Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ulfeldt, 2. Korfitz - Ulffeldt, 3. Ebbe - Ulfeld-Ridderschantz, Ebbe - Ulfeldsholm - Ulff, Gurli Johanna Karolina, född Åberg - Ulf Fasi (Fase)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i "Blaataarn" vid Köpenhamns slott. Huruvida hon var
invigd i mannens vilda planer – hon själf förnekade
det bestämdt –, kan ej afgöras. Intet försök
gjordes att bevisa, att så var förhållandet. Utan
rannsakning och dom sattes hon i ett strängt, hennes
börd ovärdigt fängelse. Föremål för drottning Sofia
Amalias oförsonliga hat, återvann hon friheten
först efter hennes död och 22 års fängelse, fick
sig Maribo kloster anvisadt som bostad och dog
16 mars 1698. Bland hennes efterlämnade skrifter
intar Jammersminde (utg. af S. B. Smith 1869) en
framstående plats i samtidens danska litteratur;
skriften är ställd till hennes barn och beskrifver
hennes lidanden under fångenskapen. 1918 utgafs
efter en handskrift i danska riksarkivet ett
fem-aktsskådespel på rimmad vers med titel "Den
beklagelige tvang"; det är en bearbetning af en af
holländaren I. Vos’ verkställd omarbetning af ett
spanskt original af Lope de Vega; skådespelet var
sannolikt afsedt att uppföras af Leonora Kristinas
husfolk på Maribo kloster (se E. Rostrup, "To danske
gaadefulde skuespil"). Leonora Kristinas lif, i
synnerhet hennes fångenskap, har i en lång serie
bilder blifvit framställdt af K. Zartmann. Hon
är hufvudpersonen i Karin Johnssons "Kungligt
blod" (1919). U. efterlämnade fyra söner och tre
döttrar. Äldste sonen, Kristian U., blef omkr. 1669
kavaljer hos drottning Kristina i Rom, där han dog
som katolsk kanik 1688. Den yngste, Leo U., f. 1651,
utmärkte sig i kejsarens krig mot turkarna, deltog
1704 i försvaret af Barcelona och dog 1716 i Wien som
geheimeråd och fältmarskalk. Af döttrarna blef den
äldsta, Anna Katrina, gift med en belgisk adelsman
Castella, som gjort hennes far stora tjänster, bodde
hos modern på Maribo under dennas sista år och dog
i kloster i Wien. Den yngsta, Leonora Sofia, blef
1676 gift med skånske adelsmannen Lave Beck och blef
stammoder för ätten Beck-Friis. Korfitz U:s ätt utdog
på svärdssidan i midten af 1700-talet med hans sonson,
Leos son, Anton Korfitz U., f. 1699, d. 1769, som var
österrikisk storkansler och utrikesminister 1742–53,
öfverhofmästare sedan 1753; hos dennes ättling, grefve
Waldstein, fann man handskriften till "Jammersminde",
och denna handskrift (af Eleonora Kristinas egen
hand) inköptes 1920 till det nationalhistoriska
museet på Frederiksborgs slott. Jfr Paus, "Korfids
Ulfelds liv og levnets beskrivelse" (1746–47), och
C. Molbech, "Om Corfitz Ulfeldt som landsforræder,
og om hans politiske charaktær og handlinger"
(i dansk "Hist. tidsskr.", ser. l, bd 3, 1842) och
"Et bidrag til Corfitz Ulfeldts levnedshistorie"
(ibid., ser. 2, bd 4, 1852), samt S. B. Smith,
"Leonora Christina grevinde Ulfeldts historie"
(1879–81). – 3. Ebbe U. (Ulffeldt) frände
till U. 2, ämbetsman, riksråd, f. 23 dec. 1616,
d. 30 jan. 1682, tjänade i sin ungdom i kejserliga
och spanska arméerna. 1641 återvände han till
Danmark och äktade s. å. Kristian IV:s dotter Hedvig
(f. 1620, d. 1678), kallad grefvinna af Slesvig och
Holstein. S. å. blef han "lensmand" i Kristianstad
och stred senare mot svenskarna, förflyttades 1644
till Ösel och 1645 till Bornholm. Därifrån kommo 1650
bittra klagomål mot honom, dels för att han pinat
bönderna, dels för att han underlåtit att inbetala
vederbörliga afgifter. Då svågrarna Hannibal Sehested och Korfitz U. (se U. 2)
1651 blefvo aflägsnade från makten, drog han 1652
till Sverige, där drottning Kristina året därpå tog
honom under sitt beskydd. Han tog tjänst i svenska
hären, men vägrade dock 1657 att delta i kriget
mot Danmark. Under den korta fredstiden 1658 kom
han tillbaka till Danmark och blef vid krigets nya
utbrott sänd till Nakskov som fånge, men befriades,
då staden intogs af G. O. Stenbock. Efter fredsslutet
slöt sig U., som var född i Skåne och hade sina
gods där, h. o. h. till Sverige och medverkade till
provinsens försvenskning. 1664 introducerades han på
svenska Riddarhuset och blef riksråd, 1666 assessor
i Göta hofrätt, 1675 riksjägmästare, 1679 lagman
i Östergötland. 1677 deltog han i skånska kriget,
i synnerhet mot snapphanarna. Hans äktenskap var
föga lyckligt, och det kom ofta till häftiga scener
mellan makarna. Hon följde honom till Stockholm och
deltog i hoflifvet, men förlöpte honom 1655 med en
älskare; hon klagade bittert öfver Ebbes slöseri och
våldsamma lynne. Hon satte småningom till återstoden
af sin förmögenhet och dog i fattigdom. Mot sin syster
Leonora Kristina visade hon trofast tillgifvenhet och
var under dennas olyckstid länge som en moder för
hennes barn. – 4. Knud U., den föregåendes broder,
f. 1609, d. 1657, fick sin utbildning i utlandet
och var 1635–38 öfverstemunskänk. 1640–41 hade
han län i Norge och senare i Skåne (Landskrona). 28
sept. 1657 föll han i kriget med svenskarna vid
Sibbarp, där en minnesvård restes öfver honom 1911.
1-4. E. Ebg.
Ulfeld-Ridderschantz, Ebbe. Se Ridderschantz.
Ulfeldsholm. Se Holckenhavn.
Ulff, Gurli Johanna Karolina, född Åberg,
skådespelerska, f. 14 sept. 1843 i Stockholm,
vardt elev vid K. teatern 1858 och skådespelerska
där 1862, tog 1868 anställning vid Mindre teatern,
som då innehades af Josephson och Ahlgrensson,
uppträdde 1869–70 i Göteborg, tillhörde 1870–84
åter K. teatrarnas personal och de tre följande
åren Nya teaterns samt drog sig 1887 tillbaka
till privatlifvet. 1883 ingick hon äktenskap med
bergsingenjören (sedermera förste marinintendenten)
K. G. F. Ulff. Till de sceniska framgångar hon
vann bidrogo i ej ringa mån hennes vackra, ståtliga
yttre och hurtiga skaplynne. Bland de roller, hvari
hon lyckades bäst, märkas Richelieu i "Richelieus
första vapenbragd", Antoinette i "Klädeshandlaren
och hans måg", Orleanska jungfrun, Sarah Tapplebot i
"Onkel Sam", Agnes i "Dagvård Frey", Berta i "Rolands
dotter", Beatrice i "Mycket väsen för ingenting",
Susanna i Beaumarchais’ "Figaros bröllop", Katarina i
"Så tuktas en argbigga" och Johanna i Minna Canths
"Arbetarens hustru".
Ulf Fasi (Fase), jarl, var son till jarlen Karl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
