Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 28. Syrten-vikarna - Tidsbestämning / 79-80 (1919) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Säkerhetsakten - Säkerhetsanordningar - Säkerhetsapparater - Säkerhetsfaktor - Säkerhetsgräns - Säkerhetshandlingar - Säkerhetsinrättningar - Säkerhetskopplingar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

meddela monopol eller ingå i enskilda
personers angelägenheter. Förslaget vittnade om en
klarnande uppfattning af statslifvets nödvändiga
villkor, en tryggad personlig rättssäkerhet och en
inom sin sfär starkare och mer själfständig regering,
men någon annan garanti för att dessa förbättringar
skulle bli beståndande än de allsmäktiga ständernas
egen goda vilja gaf det icke. Trots sin moderata
karaktär väckte reformförslaget mycken oro och
förbittring hos anhängarna af det obegränsade
ständerväldet. Icke blott mössorna, som under
riksdagens lopp åter tillvuxit i styrka, utan
äfven en stor del af hattarna voro emot detsamma,
och säkerhetsakten föll i nov. 1769 i alla stånd
utom prästeståndet, hos adeln dock efter en ytterst
häftig strid och med knapp majoritet (457 röster
mot 431). Därmed var tydligt, att hvarje försök
att på laglig väg genom ständerna själfva bota
författningens brister var omöjligt. Frihetstidens
ständervälde hade dömt sig själf. — De förenade
utskottens protokoll i reformfrågan jämte en mängd
enskilda memorial och andra handlingar i ärendet
utgåfvos i samtida tryck och utgöra en riklig
källa för kunskapen om de politiska teorierna
under den utgående frihetstiden. — Om en annan
"säkerhetsakt" se Förenings- och säkerhetsakten.
L. S.

Säkerhetsanordningar, järnv. Se Säkerhetsinrättningar.

Säkerhetsapparater. Se Elektriska säkerhetsapparater.

Säkerhetsfaktor, tekn., är vid beräkningar af
hållfastheten (se d. o.) hos byggnads- eller
maskindelar det tal, som anger förhållandet mellan
brotthållfastheten hos det använda materialet och
den tillåtna påkänningen i materialet. Om exempelvis
en järnstång brister vid sträckning med en kraft
af 4,000 kg. pr kvcm. af stångens tvärsektionsyta,
belastar man en sådan i en byggnad ingående stång med
högst 1,000 kg. pr kvcm. Säkerheten mot brott är då
4-faldig och säkerhetsfaktorn = 4. Säkerhetsfaktorns
storlek är beroende af materialets likformighet,
tillförlitlighet och den grad af kännedom om
detsamma, som finnes, men bör göras beroende äfven
af noggrannheten i beräkningen af de yttre krafterna
och de inre spänningarna samt af dessa krafters lugna
eller stötvis försiggående uppträdande, äfvensom af
byggnadens mera varaktiga eller tillfälliga natur.

Säkerhetsfaktorn antas sålunda i allmänhet till:

för	järn	i	husbyggnader	omkr.	3,5
»	»	»	broar	»	4
»	»	»	maskiner	»	5
»	betong			»	5
»	trä i byggnader			»	6
»	murverk			»	8

För tillfälliga byggnader minskas säkerhetsfaktorn
ofta med 25 proc.
Fr. E.

Säkerhetsgräns, skpsb. Linjen för säkerhetsgränsen
kallas i k. förordn. 23 dec. 1915 ang. fartygs
byggnad och utrustning en linje, belägen 76
mm. under skärningen mellan skottdäckets (se
d. o.) öfverkant och bordläggningen. Jfr Skott, skpsb.
C. K. S.

Säkerhetshandlingar, värdepapper, som en gäldenär
lämnat borgenären, jämte sitt skuldebref, såsom
säkerhet för fullgörandet af de åtagna förpliktelserna.
Borgenären åtnjuter då panträtt
(se Pant och Panträtt) i dessa värdepapper. Som
säkerhetshandlingar användas företrädesvis aktier,
banklotter och obligationer äfvensom intecknade eller
med borgen försedda skuldebref, s. k. hypoteksreverser
(jfr Hypotek).
C. G. Bj.

Säkerhetsinrättningar (Säkerhetsanordningar),
järnv., alla sådana anläggningar i förbindelse
med vederbörliga signaler (se d. o.), som afse att
trygga tågs riktiga framförande öfver bangårdar,
växelgrupper och bankorsningar. Se Ställverk.
H. L.

Pikopplingen.

Säkerhetskopplingar, maskinb., i transmissioner
inom verkstäder och med dem jämförliga lokaler
använda förbindningar mellan transmissionsdelar,
med ändamål att i händelse af fara möjliggöra hastig
frånslagning och afstannande af i gång varande
farliga maskindelar eller maskinerier. Remskifvor med
tillhörande remledningar samt kugghjulsutväxlingar
ge ofta anledning till olyckshändelser, i det att
arbetare, som ha att sköta transmissionerna, fastna
i från dem framspringande delar, indragas af dessa
och bli lemlästade eller ihjälslagna. Gifvet är,
att faran är större, i den mån transmissionerna gå
med en mera betydande hastighet. Säkerhetskopplingarna
utgöras ofta af i hvarandra gripande friktionsskifvor,
hvilkas frånslagningsorgan äro så anordnade, att de
från lätt tillgängliga och från fara fria platser
kunna hastigt skilja skifvorna från hvarandra och
på så sätt bringa de farliga delarna att stanna. Som
exempel på en sådan anordning må
pikopplingen (se fig.) anföras. (Benämningen
pikoppling är i förbigående sagdt endast en merkantil
beteckning och har icke någon rationell innebörd.) I
det väsentliga består konstruktionen af en på
transmissionsaxeln a fastkilad konisk friktionsskifva
d, som å ena sidan är inpassad i en på axeln löst
uppstucken friktions- och spärrskifva e, tryckt mot
d af en fjäder, och å den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>