Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tribun - Tribuna - Tribuna, La - Tribunal - Tribunat - Tribunbåge - Tribunus - Tribur - Tribus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
711
Tribuna-Tribus
712
svärd i nobilitetens hand; det befaller öfver
arf-vingarna till den kungliga makten, kastar
konsuln i fängelse, omintetgör pretorns domslut
och söker störta en censor utför Tarpejiska
klippan. På aristokratiskt och konservativt håll
fingo folktribu-nerna höra, att de voro "det
allmänna lugnets gift". Momrnsen finner dock, "att
tribunernas verksamhet gentemot den bristfälliga
romerska rättskipningen och förvaltningen tjänat
som ett oaflåtligt väckande och sannolikt i många
hänseenden nyttigt korrektiv". - Genom Sulla
inskränktes folktribunernas rättigheter högst
betydligt, och lockelsen att bekläda ämbetet
borttogs genom stadgandet, att man ej efter
tribunatet fick söka högre riksämbeten: förut hade
tribunatet liksom edilerna varit inordnade i cursus
honorum (ämbetsmannakarriären). Emellertid varade
inskränkningen ej längre än till 70 f. Kr. (lex
Pompeia}. Under kejsartidens början var tribunernas
befogenhet formellt densamma som under republiken -
ännu 69 e. Kr. förekom en inter-cession mot ett
senatsbeslut -, men naturligtvis öfverskyggades
den h. o. h. af kejsarens potestas Iribunicia,
som ju var en af hörnstenarna i kejsarmakten
(jfr Romerska riket, sp. 758). Den tiden valdes
tribunerna af senaten, emedan komi-tierna
upphört. Tribunatet var föga eftersträf-vadt,
och Augustus måste göra det tillgängligt äfven för
romerska riddare. Det förekommer dock långt fram i
tiden och namnes ännu under kejsar Honorius. Titeln
tribun bäres då äfven af underordnade tjänstemän
t. ex. t. rerum nitentium. något slags uppsyningsman
öfver konstverk, t. et notarius sacri consistorii,
af delningschef i det kejserliga rådets kansli,
t. fori suarii, föreståndare för svinmarknaden
o. s. v. Speciallitt. bl. a. Graf-ström,
"De tribunicia potestate qusestiones" (1860),
E. Belot, "De tribunis plebis" (1873), Eigen-brodt,
"De magistratuum romanorum iuribus - inprimis
de tribunorum potestate" (1875), L. Lange,
"De sacrosanctse potestatis tribunicise natura"
(1883), Garofalo, "L’origine e 1’elezione dei
tri-buni della plebe" (1896), Lefévre, "Du
röle des tribuns en procédure civile" (1910). -
2. Om medeltidens folktribunat se Rom, sp. 659. -
3. Medlem af den afdelning af folkrepresentationen
i Frankrike, som benämndes tribunal, se d. o. -
4. (Mlat. o. it. tribuna, antagligen en förkortning
af lat. tribunal, se d. o.), urspr, den upphöjda
och för det högre prästerskapet afsedda kor-rundeln
(apsis, concha) i de gammal-kristna basilikorna
(den hvalfbåge, som bildar ingången till denna,
kallas t r i b u n b å g e; se fig. 35 å pl. IX
till art. Rom); sedan en upphöjd plats i allmänhet,
hvarifrån något föredrages (förevisas) eller åhöres
(åskådas): talarplats, plattform, läktare, estrad.
’ 1. J. C.
Tribuna. 1. Se Tribun 4. - 2. Namn på en 8-kantig
sal i Uffizi-palatset i Florens, där ett antal af
den stora konstsamlingens högst ansedda målningar
och skulpturer voro samlade. Flera af dem äro numera
flyttade till andra rum. 2. G-g N.
Tribuna [-böna], La, italiensk daglig tidning,
som uppsattes i Rom 1883 af furst Sciarra, 1900
inköptes af senator Roux och förfäktade liberala
åskådningar. Den har intagit en afvisande hållning
mot trippelalliansen och varit antitysk. Lös-
nummerpriset har varit 5 centesimi; två upplagor ha
utkommit om dagen.
Tribunal (lat. tribunal, eg. en tribuns ämbets-plats)
var hos romarna namn på den fyrkantiga eller half
runda, upphöjda plattform, på hvilken den presiderande
ämbetsmannen eller domaren på deras kuruliska
stolar, sedan äfven kejsaren med sin svit samt andra
ansedda personer hade sina platser vid offentliga
förhandlingar. Äfven den upphöjda plats, hvarifrån
fältherren (imperator) i lägret talade till hären,
kallades tribunal. På teatern bar pretorns upphöjda
plats detta namn. I de moderna språken är tribunal
liktydigt med domstol. I nyare tid har man användt
ordet om domstol (t. ex. "revolutionstribunal",
se d. o.), äfven i figurlig bemärkelse,
t. ex. "inför den allmanna meningens tribunal".
(J. C.)
Tribunät. 1. (Lat. tribunätus) En tribuns
ämbete; tiden, under hvilken han innehade det. -
2. (Fr. tribunal) Namn på en af representationens
afdelningar i Frankrike enligt författningen
af 22 frimaire år VIII (13 dec. 1799). Se
Frankrike, sp. 1155. Tribunatet skulle liksom
de romerske folktribunerna ha till uppgift att
haf da folkmeningens kraf (däraf namnet), men
det saknade verkligt lagstiftningsinitiativ, hade
blott petitionsrätt. Endast regeringen kunde inför
folkrepre-sentationen framlägga lagförslag. Dessa
skulle först gå till tribunatet, som egde att
diskutera samt till- eller af styrka dem, men
af görandet tillhörde därefter representationens
andra afdelning, lagstiftande kåren, och den egde
ej diskussionsrätt, utan fick blott genom sluten
omröstning bifalla eller af slå, sedan den åhört de
skäl för och emot, som framförts af regeringens och
tribunatets ombud (orateurs). Denna anordning gjorde
de (f. ö. ganska svaga) ansatser till opposition,
som yppade sig inom tribunatet, föga farliga för
Napoleon, men icke dess mindre vidtog han åtgärder
till institutionens försvagande och lät den slutligen
försvinna. Urspr, bestod tribunatet af 100 minst 25
år gamla medlemmar (tribuner), som utsagos af senaten
inom kandidatlistor, som bildats genom medelbara
folkval (på olika sätt före och efter 1802), men i
sammanhang med lifstidskonsulatets införande 1802,
hvartill uppslaget dock getts genom en petition af
tribunatet, minskades dettas medlemsantal till 50;
när 1804, också på grund af en tribunatpetition,
kejsardömet upprättades, förlades lagförslagens
diskussion uteslutande till sektioner af tribunatet,
hvilka karakteriserades som kommittéer åt lagstiftande
kåren, och slutligen sammanslogs tribunatet med
denna genom ett senatsbeslut af 19 aug. 1807.
l o. 2. S. B.
Tribunbäge. Se Tribun 4.
Tribönus, lat. Se Tribun.
Tribur. Se Trebur.
TrFbus. 1. (I umbriska dialekten trifus, samhälle)
Betydde i Rom urspr, tre i olika olistrikt samboende
olika stammar eller folk: Ramnes, Tities och Luceres
(jfr Romerska riket, sp. 723); ovisst är, hvilka dessa
folk varit; vanligen anser man, att det varit latiner,
sabiner och etrusker. Yid Servius Tullius’ nydaning
indelade han, för folkräkning och skattläggning,
staden och dess dåv. landtområde i fyra lokala
tribus: Palatina, Sucusana (Suburana), Collina och
Esquilina. I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
