sånger. I de tre
inledningssångerna, särskildt den dråpligt satiriska
Till den ... kongliga svenska menigheten, har W:s
robusta skämtlynne fritt gett sig luft. Någonting i
sitt slag framstående äro de prosatal han skref för
glada samkväm, förnämligast som ordensskald i Göta
Par Bricole. Där finnas styrka i satiren, glans och
fantasi i stilen. Af de kämpande vitterhetsskolorna
på W:s tid söker man i hans dikter förgäfves någon
genklang (ehuruväl han 1812 i Stockholm blef medlem
af Götiska förbundet). Genom hans brist på energi och
ärelystnad stannade hans rika gåfvor i växten. Hans
backanaliska grundstämning hämtade sin styrka ur
umgängestonen på en tid, då omåttlighetsbragder
i dryckjom ännu här i landet ansågos för snarare
ärofulla än motsatsen. Men i sina hvardagsvanor
var han ytterst måttlig, för öfrigt af ett
stillsamt och människovänligt väsen, ehuru ganska
spetsig i sina infall och puts, när det gällde det af
honom illa sedda prästerskapet. — I den ofvannämnda
samlingen af W:s dikter hade beskäftiga vänner af
anständighetsnit fått vidtaga en massa stympningar
och omskrifningar, hvarigenom uttryckens kraft och
udd utplånades. Samma text bibehölls väsentligen
af H. Bjursten i hans Wadmansuppl. 1855, men de
riktigare läsarterna återställdes af J. G. Carlén
(1869), efter hvilken K. H. Rydberg utgaf W:s
Samlade skrifter (1877; nya uppl. 1881 och 1884). Af
W:s Valda skrifter utgåfvos 2 upplagor 1914.
E. F—t.
Wad Medani, en af de större städerna i
engelsk-egyptiska Sudan, ligger vid Blå Nilen,
omkr. 180 km. ofvanför Kartum. Omkr. 20,000
inv. Staden har ett godt kommersiellt läge i en
bördig trakt (el Gezira, landet mellan Hvita och Blå
Nilen). Den förstördes under mahdistoroligheterna,
men repade sig snart ånyo. Sedan 1909 står den i
järnvägsförbindelse med Kartum, en järnväg, som 1910
utsträcktes till Sennar och nu når fram till Kordofans
hufvudstad el-Obeïd. Öfver W. går äfven handeln
med Abessinien. En af landets få (f. n. 8) skolor
(primary schools, för utbildning af lägre tjänstemän)
är förlagd till W.
A. N—d.
Vadnay, Károly. Se Ungerska litteraturen, sp. 1059.
Vadning, sportv. Se Vad.
Vadomar, en konung öfver alemannerna, som kejsar
Julianus på grund af hans opålitlighet lät häkta och
föra till Spanien år 360 e. Kr. V., som var en utmärkt
härförare, i synnerhet känd för sin skicklighet i
belägringskonsten, romaniserades hastigt och gjordes
senare till militärbefälhafvare (dux) i Fenicien. 372
tillfogade han jämte en annan fältherre perserna ett
kännbart nederlag.
J. C.
Vadsbo, härad i Skaraborgs län, är deladt i Norra
Vadsbo domsaga, som bildar två tingslag, Hasslerörs
och Hofva, samt Södra Vadsbo domsaga, som utgör ett
tingslag, Binnebergs och Valla. Häradet omfattar
Mariestads och en del af Sköfde fögderi. Hasslerörs
tingslag innefattar socknarna (kommunerna) Ekby,
Utby, Ullervad, Ek, Leksberg, Björsäter, Torsö, (den
förenade kommunen) Hassle, Enåsa och Berga, Färed,
Fredsberg, Björkäng, Töreboda köping och Bäck. Hofva
tingslag innefattar socknarna Lydestad, Amnehärad,
Hofva, Finnerödja och Älgarås. Binnebergs och Valla
tingslag innefattar socknarna Horn, Frösve, Säter,
Odensåker, Tidavad, Låstad, Binneberg, Flistad,
Götlunda, Väring, Locketorp, Berg, Lerdala, Böja,
Timmersdala, Fägre, Trästena, Undenäs, Halna, Tived,
Ransberg, Mölltorp, Karlsborg, Bällefors, Beateberg,
Ekeskog, Hjälstad, Mo, Vad och Svenneby. 2,733
kvkm. 53,551 inv. (1919).
Vadsbo norra domsaga, Skaraborgs län, omfattar
Hasslerörs tingslag och Hofva tingslag i Vadsbo (se
d. o.) härad, hvilka tingslag framdeles skola förenas
till ett, Vadsbo norra tingslag. 1,315 kvkm. 25,550
inv. (1919).
Vadsbo norra kontrakt. Se Norra Vadsbo kontrakt.
Vadsbo södra domsaga, Skara borgs län, omfattar ett
tingslag, Binnebergs och Valla tingslag, i Vadsbo
(se d. o.) härad. 1,417 kvkm. 28,001 inv. (1919),
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
