- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 28. Syrten-vikarna - Tidsbestämning /
153-154

(1919) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Söderhamn - Söderhamns järnväg - Söderhamns nya verkstadsbolag - Söderhamn västra - Garnaskär - Flakets järnväg - Söderhjelm - Söderhjelm, Jarl Verner

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

arbetare samt en uppskattad inkomst af tillhopa
156,160 kr. Samtidigt funnos 177 handlande,
handels-a.-b. och handelsföreningar med 304
biträden samt en inkomstbevillning af 631,450
kr. Fabriksindustrien med 29 arbetsställen,
1,309 arb. och tillv.-v. af 7,5 mill. kr. (1915)
representeras af 1 mekanisk verkstad, som
specialiserat sig på träbearbetningsmaskiner,
1 möbelfabrik, 1 kättingfabrik, 2 lådfabriker,
2 kvarnar, 1 karamellfabrik, 1 teknisk fabrik, 1
vattenfabrik, 2 bryggerier, 1 litografisk anstalt, 5
tryckerier, 2 hyflerier, 1 tegelbruk och 5 sågverk,
de sistnämnda af betydande storlek. Dessutom ha
flera längre inåt landet liggande sågverk stora
trävaruupplag — brädgårdar — å stadens område. Ett
rätt betydande fiske, hufvudsakligen fångst af
strömming, bedrifves. Handelsflottan är obetydlig,
f. n. (1918) 10 små segelfartyg om 988 netto reg.-ton
samt en del mindre ångfartyg för lokal trafik. Å
stadens sjömanshus voro 1917 inskrifna 521 sjömän,
hvaraf 24 befälhafvare. 1913 uppburos i hamnafgifter
för fartyg och varor 133,880 kr. 26 öre. Tulluppbörden
för s. å. utgjorde 207,032 kr. 1 öre. Undervisningsanstalterna
utgöras af, förutom vanliga folkskolor, en realskola
med kommunalt gymnasium, fullständigt å reallinjen,
ett elementarläroverk för flickor samt en teknisk
söndags- och aftonskola. I staden finnas länslasarett,
som efter ombyggnaden och utvidgningen 1914—17 rymmer
ungefär 130 patienter, och två epidemisjukhus, båda
tillhöriga staden. Från tryckerier i staden utges
tidningarna "Hälsingen" samt "Söderhamns tidning"
och "Söderhamnskuriren", den första 4 gånger och
de båda andra hvardera 3 gånger i veckan. Söderhamns
sparbank (1854), Mälarprovinsernas bank, Stockholms
handelsbank samt Arbetareringens bank och Gäfle
folkbank ha kontor i S. Staden utgör ett pastorat inom
ärkestiftet med kyrkoherde och två komministrar (den
ene placerad i Sandarne lastageplats, där särskild
kyrka finnes och som jämte den yttre delen af stadens
skärgårdsområde bildar Sandarne kapellförsamling med
egen kyrkobokföring). Enligt k. br. 5 juli 1872 skall
rådstufvurätten och magistraten i S. bestå af en
borgmästare, en lagfaren rådman och två icke lagfarna
rådmän. Borgmästaren är tillika öfverexekutor. Under
magistraten sortera en stadsfogde och en
kronokassör. Antalet stadsfullmäktige är 33. För
hamnväsendet finnes särskild styrelse, som till sitt biträde har en af
stadsfullmäktige antagen hamnkapten. S. väljer 4
landstingsmän samt tillhör vid val af riksdagsmän i
Andra kammaren Hälsinglands södra valkrets.
illustration placeholder
Fig. 7. Söderhamn i slutet af 1600-talet, efter Sueciæ-verket.


S. anlades i början af 1600-talet af åtskilliga på landet i
Hälsingland bosatte "rör- och kopparsmeder", som
slogo sig ned där på egorna till det gamla Faxaholm
(se d. o.) l. Faxahus. Genom nåd. bref 7 sept. 1620
tilläts dem att bilda en stad, och deras faktor
Karl Olsson utnämndes till borgmästare. Därjämte
donerades till den nya staden dess nuv. betydliga
jordegendom med holmar och skär samt bestämdes, att
dess vapen skulle utgöras af "En pinass och däruti två
musköter korsvis". Vapensmedsyrket fortfor länge att
vara stadens hufvudnäring. Det bedrefs för statens
räkning till 1757, var därefter utarrenderadt samt
nedlades 1813. 1721 brändes staden af ryssarna. Den
har dessutom flera gånger hemsökts af svåra eldsvådor,
senast 1876. Efter att ha fört en rätt tynande
tillvaro började staden i midten af 1800-talet i
sammanhang med det då inträffade uppsvinget inom
sågverksindustrien att snabbt tillväxa, hvartill
sedermera äfven i sin mån bidragit förbättrade
kommunikationer. Folkmängden, som 1850 uppgick till
1,690, hade 1870 vuxit till 4,656, 1880 till 7,937 och
1890 till 10,093 personer. Litt.: doktor A. Jensen
förbereder en beskrifning med historik öfver S.,
afsedd att utges till stadens 300-årsfest 1920.
N. So-n.

Söderhamns järnväg. Se Statsbanan Kilafors—Stugsund.

Söderhamns nya verkstadsbolag. Se Svenska
maskinverken
.

Söderhamn västra—Granskär—Flakets järnväg. Se
Statsbanan Kilafors—Stugsund.

Söderhjelm, svensk adlig ätt, som härstammar från
Stora Malms socken i Södermanland. Strängnäslektorn
Nikolaus Malmenius’ son häradshöfding Lars Malmén
adlades 1693 med namnet S.; dennes broder var
Johan, adlad Cedercrantz (se denne). En i Finland
lefvande gren af ätten är ej introducerad på
Finlands riddarhus. 1. Jarl Verner S., finländsk
vetenskapsman, f. 26 juli 1859 i Viborg, vardt 1877
student, disputerade 1884 på afhandl. Johann Elias
Schlegel, särskildt såsom lustspelsdiktare
samt
blef 1885 filos. doktor. S. idkade till en början
litteraturhistoriska studier, studerade bl. a. för
Michael Bernays i München

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:04:27 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfch/0095.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free