Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 28. Syrten-vikarna - Tidsbestämning / 1249-1250 (1919) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tibet, landområde i Central-Asien

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

gnagarna och ett bland antiloperna endast där, likasom
Ailuropus melanoleucus, ett ännu föga kändt rofdjur,
som liknar björnarna, men skiljer sig från dessa
bl. a. genom tand- och kraniebyggnaden; äfven det
från alla andra afvikande slidhornsdjursläktet
Budorcas (se d. o.) förekommer blott där och i Assam.
L—e.

Tibetaner och i bakgrundens midt det heliga berget Kailas (med toppkäglan snöhöljd). Efter fotografi af Sven Hedin.

T. eger trots sin väldiga yta endast omkr. 3
mill. inv. Dessa tillhöra den turkisk-mongoliska
rasen och kunna skiljas i de flyttande nomaderna inom
de norra höjdområdena och de fastboende i de södra
dalarna. De förre äro af en mer utpräglad
mongolisk typ än de senare (se fig.), som ned mot
Indien och Kina tydligen visa uppblandning med
andra raser. Om språket se Tibetanska språket och
litteraturen.

T:s i antropogeografiskt afseende viktigaste område
är Tsangpodalen, där den talrikaste och största
bebyggelsen finnes. Hufvudorten där är Schigatse
(se d. o.; 3,871 m. ö. h.). En rad mer eller mindre
betydande kloster förekommer i dalen ända upp förbi
vattendelaren och till de närmast v. om denna liggande
heliga sjöarna Manasarowar (4,602 m. ö. h.) och
Rakas-tal (4,589 m. ö. h.); öfver dessa höjer sig i
Transhimalaya hinduernas och alla lamas heliga berg
Kailas, med snöhöljd topp (se fig.). Vid basen af
Transhimalayas östra del ligger på 91° ö. lgd det
berömda Lhasa (se d. o.; 3,038 m. ö. h.).

I administrativt och politiskt hänseende indelas T. i
fem provinser: Amdo och Khamdo, som omfatta de östra
områdena och stå direkt under kinesisk öfverhöghet,
Y, d. v. s. centrala T., Tsang, som omfattar
hela sydvästra T. från Lhasa till den heliga sjön
Manasarowar, och Nari, som omsluter områdena
kring Indus och Sutlejs källor samt hela nordvästra
T.; tills. med Tsang lyder denna provins direkt
under Lhasa. — Landet är deladt i två administrativa
områden, det ena lydande direkt under Dalai-lama i
Lhasa, det andra under lokala höfdingar eller
chefer. Båda kontrolleras officiellt af den
kinesiska beskickningen i Lhasa. Efter engelsmännens
expedition till nämnda stad 1904 torde emellertid
Englands inflytande i T. vara minst lika stort
som Kinas. Dalai-lama är den högste tibetanske
styresmannen; näst efter honom följer åtminstone
i religiöst afseende taschi-lama i klostret
Taschi-lunpo nära Schigatse (se Lamaism, sp. 930
samt fig. 2 o. 4). Dessutom förekommer en regent,
som är förmyndare under hvarje ny Dalai-lamas
minderårighet. Under denne regent subordinera fyra
ministrar och ett slags nationalförsamling, upptagande
de högre guvernementsämbetsmännen. Slutligen
förekommer äfven en lägre församling, hvars medlemmar
äro vissa höga herrar och adelsmän i Lhasa samt
delegerade från de viktigaste klostren.

Den mest betydande handelsvägen genom T. är "Kinesiska
vägen", som går från Tschöng-tu-fu, hufvudstaden i
kinesiska prov. Sz’tschwan, öfver Litang, Chiamdo,
Lhasa, Schigatse till Nepals gräns vid Nielam och
därifrån till Katmandu. Den kortaste vägen från
Indien till Lhasa går öfver Tang-passet (omkr. 5,000
m. ö. h.) och Kharo-passet (5,000 m. ö. h.) i
Himalaya, vidare förbi Yamdoksjön samt öfver Tsangpo.
En annan hufvudväg in i T. går från Simla genom
Sutlejs dal till Manasarowar. Hufvudorten Gartok
n. v. om Manasarowar kan nås genom Indus’ öfre
lopp öfver Leh och Rudok. På dessa vägar exporterar
T. som viktigaste varor guld, silfver, salt, ull,
mattväfnader, pälsvaror och mysk. En af de viktigaste
importvarorna är (dåligt) te från Kina och Indien.

T. har länge varit ett okändt land för Europa,
beroende på dess svårtillgänglighet, dess höga
medelhöjd, väldiga randberg och utomordentligt stränga
klimat. Aldrig har någon härsmakt passerat T. till det
alltid eftersträvansvärda Indien. Redan i hinduernas
heliga skrifter omtalas dock fjället Kailas och de
nedanför detta belägna heliga sjöarna. I arabiska
skrifter förekommer för första gången namnet T. Den
kartläggning af kinesiska väldet, som igångsattes i
början af 1700-talet och som stod under jesuiters
ledning, sträckte sig äfven till T. De förste
européer, som lämnat utförligare underrättelser om
T., äro munkar och jesuiter, bland hvilka kunna
nämnas Andrade, Dorville, Desideri, Della Penna
och Beligatti. Den förste engelsmannen i T. var
G. Bagle (1774), och mellan 1811—12 besöktes för
första gången Lhasa af engelsmannen Th. Manning. Den
franske missionären É. R. Hucs (se denne) berättelse
öfver sin resa genom T. (1844—46) är berömd. Åren

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>