Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Säkerhetskopplingar - Säkerhetskätting - Säkerhetsköl - Säkerhetslampa - Säkerhetslås - Säkerhetsmotstånd - Säkerhetsnål - Säkerhetspapper - Säkerhetsplatser - Säkerhetspropp - Säkerhetsrättigheter - Säkerhetssprängämnen - Säkerhetsspår - Säkerhetständstickor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
andra ansluter sig till nafvet b af en på axeln
anbragt remskifva, som antingen själf är att anse
som den farliga delen af transmissionen eller
som leder arbete till någon annan farlig mekanisk
inrättning. Remskifvan är vridbar på axeln, när
utlösning från d har skett, och kan också då förbli i
hvila, ehuru axeln fortfar att rotera, men bringas att
deltaga i rotationen, då de i remskifnafvet sittande,
i ett diametralplan vridbara klorna cc infalla i
på d:s omkrets inskurna hak; af fjädrar kvarhållas
sedan klorna i haken, intill dess att utlösning
eger rum. Skifvan e är vid omkretsen försedd med
sneda tänder af den form, som plägar förekomma i
spärrhjul och vissa slag af spärrinrättningar
(se d. o.), och dess uppgift är endast att vid
utlösningen utspärra klorna cc, så att remskifvan
blir fri och kan stanna. Invid e nedhänger en upptill
vridbar stång i, hvilken tjänar som spärrklinka
vid utlösningstillfället; eljest nedhänger i vid
sidan af e, och någon inverkan af densamma eger
då ej rum. Genom dragning af från linan k här och
där i lokalen nedhängande handtag kan spärrklinkan
slås in mot tänderna i e; e stannar då till följd
af detta ingrepp, men de i remskifnafvet sittande
klorna cc lyftas ur de hak, i hvilka de ingripit,
och de lyftas af den yttre, afrundade delen af
spärrtänderna, under det att remskifvan fortsätter att
rotera; remskifvan stannar sedan efter en kort tids
förlopp. Som allmän regel gäller ur säkerhetssynpunkt,
att gående maskindelar böra vara så mycket som
möjligt fria från utspringande och framför allt
skarpa delar, i hvilka i närheten kommande kunna
fastna och bli skadade. Själfklart är, att detta
gäller alldeles särskildt om säkerhetsanordningarna;
ty är vid dem detta väsentliga villkor icke i nöjaktig
grad uppfylldt, kunna desamma lätt nog ge anledning
till olyckor i st. f. att förebygga dem. En blick
på fig. visar, att pikopplingen icke utmärker sig
fördelaktigt i detta hänseende. Denna olägenhet är
emellertid utan betydelse, om mekanismens läge är
sådant, att folk icke kan komma i dess närhet. Ett
annat slag af säkerhetskopplingar förekommer som
förbindning mellan järnvägsvagnar. I vissa fall
uppstå i dessa vagnars gång sådana oregelbundenheter,
att hufvudkopplingarna mellan vagnarna afslitas
eller förstöras på annat sätt. I sådana händelser
komma säkerhetskopplingarna till användning; dessa
äro nämligen reservkopplingar, som finnas mellan
vagnarna, men som under normala förhållanden icke
tas i anspråk.
O. E. W.
Säkerhetskätting, vattenb., kallas vid slussar
en kätting, hvilken med hjälp af spel och motvikt
kan uppspännas framför slussportarna för att hejda
fartyg, som närma sig slussen med så stark fart,
att törn mot portarna kan riskeras. Den öfversta af
de fyra slussarna i den nyanlagda slussleden förbi
Trollhättan är utrustad med säkerhetskätting. Sådana
användas äfven bl. a. vid Panamakanalen.
Fmn.
Säkerhetsköl, skpsb., kallas en af engelsmannen
Lang uppfunnen kölkonstruktion, afsedd att användas
i tätförtimrade träfartyg för att i händelse af
grundstötning hindra svårare läcka. Säkerhetskölen låg
högre upp i fartyget än den vanliga kölen, så att den
räckte endast obetydligt nedanför bordläggningen. För
att erhålla lagom yttre
djup af kölen sattes under densamma en
s. k. additionell köl och därunder lösköl på
vanligt vis. De närmast säkerhetskölen liggande
bordläggningsgångarna voro betydligt tjockare
än vid vanlig kölkonstruktion. Jfr Köl.
C. K. S.
Säkerhetslampa. Se Davys säkerhetslampa.
Säkerhetslås. Se Lås, sp. 156.
Säkerhetsmotstånd, elektrot., ett passande motstånd,
t. ex. en elektrisk glödlampa, som inkopplas i en
elektrisk strömkrets för att skydda ledningar eller
ackumulatorer för alltför stark ström, särskildt i
fall "kortslutning" (se d. o.) uppkommer.
Säkerhetsnål. Se Nål, sp. 306.
Säkerhetspapper. Se Papper, sp. 1501.
Säkerhetsplatser (fr. places de sûreté). Se Nantesiska
ediktet.
Säkerhetspropp, elektrot. Se Elektriska säkerhetsapparater.
Säkerhetsrättigheter, jur., kallas de sakrätter,
enligt svensk lag panträtten och retentionsrätten
(se dessa ord), hvilkas syfte egentligen är att
tjäna en borgenär till säkerhet för utbekommande
af hans fordran, men af hvilka panträtten äfven kan
innebära själfständig rätt att ur densammas föremål,
panten, d. v. s. dennas genom försäljning realiserade
värde, utfå visst belopp (se Panträtt, sp. 1472).
C. G. Bj.
Säkerhetssprängämnen, sprängämnen med mindre
känslighet för mekanisk åverkan (stöt,
rifning o. d.) eller eld. I de flesta länders
sprängämneslagstiftning medges åt dem vissa lättnader
med afseende på tillverkning, transport och handel. En
stor grupp (ty. schlagwettersichere sprengstoffe,
eng. permitted explosives, fr. explosifs de sûreté)
har dessutom egenskaper, som göra, att de utan fara
för grufgasexplosioner kunna användas i kolgrufvor,
där explosiva gaser förekomma. De faktorer, som
anses vara afgörande för ett sprängämnes egenskap
att icke antända explosiva gasblandningar eller
blandningar af koldamm och luft, äro hufvudsakligen
låg explosionstemperatur och låg detonationshastighet
samt liten och kortvarig explosionslåga.
Vår nuv. kännedom om hithörande frågor grundar
sig framför allt på arbeten af Will, Bichel och
Mettegang, Watteyne, Dautriche m. fl. De senare årens
experimentella undersökningar i de tyska, franska,
belgiska, engelska och amerikanska försöksstationerna,
där stora tunnlar (ty. versuchsstrecke, fr. galerie
d’essais, eng. testing gallery) anlagts för
försök med olika gasblandningar, ha medfört stora
framsteg med afseende på säkerhetssprängämnenas
utveckling. De flesta af dessa sprängämnen äro
baserade på ammoniumnitrat, exempelvis ammonkarbonit,
dorfit, grisoutine, monobel powder m. fl. Andra åter,
exempelvis wetterdynamit, nobelit, saxonite, kynite,
äro af dynamittyp, men ha låg nitroglycerinhalt och i
allmänhet tillsatser af koksalt, oxalater o. d. för
att sänka explosionstemperaturen. Slutligen ha
äfven vissa klorat- och perkloratsprängämnen
kommit till användning i kolgrufvor,
exempelvis halalit, silesiapulver m. fl.
S. Nff.
Säkerhetsspår, järnv. Se Säkerhetsväxel.
Säkerhetständstickor. Se Tändstickor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
