Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - sydsvenska kraftaktiebolaget - Sydtyrolska Dolomiterna - Sydvaranger - Syd Vilhelmskanalen - Sydväst - Sydvästarameiska - Sydvästmonsun - Sydvästsemitiska - Sydvästöarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Höganäsbolaget och utnyttjande sekunda
kol. Kraftledningsnätets hufvudlinje går från
öfre Knäreds kraftstation öfver Hulebäck, Mörarp
(med afgrening till Hälsingborg), Asmundtorp (med
afgrening till Landskrona), Lomma (med afgrening till
Lund), Malmö och Trälleborg; en särskild ledning
går till Halmstad. En betydelsefull utveckling
af bolagets distributionsnät genomfördes 1915,
då en kraftledningskabel utlades under Öresund
mellan Hälsingborg å svenska och Helsingör å
danska sidan. De nationalekonomiska resp. militära
betänkligheter, som från svenskt resp. danskt håll
framförts mot öfverförande på detta sätt af svensk
energi, hade därmed öfvervunnits, och Nordsjselland
förses numera i ganska stor utsträckning med svensk
vattenkraft. Efterfrågan på kraft har alltsedan
första driftåret visat sig mycket stor och har
ständigt ökats, i synnerhet under den af Världskriget
föranledda krisperioden. Utöfver den från början
aftalade kraftleveransen till de fem i företaget
direkt intresserade städerna ha kraftleveranser
kontraherats med städerna Trälleborg och Ängelholm,
med enskilda större konsumenter i ofvannämnda städer
och i andra samhällen samt med andelsföreningar
o. d. för distribution af kraft å landsbygden.
S. L-k.
Sydtyrolska Dolomiterna. Se Dolomitalperna.
Sydvaranger (enl. k. resolution 3 nov. 1917
officiellt Sör-Varanger), härad och pastorat s. om
Varangerfjordens yttre del, östfinmarken, Norge,
mellan 69° och 70° n. br., gränsar med en sträcka
i n. v. till Naesseby härad, men skjuter eljest
som en åt s. tillspetsad kil in mellan Ryssland i
ö. och Finland i s. och s. v.; de tre ländernas
gränser sammanstöta vid Mutkavarres (Krokfjeld,
en skogbevuxen ås, 145 m. ö. h.) gränsrös, ö. om
Enare. Gränsen mot Ryssland bildas af Jakobselven
längst i ö. ut till Norra ishafvet och af Pasvik
älfs dalgång och vattendrag, som den på en mycket
lång sträcka följer; dock har Ryssland ej långt från
älfmynningen ett litet landområde på älfvens västra
strand vid Boris-Gljeb (se d. o.). Areal 3.923,25
kvkm. 3,320 inv. (1910; nu, 1918, säkerligen närmare
6,000). Kusten är sönderskuren af småfjordar: Bugö-,
Kjö-, Bok-, Lang- och Jarfjordarna. S. är ett lågt
fjälland med smådalar och upp till 300 m. höga
fjäll. Växtligheten är jämförelsevis rik; strax
innanför kusten påträffas skogsmark, mest med björk,
men också en del fur; af gran finnas blott enstaka,
från Ryssland öfverförda exemplar. 716 kvkm. äro
skogtäckta. Potatis och hafre kunna mogna. Jordmånen
lämpar sig också mångenstädes för odling, men ännu
ligger blott 0,1 kvkm. under plogen, mest kring
Svanvik. Inflyttning egde rum på 1840–1850-talen, och
kolonisering har de sista åren främjats på grund af
bergverksindustriens behof af arbetskrafter. Nästan
inga vägar finnas, undantagandes i trakten af
Svanvik; men mellan malmbrotten kring Björnevandet och
Kirkenes’ utskeppningshamn har anlagts en 9 km. lång
enskild järnväg, och väg är under anläggning från
Enare upp till S. I häradets inre sker samfärdseln
medelst båt och ren. Renstammen omfattar öfver 2,000
tamrenar. Sedan järnmalmslagren på Kirkeneshalfön
v. om Langfjorden börjat bearbetas, är S. stadt i rask
utveckling. Detta beror framför allt
på den verksamhet, som utvecklas af Aktieselskapet
S., stiftadt 12 jan. 1906 för att bearbeta stora
järnmalmsfyndigheter på statens mark, hvarom
grosshandlaren Chr. Anker (f. 1840, d. 1912) upprättat
kontrakt med staten. Bolagets kapital var urspr. 5
mill. kr., men är nu (1918) 23 mill. kr. (däraf
svenskt kapital omkr. 3/4, norskt 1/4). Dess egendomar
värderades 1917 till 42,6 mill. kr. S.-malmen, som
i medeltal håller 33–35 proc. järn, bringas genom
J. G. Gröndahls separeringsmetod upp till en halt af
65–67 proc. rent järn, med ytterst ringa fosfor och
svafvelhalt; en mycket betydlig del af produktionen
briketteras i bolagets egna anläggningar. Exporten
började 1910 och utgjorde s. å. 9,650 ton slig
och briketter, var 1911 91,000, 1912 242,000,
1913 437,000, 1914 393,000, 1915 319,000, 1916
329,000 och 1917 endast 166,000 ton, men kommer,
när anläggningens fulla produktionsförmåga efter
Världskriget kan utnyttjas, upp till 900,000 ton
årligen. Produktionen har hittills exporterats
uteslutande till Tyskland och England. Anläggningarna
och grufvorna vid Björnevandet och briketteringsverket
vid Kirkenes sysselsätta ända till 1,500 man
(nästan alla af norsk nationalitet). Kirkenes,
en stadslikt reglerad lastageplats, som 1910 hade
1,015 inv., har nu åtminstone dubbla antalet. Vid
Världskrigets utbrott underhölls därifrån 3 ggr i
veckan snabbgående trafikförbindelse med Syd-Norge,
men sedermera har trafiken betydligt aftagit och
tidtals h. o. h. upphört. – Liksom de tillstötande
delarna af ryska Lappland i ö. och norska distriktet
Neiden i v. var S. sedan gammalt gemensam besittning
för Norge och Ryssland och skattskyldigt till
bägge dessa länder. Detta tillstånd upphäfdes genom
gränsförbättring och byten, fastslagna i konventionen
14 (2) maj 1826. Krigstillståndet i de angränsande
delarna af Finland och Ryssland föranledde Norge i
maj 1918 att förlägga en truppstyrka till gränsvakt
i det af finska flyktingars invasion starkt hotade
S. – Se J. H. L. Vogt, "Jernmalm og jernverk" (1918).
K. V. H.
Syd Vilhelmskanalen (holl. Zuid-Willemsvaart),
kanal i nederländska prov. Nordbrabant och Limburg,
går från ’sHertogenbosch till Weert och därifrån
genom belgiskt område till Maastricht. 122 km. lång.
J- F. N.
Sydväst, ett slags hatt af oljeduk med baktill vidt
och ned på ryggen räckande brätte, bäres af sjömän,
lotsar och fiskare till skydd mot regn och sjöstänk
(se fig.).
 |
| Sydväst. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
