Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sädesknäppare - Sädeskärfve - Sädeskörtel - Sädesledare - Sädeslöparen - Sädesrensningsmaskin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Sädesknäppare, Agriotes, zool., ett till
fam. knäppare (Elateridæ) hörande släkte,
hvars arter uppträda som skadedjur på sädesslag
och rotfrukter. Den viktigaste arten är randiga
Sädesknäpparen, A. lineatus (se Landtbrukets
skadeinsekter, pl. I, fig. 1), till färgen gråbrun,
med täckvingarna längsrandiga af brungula eller
rödaktiga hårstrimmor. Längd 9—10 mm. Larven är
cylindrisk med sista segmentet triangelformigt
tillspetsadt. Längden uppgår till 25 mm. Denna
insekt har lång lifstid, i det den tillbringar
3—4, ja ända till 5 år som larv. Denna lefver i
jorden och angriper växtrötter. Ehuru synnerligen
polyfag, tyckes den med förkärlek förtära rötter af
sädesbrodd och plantor af rotfrukter. Sädesbrodden
afbites vanligen vid rothalsen, hvarefter larven
beger sig till nästa planta, därvid ofta följande
de maskinsådda raderna. Då larven i regel uppehåller
sig på några få cm. djup, kommer dess angrepp längre
ned på roten och skadar mindre, i den mån säden är
grundare sådd. Rotfrukternas groddplantor angripas
på liknande sätt, medan larven i äldre rotfrukter gör
hål och gångar. I trädgårdar angripas diverse växter,
och äfven i plantskolor uppträda dessa larver ofta som
svåra skadedjur. Andra närstående arter med liknande
lefnadssätt äro mörka sädesknäpparen, A. obscurus,
och mindre sädesknäpparen, A. sputatæ. Sädesknäpparna
äro på grund af sitt undangömda lefnadssätt nere i jorden
synnerligen svåra att utrota. Bästa medlet mot dem
torde vara jordens intensiva bearbetning, ty härigenom
komma massor af larver upp till ytan och bortplockas
af fåglar.
G. G.
Sädeskärfve. Se Kärfve.
Sädeskörtel, anat. Se Testikel.
Sädesledare. Se Säd, anat.
Sädeslöparen, zool. Se Jordlöparfamiljen.
Sädesrensningsmaskin, landtbr. Sädes- och frövaror
rengjordes förr för hand från främmande inblandningar
och sorterades i strid och lätt vara dels genom
kastning med skofvel, då de tyngre, strida kornen
föllo längst bort och de lättare, agnarna och
slösäden, närmare arbetaren, dels genom sållning,
hvarvid uppdelningen skedde efter storleken. Numera
utföras dessa arbeten mest med maskiner, hvaraf
följande typer urskiljas: 1. Fläktvanna, i hvilken en
luftström från den med en vef drifna fläkten blåser
agnar, boss, slösäd och andra lätta delar ut ur
maskinen och den strida säden efter sin tyngd uppdelas
i de fack, hvari maskinens botten är delad. 2. Sädes-
och frörensare (äfven kallade harpor eller
kastmaskiner; fig. 1—2), som äro utrustade med både
fläkt och såll; dråsen (den tröskade blandningen af
säd, agnar och boss) matas på en skakande tratt och
faller därifrån under blåsning från fläkten på den
skakande sållställningen först på ett groft bossåll,
hvarvid större
 |
| Fig. 1. Thermænius’ sädesrensare (kastmaskin). |
|
| Fig. 2. Thermænius’ sädesrensare i genomskärning. |
|
| Fig. 3. Tidaholms sorterare (sexkantig prisma med väggar af järntrådsduk). |
|
| Fig. 4. Rainforths sorterare (sållcylinderns ståltrådsspiral har ställbara vindlingar). |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
