Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sydow, Kristian Hugo von - Sydow, Adolf Hjalmar von - Sydow, Oskar Fredrik von - Sydow, Theodor Emil von - Sydoware - Sydpol - Sydpolarländerna - Sydpolsexpeditioner - Syd-Preussen - Sydraviken - Syd-Rhodesia - Sydryska ryggen - Syd-Ryssland - Syd-Shetlandöarna - Sydsken - Sydslaver - Sydslaviska akademien - Sydslaviska halfön - Sydstaterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sakkunniga för revision af flottningslagstiftningen
i dikningslags- och flottningslagkommittéerna
(1911). 1915 och 1918 var han medlem af kyrkomötet.
3. Adolf Hjalmar von S., den föregåendes
broder, ämbetsman, socialpolitiker, f. 22
aug. 1862 i Växjö, blef 1880 student i
Lund, 1886 juris kandidat där och 1889 vice
häradshöfding. 1892-1908 tjänstgjorde han
i öfverståthållarämbetet för polisärenden,
sedan 1902 i egenskap af sekreterare, och har
fr. o. m. 1908 varit verkställande direktör i
Svenska arbetsgifvareföreningen och ordf.
i dess styrelse. S. intog en mycket
framskjuten och afgörande ställning vid 1909 års
lockout och storstrejk samt vid de flesta af de senare
årens större arbetskonflikter. Fr. o. m. riksdagen
1906 representerar S. Stockholms stad i Första
kammaren, där han anslutit sig till högern (det
s. k. nationella partiet) och har under denna
tid varit led. i olycksfallsförsäkringsutskottet
(1916) och i vattenlagsutskottet (1918).
Han är dessutom sedan 1912 socialfullmäktig i
Socialstyrelsen och sedan 1914 led. af statens
industrikommission. S. tillhörde 1903-07 kommittén
för utredning om åtgärder mot smittsamma sjukdomar
samt den 1907 tillsatta, men 1909 upplösta
arbetsaftalskommittén.
4. Oskar Fredrik von S., ämbetsman, statsråd,
af äldre Kalmargrenen, f. 12 juli 1873 i Kalmar,
aflade 1894 hof rättsexamen i Uppsala och tjänstgjorde
sedan under Svea hofrätt, där han blef assessor
1907 och hofrättsråd 1909. Redan 1906 hade han
blifvit t. f. och blef 1907 ord. expeditionschef
i Civildepartementet. 1911 förordnades han till
landshöfding i Gäfleborgs län och utnämndes s. å. till
landshöfding i Norrbottens län, där renbetesfrågan
påkallade hans särskilda uppmärksamhet. 16 febr. 1914
ingick han som civilminister i Hj. Hammarskjölds
ministär och öfvergick som sådan äfven i K. Swartz’
ministär 30 mars 1917. Han lämnade emellertid
statsrådet redan 29 juni s. å., enligt egen uppgift,
emedan de återupptagna renbetesförhandlingarna,
hvari han sedan 1913 var delegerad, skulle
försinkas genom hans kvarblifvande på den kräfvande
civilministerposten. Han förflyttades s. å. som
landshöfding från Norrbottens till Göteborgs och
Bohus län. 3. T-s.
Sydow [sidå], Theodor Emil von, tysk kartograf, f. 15
juli 1812 i Freiberg, d. 13 okt. 1873 i Berlin,
ingick 1829 i preussiska infanteriet, blef 1867
chef för den nybildade geografisk-statistiska
afdelningen i generalstaben och utnämndes 1870
till öfverste. S. utgaf flera kartor, som utmärkas
i synnerhet genom den förträffligt genomförda
begränsningen af detaljerna och framhållandet af
det fysisk-geografiska elementet. Bland dem må
nämnas väggkartor öfver de olika världsdelarna (i
nyare bearbetn. af Habenicht) och öfver Tyskland,
Methodischer handatlas (30 kartor, 4:e uppl. 1867)
och Schulatlas(42 kartor, 32:a uppl. 1880; omarb. af
Wagner 1888; 13:e uppl. 1907).
