Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 28. Syrten-vikarna - Tidsbestämning / 391-392 (1919) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tamm, Klas (Claës) Gustaf Adolf - Tamm, Karl August - Tamm, Hugo Petrus Percival

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Han kallades 1886 till led. af
Landtbruksakad. (hedersled. 1899) samt blef
led. af Vet. akad. 1901 och hedersled. af Svenska
läkarsällskapet 1908; den sistnämnda utmärkelsen stod
i sammanhang med hans nitiska arbete i kampen mot
tuberkulosen som ordf. i tuberkuloskommittén af 1905
och ordf. i riksdagens tuberkulosutskott 1908 m. m.

4. Karl August T., den föregåendes broder,
godsegare, f. 8 juni 1840 på Lydinge, Stafby socken,
Uppsala län, d. 30 jan. 1905 på Fågelsta, egnade sig i
början åt den militära banan, blef underlöjtnant
vid Lifregementets husarkår 1860 och löjtnant
1868, men afgick från regementet 1876 och var
ryttmästare i armén 1877—83. 1865 arrendator
och 1874—77 egare af Dåvö i Munktorps socken,
Västmanlands län, samt 1877—80 förvaltare
och allt sedan egare af Fågelsta, Julita socken,
Södermanlands län, förvärfvade T. anseende som en
skicklig och intresserad landthushållare. Han var
ordf. i Södermanlands läns hushållningssällskap
1888—97 och mottog vid sin afgång sällskapets
stora guldmedalj. Led. af styrelsen för
Ultuna landtbruksinstitut 1889, fungerade han sedan
1892 som dess vice ordförande och blef 1889 led.
af Landtbruksakademien. T. var äfven ordförande
för Södermanlands läns landsting 1894—98 samt
representerade 1900—05 länet i Första kammaren.
Han var under denna tid led. af tillfälligt utskott
1900, af särskildt utskott 1903 samt af statsutskottet
1904 och 1905.


5. Hugo Petrus Percival T., den
föregåendes kusin, godsegare, politiker, filantrop,
f. 29 juni 1840 på Torreby, Foss socken, Göteborgs
och Bohus län, d. 4 okt. 1907 på Fånö,
Uppsala län, blef 1859 student i Uppsala, där
han 1865 aflade juridisk filosofisk examen, men
egnade sig tidigt åt skötseln af sina enskilda
vidsträckta gods- och industriella affärer. Han var
nämligen bl. a. sedan 1857 egare af Fånö (se d. o.),
hvars nuv. ståtliga hufvudbyggnad blef af honom
uppförd, samt blef 1875 disponent vid Huskvarna
a.-b. Därjämte egnade han sig tidigt åt allmänna
värf. Han blef invald i Första kammaren, som han
tillhörde från 1885 till sin död, t. o. m. 1893 som
representant för Uppsala län och sedan dess, då han
i följd af sina frihandelsvänliga åsikter icke blef
omvald af det starkt protektionistiska landstinget,
som representant för Jämtlands län. Redan vid sin
andra riksdag (1886) ord. led. af statsutskottet,
som han alltsedan tillhörde och som hvars ordf. han
fungerade 1901 samt fr. o. m. 1904, blef T. med åren
alltmer en af riksdagens märkligare personer och mera
framstående debattörer. Han inlade icke sällan i sina
anföranden ett patos, som understundom närmade sig
till trosglöd, och mycken temperamentsfullhet, men
förstod att därmed förena en habil och väl beräknad
utformning och behärskning af
ämnet, så att, äfven när det rörde sig kring
vidlyftiga och torra statsregleringsfrågor, hans
inlägg alltid tillvunno sig en aldrig tröttnande
uppmärksamhet. T. var moderat konservativ och
till sin nationalekonomiska och socialpolitiska
ståndpunkt en öfvertygelsetrogen Manchesterman, men
ställde sig aldrig helt oemottaglig för de kraf, som
tidens utveckling medförde i motsatta riktningar. Så
t. ex. var han vid 1900 års riksdag visserligen
motståndare till det då framlagda regeringsförslaget
om arbetarförsäkring, men var i olikhet med en
mängd kammarkamrater intresserad af, att frågan
skulle hållas vid lif. Och vid 1906 års riksdags
behandling af den del af Norrlandslagstiftningen,
som afsåg förbud mot bolags besittande af fast
egendom, erkände han, att han visserligen med
sin syn på tingen naturligtvis bort yrka afslag,
men ansåg sig böra ge efter af hänsyn till alla
dem, som i åtgärden såge ett räddningsmedel. I
rösträttsfrågan var T. ifrig och fast anhängare
af proportionalismen, och i det af honom 1902
framlagda skrifvelseförslaget voro proportionella
val ett af hufvudvillkoren för införande af allmän
rösträtt, och denna hans uppfattning blef ock
afgörande för hans ställning till senare framlagda
rösträttsförslag. Däremot ville han icke 1904 som
villkor för rösträttens utsträckning stipulera
det urspr. af honom 1902 samt 1904 i förening med
annan framlagda förslaget att från de gemensamma
voteringarna undandraga grunderna för inkomst- och
förmögenhetsskatten. Vid 1907 års riksdag häfdade
han kraftigt sin öfvertygelse, att rösträttsfrågans
lösning måste ske på allmänna rösträttens grundval,
då därigenom alla krafter samlades till samverkan
till fosterlandets och ansvarskänslan kunde
väcka den personliga kraften. Proportionalismen
vore ock enligt hans tro den starka insats, som
fordrades för att hålla ansvarskänslan lefvande och
kraftig. Införande af arfvode för Första kammarens
ledamöter ansåg han nödvändigt, enär den utvidgade
rätten annars blefve en fiktion, och han anslöt
sig därför till Olof Jonssons reservation i sådant
syfte. I unionsfrågan intog han en förmedlande
ståndpunkt, uppträdde i Första kammarens debatt 1903
i anledning af den s. k. kommunikén som motståndare
till den af Kr. Lundeberg häfdade ståndpunkten
om "fullständig uppgörelse" och yrkade afslag på
tillfälliga utskottets skrifvelseförslag. Såväl i
riksdagen som utanför funno tidens filantropiska
och humanitetsidéer, bl. a. sträfvandet efter
"reglementeringens" upphäfvande, i T. en varm
vän och förespråkare. T. var led. af tillfälligt
utskott 1893 och ordf. i skogslagsutskottet 1903
samt led. af unionsutskottet vid båda urtima
riksdagarna 1905. Dessutom hade han varit led. af
skatteregleringskommittén (1879—81), af kommittéerna
ang. revision af statens järnvägstaxor (1887),
ang. försäljning och tillverkning af margarin
(1888), ang. Civilstatens pensionsinrättning
(1889—91) och skogskommittén (1896) samt var till
sin död led. af 1904 års kommitté för åtgärder
mot smittsamma könssjukdomars spridning, men hann
däremot aldrig deltaga i 1907 års kommitté för
riksdagsarbetets ordnande. Han var led. af kyrkomötet
1893, vald för Uppsala ärkestift. Han blef led. af
Landtbruksakad. 1887 (hedersled. 1900) och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>