Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svettningssystemet - Svever - Sweynheim, Konrad - Sviagris
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
eller utan hemarbete, har i England utvecklat sig
icke blott inom beklädnadsindustrien, utan ock
inom möbel-, lädervaru-, metallvaruindustrierna,
vid dockorna, på skeppsvarfven, likaledes inom
textilindustrierna o. s. v. Begreppet ”sweating
system” har emellertid alltmer vidgats kring sitt
ursprungliga innehåll. Den af öfverhuset i slutet
af 1880-talet tillsatta kommittén gaf i sitt
utlåtande hemul åt denna vidgning, i det den angaf
följande karakteriserande drag åt systemet: 1) en
för lifsuppehället otillräcklig och emot arbetet
oproportionerligt låg aflöning (man talar också om
”svettningslön” = svältlön, en lön, som placerar
vederbörande under existensminimum); 2) oskäligt
lång arbetstid och 3) ohygieniska förhållanden
inom vederbörande arbetslokaler. Själfva
underkontrakts- och mellanhandsväsendet behöfde
sålunda ej begränsa utsträckningen af begreppet
”sweating system”; det har äfvenledes framhållits,
att inom olika näringsgrenar uppträda mellanhänder,
utan att arbetarnas villkor få den för
svettningssystemet typiska karaktären. Charles Booth,
som f. ö. skiljer mellan å ena sidan den
industrielle underentreprenören med kontrakt och den
kommersiella mellanhanden utan sådant samt å
andra sidan den s. k. kammarmästaren såsom
själfständig företagare i liten skala, sluter sig i
hufvudsak till öfverhuskommittén och definierar
benämningen ”sweating” som ett allmänt uttryck
för ”allt det elände, hvaraf arbetarne inom vissa
yrken och under vissa villkor lida”. – I Förenta
staterna plägar ”sweating system” hänföra sig till
å ena sidan mellanhandstypen och å andra sidan
produktions- l. arbetslokalen: arbetet utföres af
personer, som äro sysselsatta antingen 1) i sina
egna bostäder och där biträdas af sina egna
familjemedlemmar eller af anställd främmande
arbetskraft, eller också 2) i särskilda verkstadslokaler.
Äfven där har systemet fått sin socialt
ogynsamma karaktär genom låga löner, lång arbetstid
och hälsovådliga rumsförhållanden. Det har varit
och är fortfarande mycket allmänt utbredt,
särskildt inom beklädnads- och tobaksindustrierna –
en viss tendens till fabrikssystemets vidgning på
dettas bekostnad gör sig dock gällande –; och
det har sin mest vidsträckta omfattning kring
immigranterna, i all synnerhet judiska, men äfven
polska och tjechiska sådana, i viss mån också
västeuropeiska. Liksom i England, lefver äfven
här ”the sweater”, som oftast är yrkeskunnig, själf
stundom under mycket knappa villkor. Lagstiftningen
i den nordamerikanska unionens stater har i
främsta rummet vändt sig mot arbetslokalen;
samtidigt har National consumers’ league tagit till
uppgift att åvägabringa ett organiseradt uppträdande
från konsumenternas sida emot produkter,
hvilkas framställande innebär ”utsvettning”
enkannerligen af kvinnor och barn. Den mest radikala
lagstiftning, som åvägabragts mot svettningssystemet,
är den minimilönelag, hvilken redan 1896
stiftades i australiska staten Victoria och sedermera
vunnit efterföljare i flera af dennas systerstater;
enahanda syfte innefattas ock af Nya
Zeelands obligatoriska skiljedomsförfarande. Mot
svettningssystemet riktar också den engelska
minimilönelagen (”Trade boards act”) af 1909 sin spets;
samma lag omfattar konfektionsindustrien, tillverkning
af pappers- och träaskar, maskinsydda spetsar
samt kedjor. Lönenämnderna ha att under vissa
förutsättningar fastställa minimi-styckelöner, som
kunna ha antingen allmän giltighet för facket eller
också endast en partiell sådan. Dessa löner kunna,
på nämndens förständigande, bli obligatoriska,
men först sex månader sedan de fastställts, dock
under vissa förhållanden tidigare.
Inom den angelsaxiska världen har sålunda
svettningssystemet, hur vidsträckt begreppet än
fattats, inneburit en mera enhetlig socialekonomisk
gestaltning. På den europeiska kontinenten äro
systemets motsvarigheter icke på enahanda sätt
sammanförda, utan grupperas inom olika områden
af det ekonomiska samhällslifvet och förenas med
skilda delar af socialpolitikens stora komplex. I
förgrunden träda här de problem, som sammanhänga
med hemindustrien, af Sombart kallad
”förlagssystem”, den driftsform för det kapitalistiska
företaget, inom hvilken arbetarna äro i sina egna
bostäder eller i särskilda verkstäder sysselsatta af
en kapitalistisk företagare, kallad förläggare; det
råder centralisation med hänsyn till produktionens
ledning, men decentralisation med hänsyn till
produktionens utförande, enhet vis-à-vis företaget,
men mångfald vis-à-vis arbetsplatserna; med en
sådan definition går detta begrepp utöfver och
äfven vid sidan af svettningssystemet. Problemtypen
gestaltar sig sammalunda äfven i Sverige.
Stor uppmärksamhet väckte här den af Centralförbundet
för socialt arbete 1907 i Stockholm anordnade
hemarbetsutställningen. 1912 uppdrog K. M:t
åt Kommerskollegium att verkställa undersökning
rörande förekomsten och omfattningen af hemindustriellt
arbete i Sverige äfvensom om de ekonomiska
och sociala förhållanden, under hvilka sådant
arbete här drifves. Denna undersökning är nu
verkställd af Socialstyrelsen; och samma styrelse
fick i febr. 1918 af K. M:t i uppdrag att
utarbeta förslag till lagstiftning, reglerande
hemarbetarnas arbetsförhållanden. Vid ärendets
föredragning yttrade vederbörande departementschef
(civilministern), att undersökningen gett vid
handen, att ”för stora grupper af hithörande arbetare
de ekonomiska och sociala förhållandena äro
otillfredsställande samt att mycket allvarliga
missförhållanden måste anses föreligga i vissa afseenden”.
Litt.: Ch. Booth, ”Life and labour of the people
in London” (bd IV, 1893), Adams och Sumner,
”Labor problems” (1905), Schloss, ”Methods of
industrial remuneration” (3:e uppl. 1907),
Sombart, ”Verlagssystem” (i ”Handwörterbuch der
staatswissenschaften”, 3:euppl. 1911), Gerda
Meyerson, ”Svenska hemarbetsförhållanden” (1907)
och ”Arbeterskornas värld” (1917), M. Marcus,
”Till frågan om hemarbetets och hemindustriens
reglering genom lag” (Yrkesfarekommitténs
betänkande II, 1909) och ”Svensk hemindustri” (del
I o. II, af K. socialstyrelsen, Sv. officiella
statistik) 1917. Jfr G. Bagge, ”Arbetslönens reglering
genom kollektivaftal” (1917).
E. H. T.
Svever, germansk folkgrupp. Se Sveber.
Sweynheim [sva’jnhajm], Konrad. Se
Pannartz, Arnold.
Sviagris, den bästa ring, som konung Adils (se
d. o.) i Uppsala egde. Hans drottning Yrsa gaf
den jämte ett silfverhorn, fullt med ringar, åt sin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
