Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 28. Syrten-vikarna - Tidsbestämning / 903-904 (1919) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Termiter

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

termitbon med plattsidorna regelbundet vända åt ö. och
v., medan de tunna kanterna äro inställda i n. och
s. (fig. 3), sannolikt som ett skydd mot
alltför stark solhetta. I trakter af norra Australien
bilda kompassbona hela "städer", som ge landskapet
ett egendomligt utseende. Äfven högt uppe i träden,
i grenklykor eller kring stammar bygga somliga
termitarter; ännu andra åter fästa sina bon på
trähusens väggar eller på takbjälkar.

Fig. 3. S. k. kompassbo af termiter, sedt från plattsidan (t. v.) och från smalsidan (t. h.). Australien.

Ehuru flertalet termiter till föda anlitar olika
slags växtämnen, kan dock gruppen i sin helhet med
fog betecknas som i sällsynt grad allätande, ty
termiterna rata ingenting af organiskt ursprung och
höra därför till de skadligaste af alla djur. Framför
allt ödesdigra bli deras angrepp på trähusens
byggnadsvirke, som de genomborra med sina gångar
under noggrant undvikande att skada själfva ytan,
så att inga yttre tecken röja deras ödeläggande
verksamhet, förrän byggnaden sammanstörtar. I bord
och andra möbler kunna de från golfvet äta sig in i
benen och förtära träet så grundligt, att endast ett
tunt skal återstår, som till sist ej kan bära sin
egen tyngd. Icke blott i tropiska delar af världen,
utan äfven i tempererade trakter, såsom i Syd-Europa
och Nord-Amerika, ha termiter, äfven sådana, som
tillfälligtvis inkommit, anställt högst betydande
skador. Böcker, kläder, skodon, spannmålsförråd
och andra magasinerade varor äro utsatta för deras
ödeläggelser. Äfven fruktträd och växande gröda göra
de till föremål för sin skadliga verksamhet.

Såsom utprägladt sociala djur äro termiterna,
liksom myrorna, ständigt beredda att dela med sig
af den upptagna födan åt larverna eller åt de mera
försigkomna samhällsmedlemmarna. Detta kan ske genom
uppstötning af den ännu i kräfvan befintliga näringen
liksom hos myror och bin. Men termiterna äta dessutom
hvarandras exkrementer, som därför antagligen ej
äro beröfvade allt näringsvärde. Dock torde det vara
möjligt, att termiterna hufvudsakligen använda de
förtärda exkrementerna som byggnadsmaterial.

Redan länge ha vissa termiter varit kända som
svampodlare. I underjordiska håligheter, från en
hasselnöts ända till ett människohufvuds storlek,
hopa de tvättsvamplika massor af söndergnagdt trä och
andra växtdelar, som af utseendet att döma torde ha
passerat termiternas tarmkanal och sålunda egentligen
utgöras af deras exkrementer.
På detta underlag låta de myceliet af vissa
slags svampar växa. Dessa svampbänkar bestå
af mer eller mindre luckert sammanklibbade små
bollar, som ofta måste förnyas, hvaraf termiternas
ständiga behof af nytt trämjöl delvis låter sig
förklara. De fina mycelietrådarna sammansmälta
här och där till små kulformade bildningar af
ända till 2 1/2 mm. i diameter, jämförliga med
"kålrabbin" i myrornas svampodlingar. Dessa små
svampkulor förtäras af larverna, men däremot ej
af arbetare och soldater. Liksom den hos myrorna
odlade svampen kan ge upphof till fruktkroppar af en
skifsvamp, Rozites gongylophora, så har man äfven
anledning tro, att ur en termitsvamps mycelium
som slutstadium skulle framgå en agaricin, som
tilldelats namnet Volvaria eurhiza. En ytterligare
öfverensstämmelse i lefnadssätt med myrorna finner
man hos de s. k. vandringstermiterna, särskildt
tillhörande släktena Termes och Hodotermes,
hvilka företaga regelbundna provianteringståg,
i hvilka soldaterna tyckas spela rollen af en
skyddande eskort. Bland annat hemföras från dessa
expeditioner runda bladbitar, utskurna ur på marken
liggande blad äfvensom stycken af gräsblad, hvilket
allt nedsläpas i boet. Fastän man ej med säkerhet
kunnat konstatera användningen, förefaller det
sannolikt, att dessa hemsläpade bladmassor liksom
hos de bladskärande myrorna bearbetas till underlag
för svampodlingarna. Svampodlande termiter förekomma
företrädesvis i Afrika och Ostindien.

I termiternas bon lefva, liksom i myrornas, som mer
eller mindre fördragna inhysingar en mängd smådjur,
de flesta skalbaggar, framför allt af kortvingarnas
grupp. Dessa s. k. termitofiler ha mer eller mindre
anpassat sig för lifvet i termitsamhället, och i det
förhållande, hvari de stå till sina värdar, kan man
urskilja samma kategorier som hos myrmekofilerna (se
Myrgäster). I intimaste förhållande till termiterna
stå de termitofiler, som utsvettas något deras värdar
angenämt smakande ämne.

Fossila termiter äro kända åtminstone så långt
tillbaka som från lias. I tertiära lager äro
många arter funna, men sin högsta blomstring torde
gruppen nå i nutiden. Omkr. 350 arter anses vara
beskrifna. Gruppen är utbredd öfver alla världsdelar,
företrädesvis i deras tropiska delar. Dock har den
utsändt förposter äfven in i trakter med tempereradt
klimat, såsom Syd-Europas medelhafsländer,
från hvilka åtminstone 2 arter äro kända: Termes
(Leucotermes) lucifugus och Calotermes flavicollis.

Familjen indelas i följande tre underfamiljer:
1. Mastotermitinaæ med en enda, nordaustralisk
art, som anses vara den mest primitiva bland
nutida termiter och särskildt genom sina bredare,
delvis veckade bakvingar mer än de öfriga närma sig
kackerlackornas grupp. 2. Calotermitinæ, utmärkt
genom tillvaron af fasettögon hos soldaterna. Hit hör
bl. a. släktet Calotermes, hvars mörkfärgade arbetare
och soldater i motsats till de flesta öfriga termiter
ej äro ljusskygga, utan fortsätta sin verksamhet
öppet i dagsljuset. 3. Termitinæ, hos hvilken grupp
arbetare och soldater sakna ögon. Hit höra af de i det
föregående nämnda Rhinotermes samt det gamla släktet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>