Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 28. Syrten-vikarna - Tidsbestämning / 1051-1052 (1919) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Thayer, Alexander Wheelock - Thayer, Joseph Henry - Thayer, Abbott Handerson - Thbg. - Thea - Theaceae - Theagenes - Theaitetos - Theano - Theanthropos - Theatinorden - Théatre Déjazet - Théatre des Folies-dramatiques - Théatre des Folies-nouvelles - Théatre francais

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

H. Riemann, som utgaf de af Deiters fullföljda bd 4—5
(1907—08) Af bd I utgafs 3:e uppl. 1917, af bd II—III
2:a uppl. 1910—11.
A. L.*

Thayer [the͡i’ə], Joseph Henry, amerikansk teolog, f. 7
nov. 1828 i Boston, d. 26 nov. 1901, graduerades 1850
i Harvard, studerade vid Harvard divinity school och
blef 1857 teol. doktor vid Andover teol. seminarium,
där han efter några års prästerlig tjänstgöring
blef professor i exegetik, en plats, som han 1882
utbytte mot professuren i nya testamentets exegetik
vid Harvards universitet. T. var medlem af den
kommitté, som hade revisionen af den amerikanska
bibelöfversättningen om hand, samt egnade sig
äfven åt exegetiskt författarskap. Så utgaf han
1890 en det nytestamentliga området omfattande
bibliografi. Hans förnämsta arbete var en öfv. af en
i Tyskland mycket känd och flitigt anlitad handbok,
"Clavis novi testamenti", först utg. af Wilke,
men fullständigt omarbetad af W. Grimm (1867, sista
uppl. 1888). T:s öfv. "A greek-english lexicon of the new testament"
utkom 1887 (rev. uppl. 1889).
E. M. R.

Thayer [the͡i’ə] Abbott Handerson, amerikansk
målare, konstteoretiker, f. 1849 i Boston, studerade i New York
och sedan i Paris för Lehmann och Gérôme samt bosatte
sig i Cornwall vid Hudson. Han blef en framstående
målare af porträtt, landskap och djurstycken.
G—g N.

Thbg., vid växtnamn förkortning för svenske
botanisten K. P. Thunberg.

Kamelia (Thea japonica). T. h. längsskuren blomma.

Thea L., bot., ett släkte af träd och buskar af
fam. Ternstroemiaceæ med 16 arter i Ostindien,
Kina och Japan. Bladen äro läderartade, blommorna
vanligen ensamma i bladvecken. Foderblad och
kronblad äro 5—6, sällan många, de senare sammanväxta
nedtill och med de yttersta ståndarna. Ståndarna
äro många, delvis mer eller mindre sammanväxta med
strängarna. Fruktämnet är 3—5-rummigt, frukten en
kapsel med vedartad vägg.
Den mest bekanta hithörande arten är T. sinensis,
tebusken (se Te). En annan välbekant art är
T. japonica (Camellia japonica), kamelia (se fig.),
inhemsk i Kina och Japan och skild från tebusken
genom uppräta, oskaftade blommor och affallande
foderblad. Dess blad innehålla ej tein. Kamelian är en
välbekant krukväxt och vinterträdgårdsväxt med enkla
eller dubbla, röda eller hvita eller af rödt och hvitt
brokiga blommor och glänsande, mörkgröna blad.
G. L—m

Theaceæ, bot. Se Ternstroemiaceæ.

Theagenes (grek. Θεαγένης, lat. Theagenes) 1. En
våldshärskare i Megara under senare delen af 7:e
årh. f. Kr. Han var svärfader till atenaren Kylon
(se d. o.) och understödde honom vid hans försök till
statshvälfning. — 2. Forngrekisk skriftställare från
Rhegion i södra Italien, lefde i 6:e årh. f. Kr.,
känd hufvudsakligen som förste uttolkare af
de homeriska sångerna, åt hvilka han ville ge
en allegorisk tydning. — 3. Berömd forngrekisk
atlet från ön Thasos och segrare i de olympiska
spelen. — 4. Tebanernas anförare vid Chaironeia.
1—4. A. M. A.

Theaitetos (grek. Θεαίτετος), grekisk matematiker
från Aten, lärjunge af Theodoros, Sokrates’
kamrat, Platons samtida och vän, sysselsatte sig
företrädesvis med läran om irrationella storheter
och skall enligt Suidas ha författat en skrift
om de 5 regelbundna kropparna. Från T. härrör
den bekanta satsen ("Elementa" X:9), att två
kommensurabla linjers kvadrater förhålla sig som
två kvadrattal, under det att däremot förhållandet
mellan två inbördes inkommensurabla linjers kvadrater
icke kan uttryckas genom förhållandet mellan två
kvadrattal. F. ö. härröra antagligen flera andra
satser i 10:e och 13:e böckerna af "Elementa" från
T. Efter honom uppkallade Platon en af sina dialoger,
i hvilken äfven matematiska spörsmål behandlas.
(J. C.)

Theano [-nå; grek. Θεανώ, lat. Theano],
forngrekiskt kvinnonamn. Bland kvinnor med
detta namn märkes filosofen Pythagoras’ maka eller
dotter. Under hennes namn finnas sju bref, som dock
bevisligen tillkommit under en långt senare tid.
A. M. A.

Theanthropos (grek., af theos, gud, och anthropos,
människa), "gudamänniska", gammalt dogmatiskt uttryck
om Kristus för att beteckna att han var både gud
och människa.

Theatinorden. Se Teatinorden.

Théâtre Déjazet [tea’tr deʃaṡē]. Se Folies-nouvelles.

Théâtre des Folies-dramatiques. Se Folies-dramatiques.

Théâtre des Folies-nouvelles. Se Folies-nouvelles.

Théâtre français [tea’tr frãsǟ], äfven kallad Comédie
française, en Paris-teater, som är Frankrikes
förnämsta talscen, räknar sin egentliga uppkomst
från 1680, om ock dess ursprung är att söka i den
skådespelartrupp, som 1548 framgick ur Confrérie de
la passion (se d. o.) och då började spela tragedi
i Hôtel de Bourgogne. Denna trupp hade en alltjämt
växande framgång, men fick tidigt på 1600-talet en
medtäflare i en annan, som åt sig inrättade Théâtre
du Marais. När sedermera Molières lustspelstrupp,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>