Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Syntes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
många, som finnas i den organiska naturen. På samma
sätt som Berthelot framställde bensol, lyckades Ramsay
att af blåsyra och acetylen framställa pyridin, C5H5N,
i många afseenden öfverensstämmande med bensol och
modersubstansen till alkaloiderna. Under de följande
årtiondena ha forskningarna på den organiska syntesens
område gjort otroliga framsteg, uppammat stora och
viktiga kemiska industrier samt lämnat medicinen en
ovärderlig hjälp. Till de i ett eller annat afseende
mera intressanta synteserna höra Wanklyns 1858 gjorda
upptäckt, att kolsyra genom direkt addition förenas
med natriumetyl till natriumsalt af propionsyra,
Perkins och Duppas s. å. utförda syntes af glykokoll
genom inverkan af ammoniak på monoklorättiksyra,
Kolbes 1860 utförda syntes af salicylsyra genom
inverkan af kolsyra på natriumsaltet af karbolsyra,
Wurtz’ 1868 af kolin, Perkins s. å. af kumarin,
Græbes och Liebermanns s. å. af alizarin, Volhards
1869 af kreatin, Scheiblers 1870 af betain, Tiemans
af vanillin 1875, Baeyers 1878 af indigoblått,
Ladenburgs 1879 af atropin, Skraups af kinolin 1881,
Horbaczewskis 1882 af urinsyra, Ladenburgs 1886 af
koniin och 1894 af piperin, Pietets 1904 af nikotin
och 1909-11 af alkaloiderna papaverin och berberin,
Friedländers 1909 af det antika purpurfärgämnet
(se Purpur). Många växtfärger ha sedan midten af
1890-talet blifvit syntetiskt framställda af von
Kostanecki, Willstätter m. fl. Wallachs omfattande
undersökningar öfver terpener och kamferarter ha
ledt till syntetisk framställning af flera viktiga
hithörande ämnen, exempelvis af kamfer genom Komppa
1903. Den första syntesen af kautschuk utfördes
1879 af Bouchardat, hvarefter metoden förbättrats af
Hofmann och Contelles, Lebedew, Harries m. fl. Sedan
1887 har E. Fischer med hjälp af sina många lärjungar
utfört en mängd synteser, bl. a. af druf- och
fruktsocker m. fl. sockerarter, kaffein, teobromin,
urinsyra m. fl. purinämnen (se Purin), glycerider,
garfsyror, polypeptider m. m. Några af de med konst
erhållna organiska ämnena voro till en början icke
fullständigt identiska med de naturliga, emedan de
voro optiskt inaktiva, under det att de naturliga
föreningarna ofta äro höger- eller vänstervridande. Så
t. ex. var det af Ladenburg framställda koniinet
optiskt inaktivt, men man lyckades dock slutligen
spjälka det konstgjorda koniinet i ett högervridande
och ett vänstervridande koniin, af hvilka det
förstnämnda befanns vara fullständigt identiskt med
det naturliga. Liknande förhållanden upprepades sedan
vid den syntetiska framställningen af sockerarter. -
Efter dessa upptäckter ligger ingen öfverdrift
i påståendet, att alla i organismen förekommande
föreningar kunna med konst erhållas af grundämnena,
men däraf följer icke, att lefvande organismer
skola kunna frambringas genom rent kemiska medel,
ty de organiska föreningarna ha naturligtvis icke
lif, ehuru de äro så att säga det material, af
hvilket organismerna äro byggda. Litt.: E. Hjelt,
"Geschichte der organischen chemie" (1916, kap. 17). -
2. Kunskapsteor. Inom kunskapsteorien har Kant gett
principiell betydelse åt motsatsen mellan analytiska
omdömen (se Omdöme och Kant), inom hvilka
predikatet ligger i subjektets begrepp och hvilka
sålunda kunna grundas på en analys af detta,
och å andra sidan syntetiska omdömen, i hvilka
detta icke är förhållandet, utan där en syntes
måste förutsättas. Och Kants kunskapsteoretiska
hufvudproblem var att uppvisa, huru en sådan syntes
med sanningsvärde är möjlig utan stöd af erfarenheten
(se Kant). - 3. Log. Inom de vetenskapliga metoderna
urskiljer man som två motsatta allmänna riktningar
analys, som upplöser det sammansatta föremålet i
dess beståndsdelar i samband med abstraktion och
induktion (se d. o.), och å andra sidan syntes,
som återigen förbinder sammanhörande moment med
hvarandra och leder till determination och deduktion
(se d. o.). I viss mån äro dessa olika sidor af hvarje
metodiskt förfarande inom vetenskaperna, men man kan
ock särskilja ett öfvervägande analytiskt förfarande
från ett öfvervägande syntetiskt, ja, åtminstone på en
viss utvecklingsståndpunkt karakterisera en vetenskap
som mer analytisk, en annan som mer syntetisk. Så
t. ex. har nutidens psykologi ännu ej höjt sig
öfver ett stadium af öfvervägande analys, under
det att den äldre psykologien med sina filosofiska
deduktioner var öfvervägande syntetisk. Detta exempel
visar ock den fara för ovetenskaplig konstruktion,
som den syntetiska metoden medför, om den icke är
förbunden med en tillfyllestgörande analys af den
gifna erfarenheten. Jfr Analys 1. - 4. Psyk. Intet
blir för oss medvetet, utan att på tvåfaldigt sätt
sammanslutas till enhet, dels den objektiva enhet,
som gör mångfalden af sinnesintryck till ett föremål,
dels den subjektiva enhet, som gör, att de uppfattas
såsom "mina" intryck. Detta sammanslutande till enhet
sker ej blott på grund af de yttre intrycken. Man
kan t. ex. uppfatta de olika, samtida eller efter
hvarandra följande tonerna i ett musikstycke,
utan att fatta melodien; ja, samma tonföljd kan
sammanslutas till olika melodier. Enhetsuppfattningen
förutsätter därför en särskild, relativt själfständig
själsverksamhet, som kallas psykisk syntes. Som
af det anförda exemplet framgår, gör sig en sådan
gällande redan vid sinnesåskådningen, som först
därigenom får bestämd s. k. gestaltkvalitet. Därmed
inlägges något nytt i uppfattningen, hvarför man
med skäl talar om en "skapande syntes" (Wundt). Än
själfständigare framträder syntesen på tänkandets
område. I begreppet sammanslutas vissa genom
abstraktionen urskilda moment i åskådningen
till en icke åskådlig allmänföreställning. I
omdömet sammanslutas begreppen återigen under olika
kategoriers synpunkt till enheter af en ny art. Och i
slutledningen sammanslutas omdömen under synpunkten af
grund och följd till ett helt. En ännu mera omfattande
syntes framträder i det vetenskapliga systemet och
framför allt i alla vetenskapers sammanslutning till
en världsåskådning. Jämte analysen, medelst hvilken
erfarenhetens mångfald särlägges i sina enklare
beståndsdelar, ingå därför i allt själslif syntetiska
akter, än af mera passiv, reproduktiv art, än af mera
aktiv, produktiv. Särskildt påtaglig är syntesens
produktiva beskaffenhet vid fantasien, framför
allt den skapande konstnärliga fantasien. Såsom
förutsättning för förmågan att syntetisera måste
antagas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
