Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Terzin
- Terzka (Terzky)
- Terzuolo
- Terö
- Tes
- Teschen
- Teschendorff, Emil
- Tesdorpf, Edvard
- Tesis
- Teskere
- Tesla, Nikola
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
uppfinnare; han har användt den i "Commedia divina",
hvarest den passar väl att karakterisera den
oupphörliga, stilla och grubblande vandringen genom
evighetens riken. I den svenska poesien upptogs
den efter de tyske nyromantikernas föredöme
i början af 1800-talet, t. ex. i Atterboms
"Poesien till Auroras förbund" (1807) — med
enstaka enstafviga rim — och Geijers "Karl den
tolfte". Liksom andra treradingar har den sedan
nyttjats mycket sparsamt (K. V. A. Strandberg,
"Till konung Oskar"), väsentligen i formtrogna
öfversättningar. En afart, med rimflätningen aba,
cbc..., finns hos Nicander, Topelius m. fl.
(R—n B.)
Terzka (Terzky). Se Trčka.
Terzuolo [tertsoå̄lå], it. Se Terserol.
Terö, ö i Hardangerfjorden, är tilläggsplats för ångbåtar
och berömdt för vacker natur.
Y. N.*
Tes (grek. thesis, eg. sättning, uppställning),
sats, lärosats eller påstående, som framställes
för att med bevisningsgrunder försvaras, t. ex. vid
en disputation; ämne för ordskifte; mat., se Hypotes 4.
Teschen (po. Cieszyn), stad i östra delen af
österrikiska Schlesien, vid Oders biflod Olsa och
nordsidan af Beskiderna. 22,490 inv. (1910). Staden
har 6 kyrkor, bl. a. stadskyrkan, som fordom
tillhörde ett dominikankloster, samt den på grund
af konventionen 1707 (se Fredskyrkor)
uppförda Gnadenkirche. Af det gamla slottet återstår
endast ett fyrkantigt torn (från 1100-talet). Liflig
handel. Möbel-, vagn- och urtillverkning. Historiskt
minnesvärdt är T. genom den fred, som där slöts 13 maj
1779 mellan Maria Teresia och Fredrik II, hvarigenom
Bajerska arfföljdskriget afslutades. Staden är
hufvudort i hertigdömet T., som länge tillhörde
Böhmens krona. 1766—1822, då det tillhörde prins
Albrekt af Sachsen, som var förmäld med kejsar
Frans I:s dotter, kallades det Sachsen-T. Åren
1847—95 innehades detta af ärkehertig Albert,
därefter af hans brorson ärkehertig Fredrik.
(H. W—k.)
Teschendorff, Emil, tysk målare, f. 1833 i Stettin,
d. 1894, elev af Piloty i München, målade historiska
och romantiska ämnen, figurer som Kleopatra, Ariadne
o. d. och porträtt.
(G—g N.)
 |
| |
Tesdorpf, Edvard, dansk
landtbrukare, f. 27 sept. 1817 i Hamburg af rik tysk
köpmanssläkt, d. 2 maj 1889 som geheimeråd, blef 1837
förvaltare på Lolland samt köpte 1840 herrgården
Ovrupgaard på Falster och efter hand en rad andra
större egendomar på Lolland och Falster, så att han
blef en af Danmarks största godsegare. T. var en
både teoretiskt och praktiskt mycket framstående
jordbrukare, som tidigt införde en mängd viktiga
ändringar i hela sin landthushållning. Han var den
förste, som (1840) till Danmark öfverflyttade
nötkreatur från Angeln, och lade
därigenom grunden till det sedan så blomstrande
danska mejeriväsendet. Hans gårdar blefvo verkliga
mönsterskolor, där en mängd unga landtmän erhöll sin
utbildning. Såväl härigenom som genom direkt påverkan
utöfvade han det största inflytande på hela danska
landtbrukets utveckling. Mot sina fästebönder och
arbetare var han därjämte en god husbonde. 1865
gaf han uppslag till den direkta ångbåtsfarten
på England, till kreatursexport och 20 år senare
till anläggningen af en sockerfabrik vid Nykjöbing
på Falster. T. blef 1860 en af presidenterna för
landthushållningssällskapet. Hans staty restes
1895 i Landbohöjskolens trädgård i Frederiksberg.
E. Ebg.
Tesis, metr. Se Arsis.
Téskere. Se Tézkire.
Tesla, Nikola, kroatisk elektriker, f. 1856 i
Smiljan, Kroatien, studerade först vid skolorna
i Gospič och Karlstadt, genomgick sedan tekniska
högskolan i Graz. Efter någon tids anställning vid
telegrafverket i Budapest och vid några bolag för
elektrisk belysning i Paris öfverflyttade han till
Nord-Amerikas förenta stater, där han är den mest
bemärkte elektrikern näst Edison, hos hvilken han en
tid var anställd. Till en början utförde han en del
sinnrika konstruktioner med roterande elektriskt fält,
som användes för kraftöfverföring (se Elektriska
maskiner, sp. 288). Vid sitt mest bekanta arbete
utgick han från den genom Maxwells teori grundade
och genom Hertz’ försök fastställda åsikten, att
ljusvågorna äro endast ett slags ytterligt hastiga
vibrationer åstadkomna genom elektriska impulser,
och sökte artificiellt åstadkomma elektriska
vibrationer af mycket högt svängningstal. Dessa
skulle ej i så hög grad som de förut kända skilja
sig från ljusvibrationer och kunde därför tänkas
vara i relativt hög grad egnade att framkalla ljus
på ett ekonomiskt fördelaktigt sätt. T. konstruerade
för detta ändamål växelströmmaskiner, som gåfvo ända
till 10,000 växlingar i sekunden. Ännu vida närmare
sitt mål kom T. genom att konstruera en egendomlig
transformator, i hvilken den primära (genererande)
strömmen utgjordes af urladdningarna mellan en
medelst ett induktorium eller en växelströmmaskin
matad laddflaskas båda beläggningar. Dessa voro
förenade med en spiral af grof koppartråd i några få
hvarf. De nämnda urladdningarna, hvilkas svängningstal
växlade mellan 100,000 och 1,000,000 i sekunden,
fingo uppväcka en sekundär ström af högre spänning
i en annan spiral med flera hvarf vindningar, skild
från den förra genom ett isolerande lager af fuktfri
olja. Denna s. k. sekundärspirals ändar utgjorde de
båda poler, från hvilka de s. k. teslaströmmarna (jfr
Induktorium, sp. 587) utgå. Dessa strömmar
visa mycket egendomliga verkningar på grund af sina
utomordentligt höga svängningstal och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 19:04:27 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/nfch/0517.html
