Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Synergism - Synergus - Synes - Synesios - Synestesi - Synfält - Syngenesia - Syngenesist - Syngenetisk - Syngnathidae - Sygnathus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
grund just genom synergism funnits för den äldre
medicinens benägenhet att tillaga läkemedel
af många, stundom ända till öfver ett hundratal
ingredienser. Orsaken härtill har dock säkert ofta
varit teoretiska spekulationer eller en rå empiri
utan grund i verklig erfarenhet. - 2. Teol.,
i den kristna tankens historia den riktning,
som i afsikt att häfda den mänskliga viljans
aktivitet vid frälsningen låter denna ha sin grund
till en del i den gudomliga och till en del i den
mänskliga viljan. Namnet är knutet företrädesvis
till den s. k. synergistiska striden under det
efter-reformatoriska skedet. Med stöd af Melanchthon
häfdade Pfeffinger och Strigel m. fl. den mänskliga
viljans medverkan vid frälsningen, under det att
gnesiolutheranerna häri sågo ett fördunklande af den
reformatoriska grundtanken "af nåd allenast". Flacius
(se d. o.) skärpte med tillhjälp af en långt gående
arfsyndsteori motsättningen mot synergismen till
det yttersta. Konkordieformeln (1577) ställde sig
afgjordt mot synergismen, men sökte på samma gång
desavuera Flacius. Det ödesdigra i problemställningen
låg däri, att man å båda sidor fattade förhållandet
mellan den gudomliga och den mänskliga viljan som ett
logiskt komplementförhållande. Detta betraktelsesätt
gjorde det omöjligt att tala oförbehållsamt såväl
om frälsningens karaktär af ren gåfva som om
den mänskliga viljans aktivitet vid frälsningen.
1. C. G. S. 2. G. A-n.
Synergus, zool. Se Gallsteklar, sp. 645.
Synes, en större kustfyr på sydvästra udden af ön
Vigra, något n. v. om inloppet till Aalesund,
Romsdals amt, Norge. K. V. H.
Synesios (grek. Svvéoiog), grekisk filosof,
f. omkr. 370 e. Kr. i Cyrene, d. omkr. 415,
härstammade från en förnäm släkt i Cyrene och blef
i Alexandria filosofen Hypatias lärjunge. Sedan han
öfvergått till kristendomen, valdes han till biskop i
Ptolemais och metropolitan i libyska Pentapolis. Äfven
som biskop förblef han mera nyplatoniker än kristen
och förhärligade i sina hymner Gud som "monadernas
monad". De kyrkliga dogmerna tolkade han som
allegorier eller uppfattade som myter, som behöfdes,
då folket ej kunde fatta den ohöljda sanningen. - S:s
samlade skrifter utgåfvos från trycket första gången
1553 (senast 1864) samt i fransk öfv. af H. Druon
1878. Enskilda af dem ha utgetts flera gånger, sålunda
Tal öfver kungadömet (1825) och Egyptiska berättelser
eller om försynen (1833), båda med tysk öfv. af
J. G. Krabinger. Hans Hymner ha senast utgetts af
J. Flach (1875), och enskilda af dem meddelas i öfv. i
Rixners "Hand-buch der geschichte der philosophie"
(2:a uppl. 1829). Litt.: E. Volkmann, "S. von
Cyrene" (1869), A. J. Kleffner, "S. von Cyrene, der
philosoph und dichter" (1901), C. Vallay, "Etudes
sur les hymnes de S. de Cyrène" (1904), och U. von
Wilamowitz-Moellendorff, "Die hymnen des Proklos und
S." (1907). S-e.
Synestesi (grek. synaisthesis, medförnimmelse),
psyk. Se Sensationsanalogier, sp. 102.
Synfält, fys., benämnes den rymd, som ögat
vid oförändrad ställning på en gång kan tydligt
öfverskåda. Med ett öga, som riktas rakt framåt,
kan man öfverblicka ett område, som ungefär
begränsas af näsan och ögonhålans kant och som från
synlinjen räknadt sträcker sig ungefär 80 à 90°
utåt, 45 à 55° uppåt, 50 à 60° inåt och 60 à 70°
nedåt. Den lucka i synfältet af omkr. 6° omfattning,
som motsvarar den blinda fläcken (se d. o.), kan
icke direkt iakttagas, ögats synfält upp-mätes
bäst på en halfsfär med perimeter (se d. o. 2),
men kan äfven, om det är inskränkt, uppmätas med
campimeter, i det att halfsfären ersattes af ett
plan. - Ett optiskt instrument är vid en och samma
förstoring dess bättre, ju större synfält det har,
d. v. s. ju större den rymd är, som därigenom kan
öfverskådas. Starkt förstorande lupper ha liten
öppning och därför ock litet synfält. Detta minskas
också i den mån ögat aflägsnas från glaset. I det
sammansatta mikroskopet (se Mikroskop) är synfältet
större, ju större öppning okularet besitter och
ju mindre instrumentets förstorande verkan är. Det
är i allmänhet icke förknippadt med någon synnerlig
svårighet att på det sammansatta mikroskopet anbringa
starka förstoringar, men det kräfver däremot en
ovanlig skicklighet hos fabrikanten att vid dessa
starka förstoringar åstadkomma stort synfält och
därjämte fullt tydliga bilder. Synfältets förökande
kan man till en del åstadkomma genom att införa
kollektivlinser mellan objektivet och okularet. I
galileiska kikaren (teaterkikaren) är synfältet
alltid litet. Det minskas, när förstoringen ökas,
och därför tar man denna icke gärna mer än 2-4
gånger. Äfven när ögat aflägsnas från okularet,
aftar denna kikares synfält. Den astronomiska tubens
synfält beror, liksom det sammansatta mikroskopets, på
okularets öppning och instrumentets förstoring. Som
förstoringen icke betingas af objektivets
öppning, är synfältets storlek i en astronomisk
tub h. o. h. oberoende af objektivöppningens
storlek, som endast bestämmer bildens ljusstyrka.
R. R.*
Syngenesia l. Syngenesia L. (af grek. syn,
tillsammans, och genesis, ursprung), bot., är
namnet på 19:e klassen i Linnés sexualsystem (se
illustr. till art. Sexualsystem), omfattande de
växter, hvilkas 5 ståndare ha knapparna förenade
till ett rör omkring pistillens stift. Linné
förde till denna klass icke blott de växter, som
nu utgöra fam. Compositæ l. Synanthereæ, hvilken
grupp eller ordning han benämnde Polygamia med
flera underafdelningar, utan äfven i en särskild
afdelning, Monogamia, åtskilliga andra växter, hvilka
väl icke ha blomkorgar eller "sammansatta" blommor,
men ståndarknapparna förenade, såsom Solanum, Viola,
Lobelia, Impatiens m. fl., hvilka numera ställas inom
kl. Pentandria. - Ordning inom Linnés 21:a klass,
omfattande växter med delvis sammanväxta ståndare
(Bryonia}. O. T. S. (G. L-m.)
Syngenesist, bot., en till klassen Syngenesia
hörande växt.
Syngenetisk (af grek. syn) tillsammans, och genein,
alstras, bilda), geol., säges en malm vara med
den malmmassan omgifvande bergarten, om den på
grund af sin kristallisationstemperatur kan antagas
utskild samtidigt med denna. Jfr Epigenetisk.
A. Hng.
Syngnathidæ, zool. Se Kantnål.
Syngnathus, zool. Se Kantnål.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
