Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 27. Stockholm-Nynäs järnväg - Syrsor / 1371-1372 (1918) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sydney

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Sydney [si’dni], ej Sidney. 1. Hufvudstad i Nya
Syd-Wales, på australiska kontinentens sydöstra kust,
vid Port Jackson, en af de vackraste, rymligaste
och bäst skyddade hamnbukter på jorden. Den af berg
omgifna och af klippor vid inloppet skyddade viken
är förgrenad i ett 50-tal af smala halföar skilda
smärre, men djupa vikar. Hela det till hufvudstaden
räknade området (Metropolitan area), 478,7 kvkm.,
utbreder sig med sina

Situationsplan af Sydney, Nya Syd-Wales.

41 förstadssamhällen omkring Port Jackson och sträcker
sig söderut till Botany bay samt begränsas i v. af
floderna Parramatta och George och hade 1911 629,503
inv. (109 kvinnor mot 100 män) samt beräknades
1915 ha 763,300. Bland förstadssamhällena märkas
det fashionabla Paddington (24,317 inv.) ö. om den
egentliga staden, affärsstäderna Glebe (21,943
inv.) och Balmain (32,038 inv.) v. om densamma
samt North S. (34,364 inv.) n. om Port Jackson. Den
egentliga staden (13,5 kvkm., 112,924 inv.) ligger på
södra sidan af Port Jackson mellan Darling harbour i
v. och Rushcutter bay i ö., med en strand af omkr. 13
km., hvaraf omkr. 3 km. upptas af the Domain och
botaniska trädgården. Det egentliga affärskvarteret
är ett mindre område mellan Darling harbour och the
Domain. Hufvudgatan är George street, öfver 3 km. i
n.-s.; där ligga posthuset, en sandstensbyggnad i
renässansstil med granitkolonner och ett stort
klocktorn, stadshuset i klassisk stil, med den stora
Continental hall till minne af den första australiska
kolonisationen (1787), den anglikanska katedralen S:t
Andrews i gotisk stil. Parallellt med den nämnda gatan
gå Macquarie street med många offentliga byggnader,
såsom the Treasury, Public works, parlamentshuset,
myntet, och Bridge street, med börsen och Crownland
office. Den rom.-katolska katedralen S:t Mary vid
nordöstra sidan af Hyde park är den ståtligaste i
Australien (gotik, 1905). öfverst vid King’s street
står drottning Viktorias staty och i närheten, vid
ingången till parken, prinsen-gemålens samt på parkens
högsta punkt Cooks staty. Som ersättning för stadens
i allmänhet trånga gator och brist på promenader har
den en rikedom på parker, som knappast öfverträffas
af någon storstad. Nästan midt i staden ligger Hyde
park och nära den två mindre: Cook park och Phillip
park samt n. om dessa the Domain (552 har), längs en
sida af Woolloomooloo bay, och botaniska trädgården,
på södra sidan af Farm cove, utomordentligt rik
på exotiska växter. I denna parkkomplex ligga
guvernörens residens och National art gallery,
med taflor af moderna mästare, bildhuggararbeten,
keramik o. a. konstföremål. På sydöstra sidan af
staden ligga Moore park (240 har), med zoologisk
trädgård och jordbrukssällskapets utställning,
och Centennial park. Utanför storstadens gränser
ligga flera tillflyktsorter för söndagsfirande
och storartade statsreservationer, såsom National
park (nära 150 kvkm.) och Kurringai chase (140
kvkm.), båda 1 timmes järnvägsresa från S. - Bland
undervisningsanstalter märkes statsuniversitet med
5 fakulteter (teologi meddelas i särskilda colleges)
och med universitetet förbundna colleges: S:t Paul’s,
S:t John’s, S:t Andrew’s (tillhöriga anglikaner,
katoliker och presbyterianer) samt Women’s college;
jämte astronomiskt och meteorologiskt observatorium;
vidare tekniskt institut, bakteriologiskt institut,
flera bibliotek och museer, bl. a. Australian museum,
med naturhistoriska, etnologiska, paleontologiska och
mineralogisamlingar, samt S. technological museum,
med filialer i andra städer. Af vetenskapliga samfund
eger S. bl. a. Royal society of New South Wales
(1821), Australasian association for the advancement
of science (1888) och Linnean society of New South
Wales (1874). - Hamnen är

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>