Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 28. Syrten-vikarna - Tidsbestämning / 999-1000 (1919) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Testikel - Testikelinflammation - Testimonium - Testis - Testis unus, testis nullus - Teston - Testoni, Alfredo - Testri - Testrup - Testudinaria Elephantipes - Testudinata - Testudo - Testut, Jean Léo - Testuz, John Alfred - Tesurrogat

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

(coni vasculosi) ligga i ett knippe, starkt fäst
vid testikelns bakkant och kalladt bitestikel
(epididymis). Under barnaåren innehålla de
sädesproducerande kanalerna dels cylinderformade
epitelceller, dels mellan dessa oregelbundet
inströdda ursädesceller. Vid pubertetens inträde förökas
de sistnämnda cellerna i hög grad för att efter
flera generationer ombildas till de definitiva
sädescellerna, spermatozoerna. De cylindriska
cellerna, mellan hvilka generationerna af de i mognad
stadda könscellerna komma att ligga inskjutna och som
numera kallas Sertolis celler, tjäna som näringsceller
(trofocyter) för könselementen. Jfr Befruktning och
Säd, anat. — Om inflammation i testiklarna ("sanklo")
se Orchitis, om inflammation i bitestikeln se
Gonorré.
G. v. D. (E. Hgn.)

Fig. 3. Väggen från en sädesproducerande kanal efter pubertetens inträde, 1 Sertolis cell, I—IV olika generationer af könsceller, 2 färdig spermatozo.

Testikelinflammation. Se Orchitis.

Testimonium, lat., vittnesmål; vittnesbörd,
vitsord, intyg. — T. academicum vitæ kallas vid de
svenska universiteten ett af rektor och det större
akademiska konsistoriet utfärdadt intyg om en students
uppförande och flit under den tid han för studiers
skull vistats vid universitetet. — T. paupertatis,
fattigdomsbevis.

Testis (lat.; plur. testes). 1. Vittne;
examensvittne. — 2. Anat., pungsten. Se Testikel.

Testis onus, testis nullus, lat., jur., "ett
vittne är intet vittne"; för bevis behöfs det minst
två vittnen.

Teston (af silfver), slagen för Lodovico Sforza (1480-talet).

Teston (fr. teston, it. testone, af testa, hufvud,
näml. myntherrens präglade bild), italienskt guldmynt,
som präglades i Milano 1465 och gällde = 65 soldi;
stort italienskt silfvermynt (se fig.), prägladt i
Milano f. g. 1474 och i värde = 20 soldi; franskt
silfvermynt, som först slogs 1513 (för Ludvig XII),
i värde växlade mellan 10 1/6 och 12 1/2 sous (sols)
och upphörde att präglas på 1550-talet.

Testoni [-å̄ni], Alfredo, italiensk dialektförfattare, f. på
1860-talet i Modena, bosatt i
Bologna, har blifvit mycket populär som
komediförfattare och poet (bl. a. det historiska
stycket Il cardinale Lambertini, från Bologna på
1700-talet). Han är äfven tidningsman under den
anagrammatiserade signaturen Tisento.

Testri [-trī], nu Tertry, by i dep. Somme
(Picardie), Frankrike, 12 km. s. ö. om Péronne, där
den austrasiske hertigen Pippin af Héristal (se
Pippin 2) genom en stor seger öfver Neustriens
major domus 687 samlade hela det frankiska riket
under sitt välde.
(V. S—g.)

Testrup, dansk folkhögskola nära Aarhus. Se
Nörregaard, J.

Testudinaria Elephantipes, Hottentottbröd, bot.
Se Dioscorea (där genom tryckfel står Testudinoria)
och Tamus.

Testudinata, zool. Se Sköldpaddor, sp. 1373.

Testudinidæ, zool. Se Sköldpaddor, sp. 1375.

Testudo, lat., sköldpadda. 1. Her. Se Sköld,
sp. 1364. — 2. Krigsv., ett med hudar täckt och på
hjul hvilande brädskjul, som vid belägringar nyttjades
till att skydda det manskap, som arbetade med
belägringsverken eller hade att framföra murbräckan
(se Murbräcka 1 med fig.); ett af sammanslutna sköldar
bildadt skyddstak för soldater (se fig. 1 i art.
Sköld). — 3. Mus., ett instrument, ett slags lyra,
med resonansbotten i form af ett sköldpaddskal. Hermes
skulle ha varit dess uppfinnare och ha förfärdigat
den första af ett på stranden funnet sköldpaddskal. —
4. Zool., landtsköldpadda. Se Sköldpaddor,
sp. 1375. Om T. elephantina (elephantopus) se
Elefantsköldpaddorna och Galápagosöarna.

Testut [testȳ], Jean Léo, fransk anatom, f. 1849,
blef 1877 med. doktor i Paris, var 1884—86 professor
i anatomi i Lille och är sedan 1886 professor i
nämnda ämne i Lyon. Jämte ett stort antal anatomiska
specialundersökningar har han utgett en mycket använd
och högt skattad Traité d’anatomie humaine (3 bd,
1892).
R. T-dt.

Testuz [testȳ], John Alfred, schweizisk präst
och författare, f. 29 febr. 1844 i Orbe (kantonen
Vaud), d. 1914 i Genève, blef prästvigd i Lausanne
1872, var pastor vid franska reformerta kyrkan i
Stockholm 1872—81 samt var därefter bosatt först
i Paris, sedan i Genève. T. var litterärt bildad
och mycket språkkunnig. Han redigerade 1884—86 "La
semaine illustrée", hvari han meddelade åtskilliga
bearbetningar af nordiska romaner. Likaså utgaf
han tidningen "La paix" och uppsatte 1913 "La
revue suisse des sciences psychiques". Under sin
visitelse i Stockholm skref han korrespondenser
till "Bibliothèque universelle" och "Journal de
Genève" m. m.
Ch. S—ss.

Tesurrogat, Teersättning,
bot., växtdelar, vanligen örtblad, som användas i
st. f. kinesiskt te. Verkliga surrogat äro endast de,
som innehålla kaffein (tein), såsom bladen af Ilex
paraguariensis (se Matte) och kaffeträdet. Sedan
länge ha emellertid blad m. m. af de mest olikartade
växter, som med varmt vatten ge en välsmakande, mer
eller mindre teliknande dryck, funnit användning som
teersättning. Linné ifrade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>