Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Teater
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mindre rikt förhänge (ridå), att hissas upp (eller
dragas åtskils) vid hvar akts början och firas ned
(eller dragas ihop) vid dess slut. Bakgrunden
utgöres numera af en målad fonddekoration, som
växlar efter olika stycken. Scenens tak bildas af
de hängande soffiterna (af lat. suffigere, fästa
undertill). Kulisser, som uppställas och skjutas i
rännor i scenens golf, förekomma mera allmänt från
1600-talets senare del (jfr Dekoration). Under den
närmast föregående tiden hade man, när så ansågs
nödigt, efter mönster af antikens s. k. periakter,
betjänat sig af vridbara ställningar med tre olika
målade sidor, hvarigenom scenförändringar kunde
åstadkommas (jfr Dekoration 2). På 1700-talet ökades
sceninredet med tågvinden och underbottnar (se nedan,
sp. 598). Teatermaskineriet är redan på 1600-talet
ganska fulländadt. Någon bestämd typ på hållningen
af teaterns yttre utbildas däremot ej.
Hela denna, under närmare två århundraden fortgående
utveckling försiggår väsentligen på italiensk botten
eller under ledning af italienska arkitekter och
dekoratörer. Efter Palladio och Scamozzi inlade i
synnerhet Buontalenti (1536—1608) stora förtjänster
om det moderna teaterväsendet. Den af honom byggda
teatern i Florens beundrades och studerades af hela
Europa. Omkr. 1600-talets midt utmärkte sig Giacomo
Torelli (1608—78) som en framstående konstnär i
fråga om sceniska anordningar. Han var verksam
jämväl i Frankrike, dit han kallades af Ludvig
XIV och där han stannade till 1662. Den berömde
arkitekten och målaren, jesuitpatern Andrea Pozzo
1642—1709) utöfvade både genom sin direkta verksamhet
och som författare ett mäktigt inflytande. Ungefär
samtidigt med dessa verkade i Frankrike Louis Levau
(1612—70). En synnerligen anmärkningsvärd ställning i
teaterväsendets historia intogo mot 1600-talets slut
och under det följande årh. medlemmarna af släkten
Galli da Bibiena (se d. o.), bördig
från Italien, men utöfvande sin verksamhet ej blott
där, utan äfven i andra länder, framför allt vid de
många praktälskande och nöjeslystna tyska hofven
(i Wien, Dresden, Baireuth, Hannover m. fl.). Som
anordnare af hoffester och teaterföreställningar,
som dekorationsmålare och teaterarkitekter torde de i
storartad kompositionsförmåga och yppig fantasirikedom
ej vara öfverträffade. Om teatermåleriets
utveckling och nutida tendenser se Dekoration 2.
Upk.*
 |
| Fig. 14. Teaterkostymbild från 1700-talet: Adraste, pseudoklassisk tragedihjälte (forngrekiskt ämne). |
|
| Fig. 15. Operakostym från 1700-talet: Hannibal (antikt ämne). |
|
| Fig. 16. Teaterkostymbild från 1700- talet: Athalie i Racines tragedi (fornjudiskt ämne) på Théâtre français. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