Sy’doware, sjöv., en efter sin konstruktör,
konteramiralen J. G. von Sydow (f. 1784, d. 1850)
benämnd, särdeles lätthandterlig båtrigg, bestående
af 3 master med sprisegel på dem alla samt klyfvare.
C. K. S.
Sydpol. 1. Astron. Se Poll-2. Fys. Se Magnetism,
sp. 491.
Sydpolariänderna. Se Polarländer, sp. 1189.
Sydpolsexpeditioner. Se Polarexpeditioner, sp. 1170.
Syd-Preussen [-prö’jsen], ett vid Polens delningar 1793
och 1795 konungariket Preussen som provins tilldeladt
område, 53,000 kvkm., med 1 1/2 mill. inv., omfattande
det nuv. reg.-omr. Posen samt länderna emellan
Weichsel och Pilica nedanför dennas inflöde. 1807-15
tillhörde det hertigdömet Warschau och delades
därefter emellan Ryssland och Preussen.
Sydraviken. Se Syrtenvikarna.
Syd-Rhodesia. Se Rhodesia.
Sydryska ryggen. Se Ryssland, sp. 1397.
Syd-Ryssland. Se Ryssland, sp. 1423.
Syd-Shetlandsöarna, en antarktisk ögrupp s. om
Syd-Amerika mellan 53° och 63° v. lgd och 61-63°
10’ s. br. genom Bransfieldsundet skild från Ludvig
Filips land och Palmer land i s. De utgöra ett
tiotal större öar, som genom bredare vatten delas i
3 grupper: en nordöstlig, omfattande Elefant-ön och
Clarence-ön (Nya Syd-Skottland), en centralgrupp,
till hvilken höra King George I:s, Nelson, Roberts,
Greenwich, Livingstone, Snö- och Deception- (se
d. o.) öarna, samt en sydvästlig grupp (Smiths ö
och Låga ön). Hela arkipelagen beräknas till 2,300
kvkm. Den största ön är Livingstone, den högsta
Smiths ö (2,010 m.), öarna upptäcktes 1819 av William
Smith och genomforskades af E. Bransfield 1820. De
flesta äro nästan h. o. h. snöbetäckta och sända
många glaciärer ned i hafvet. Jfr Nordenskiöld 10.
J. F. N.
Sydsken 1. Australsken, meteor. Se Norrsken.
Sydslaver. Se Slaver och Slaviska språk.
Sydslaviska akademien för vetenskap och konst
(kroat. Jugoslavenska akademija znanosti i umjetnosti)
i Agram, som framgick ur litteratursällskapet "Ucena
spolecnost" af år 1847, stiftades 1866, hufvudsakligen
på initiativ af den frikostige biskop Strossmayer,
och trädde i verksamhet 1867. Med akademien äro
förenade ett rikt bibliotek, arkiv och det af
Strossmayer skänkta konstgalleriet. Akademien, som
är fördelad på tre sektioner, har utöfvat en mycket
liflig litterär verksamhet: årligen utges "Ljetopis
jugoslavenske akademije", vetenskapliga afhandlingar
i "Rad" och "Starine", det etnografiska verket
"Zbornik za narodni zivot i obicaje juznih slavena",
"Codex diplomaticus", "Monumenta spectantia historiam
slavorum meridionalum", en juridisk ordbok (redigerad
af Vladimir Mazuranié), "Stari pisci hrvatski"
(Äldre kroatisk litteratur) samt, efter 1880, den
stora ordboken "Rjecnik hrvatskoga ili srpskoga
jezika" (redigerad af Danicic, Budmani och Tomo
Maretic"). 1881 byggde akademien ett ståtligt hus i
Agram och besitter stora fonder (797,687 österrikiska
kr. 1912) och fastigheter (till ett värde af 847,000
kr. s. å ). A-d J.
Sydslaviska halfön. Se Balkanhalfön.
Sydstaterna kallas de af Nord-Amerikas förenta stater,
som ligga s. om Delaware bay och floden Ohio. De äro
till antalet 16, nämligen a) de 8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
