Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tungblomstrig ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Tungrer-Tung-tschöu
322
kunna slutligen räknas äfven mässingsinstrumenten,
där den vibrerande "tungan" utgöres af den spelandes
egna läppar, samt människostrupen, där "tungan"
utgöres af röstbanden. Jfr L a b i a 1-
pipor.
A. L. (E. F-t.)
Tungrer, ett sannolikt germanskt folk i nuv. Belgien,
bodde sedan Cæsars tid i de utrotade eburonernas
område, på höglandet mellan Schelde och Maas. De voro
med i upproret 69–70 e. Kr. Deras förnämsta stad var
Atuatuca Tungrorum (nu Tongern). Jfr Eburoner.
Tungroten. Se Tungan, anat., sp. 311.
Tungryggen. Se Tungan, anat., sp. 311.
Tungryggljud, gramm. So Språkljud, sp. 819.
Tung-san-scheng, "do tre östra provinserna", kinesiskt
namn på Mandschuriet.
Tungsinthet, själstillstånd, närmast motsvarande
melankoli (se d. o.).
Tungslag, fcörfc., det ljud, som åstadkommes,
då tungan pressas mot gommen och därefter
hastigt framföres och hvarmed ryttaren eller
kusken verkar framåtdrifvande på hästen.
B. C-m.
Tungsläktet, So’lea, zool., ett fisksläkte af
flundrofiskarnas familj. Hithörande flundror
utmärkas genom liten, månformig munspringa, mjuk,
köttfull och mycket krökt nos, tubformiga näsborrar
och i främre kanten hårtandade fjäll samt därigenom,
att ryggfenan och analfenan äro tydligt skilda från
stjärtfenan. Släktet omfattar omkr. 40 arter från
de tempererade och tropiska zonernas haf; några
förekomma äfven i sött vatten. Vid Skandinaviens
kuster uppträda två arter: 1) tungan (sjötungan)
1. så l a n, S. vulgaris s.
Sjötunga.
solea (fr. sole, ty. scholle, zunge), som har aflångt
oval, baktill något af smalnande kroppsform och når
en längd af 50-60 cm. Vid Skandinavien uppträder
den ingenstädes i större mängd, men är dock föremål
för ett afsevärdt fiske jämte rödspättan och andra
flundror på grunden i Kattegatt. Den träffas sällsynt
vid södra och sydvästra kusterna af Östersjön,
allmännare vid Sveriges västra kust samt vid norska
kusten upp till udden Stat. Västerut i Nordsjön samt
vid franska kusterna och i Medelhafvet förekommer den
talrikt. Tungan föredrager sand-och grusbotten och
lefver på ringa djup. Färgen är växlande grå- eller
brunaktig, med olivgrön anstrykning samt oregelbundna
mörkare fläckar och strimmor; kroppslängden utgör
35-55 cm. Tungan räknas till de mest välsmakande
flundrefiskarna och betingar jämförelsevis högt
pris. - 2) S m å-tungan, S. lutea, är afsevärdt
mindre än den förra: omkr. 12 cm., bröstfenorna äro
mycket små. Den anträffas i Skagerak och Kattegatt.
R. L. (L-e.)
Tungsmällar, språkv. Se Hot t e n to 11 er, sp. 1159.
Tungspat (Baryt), miner., en af svafvelsyrnd
Tryckt den 22/, 20
baryt (se B a r i u m) bestående förening, som
kristalliserar i rombiska systemet, har hvit eller
grå färg (ofta med dragning i gult, grönt eller rödt)
och glasglans till fettglans samt är genomskinlig till
genomlysande. Eg. v. 4,3-4,?. Dess hårdhet är 3-3,5,
och den angripes ej af syror. Baryten förekommer
tämligen allmänt i utlandet, mest på gångar och i
drushål i bergarter af yngre bildning. Den träffas
någon gång, ehuru mera säilsynt, i drushål å gruffält
i Sverige (t. ex. i Sala, Danne-mora, Långbans och
Nordmarks grufvor). På lager är baryten sällsynt,
och den utgör bland järnmalmer en svår oart, som
ej kan borttagas. Den nyttjas för framställning af
barytpreparat, af hvilka många finna användning i
industrien. I finmalet tillstånd inblandas den ofta
i blyhvitt och används äfven enbart som målarfärg.
Ant. Sj.*
Tungspatel, Munspatel (se S p a t e 1), med.,
instrument för att trycka ner tungan, så att munhålan
och svalget kunna bättre öfverses. Ett skedskaft kan
användas härför, men läkare bruka helst instrument
af ungefär samma form samt förfärdigade af metall,
glas eller celluloid. J- A-
Tungspenen (lat. iivula), anat., den mellersta,
i en spets nedhängande delen af gomseglet
(se d. o.). Tungspenen hör således icke till
tungan. Den består af bindväf, klädd af en körtelrik
slemhinna, och innehallar muskulatur, af hvilken
den kan sammandragas (förkortas). Vid svullnad
och förslappning af muskulaturen hänger den icke
sällan ned på tungan - "nedfallen tungspene" -
samt föranleder då retning till sväljning och
ej så litet obehag. Man brukar då ’upplyfta
tungspenen", som det heter, d. v. s. medelst
något på en tesked infördt retmedel (salt,
ingefära e. d.) söka verka sammandragning af
muskeln. Ibland måste tungspenen bortklippas.
G. v. D.*
Tungspetsljud, gramm. Se Språkljud, sp. 819.
Tungsten, miner. Se S c h e e l i t.
Tungsvalgnerven, anat. Se Hjärnnerver.
Tungtien-ho, flod. Se Jang-tse-kiang.
Tung-ting, sjö i nordöstra delen af prov. Hunan,
Kina, omkr. 5,000 kvkm. Den är Kinas största insjö,
mottar fr. v. Juen-kiang och fr. s. Hsiang-kiang,
med bifloderna Lien-schui och Tse-kiang fr. v. samt
Liu-ho, Mi-kiang och Liu-jang-ho fr. h., och
står genom två 10 km. långa kanaler i n. ö. i
förbindelse med Jang-tse-kiang. T. är om sommaren
vattenrik, men om vintern och våren, då dess
vatten går till Jang-tse-kiang, mycket grund.
E. A-t.
Tung-tschi, kejsare. Se Kina, sp. 66.
Tung-tschóu (eng. Tung-chow), stad i kinesiska
prov. Tschi-li, vid Pei-ho, som är segelbar till T.,
och dess biflod Ta-tung-ho, 15 km. ö. om Peking, hvars
egentliga hamn T. är, förenadt därmed genom en bred
chaussé och en kanal, på hvilken varorna transporteras
under omlastning vid hvar och en af kanalens fem
slussar. Omkr. 50,000 inv. – T. hette på 200-talet
f. Kr. Lu-Hien, fick 618 e. Kr. namnet Huan-tschóu
och i början af 1100-talet namnet T. I närheten ligger
Palikao (se d. o.). Under boxarupproret 1900 besattes
T. af de allierade och förenades genom en tillfällig,
af tyskar byggd järnväg med Peking. I T. upprättades
1891 en station af Svenska missionen i Kina.
E. A-t.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
