Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sveriges tandläkareförbund - Sveriges teaterhistoriska samfund - Sveriges tegelindustriförening - Sveriges tekniskt-industriella skiljedomsinstitut - Sveriges textilindustriförbund - Sveriges tryckeriers arbetsgifvareförbund - Sveriges träindustriers förening - Sveriges ungsocialistiska parti - Sveriges utsädesförening
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tandläkareförbund och dess lokalföreningar". Förbundet
har bl. a. sökt främja kårens intressen i afseende
på ordnandet af den offentliga munvården i
landet och tandläkarutbildningen. Initiativ
har tagits till undersökning af tänderna på
samtliga skolbarn vid elementarläroverken, till
fullständig tandvård vid alla Sveriges folkskolor,
till den militära tandvårdens organisation,
till tandläkarundervisningens reformering,
till offentliga tandklinikers inrättande m. m.
G. D-n.
Sveriges teaterhistoriska samfund stiftades 17 maj
1912 efter inbjudning af A. Burén, J. Flodmark,
N. Personne och J. Svanberg och har till syfte dels
att verka för utgifning af skrifter rörande svenska
teaterns historia, dels att bilda och upprätthålla ett
teaterhistoriskt museum i förening med teaterbibliotek
och teaterarkiv. Samfundets styrelse består af 7
ord. led. och 2 suppleanter. Samfundet har utgett en
af O. Wieselgren redigerad årsskrift, af hvilken
3 årg. (1912-14) utkommit, men hvars utgifning
tillsvidare på grund af tidens svårigheter måst
inställas; häri ha meddelats bidrag af G. Bolin,
J. Flodmark, K. Fredlund, G. Nordensvan, E. Sundström,
J. Svanberg, K. Warburg och O. Wieselgren.
Sveriges tegelindustriförening, bildad 1909 i
Stockholm, har till uppgift att tillvarataga svenska
tegelindustriens intressen. Den har i hufvudsak
koncentrerat sitt arbete på dels att bilda lokala
försäljningsföreningar (f. n. ett tiotal) för att
därigenom minska den illojala konkurrensen, fördela
produktionen och åstadkomma sunda betalningsvillkor;
dels att anordna föredrag och kurser samt
föreningsresor i in- och utlandet för höjande af
den tekniska kunskapen inom tegelindustrien; dels
att utge en serie yrkesböcker (hittills 15 st.) och
månadsskriften "Tegel", som har utgetts 1911-17
af civilingenjören G. W:son Cronquist, därefter
af föreningen. Vid Baltiska utställningen i Malmö
1914 anordnade föreningen en kollektivutställning
belysande Sveriges tegelindustri. Bestämmelser för
tegelleveranser och leveranskontrakt ha uppgjorts,
standardisering af taktegeltyper har utförts, och
vetenskapligt praktiska undersökningar af speciellt
intresse för tegelindustrien ha igångsatts och
bekostats af föreningen. 160 firmor och enskilda
personer voro 1917 anslutna till föreningen.
G. W:son C.
Sveriges tekniskt-industriella skiljedomsinstitut
konstituerades 15 dec. 1913 vid sammanträde
med representanter för landets främsta tekniska
föreningar och industriella korporationer, på Svenska
teknologfÖreningens initiativ, och trädde i verksamhet
10 jan. 1914. Det har till ändamål att medverka vid
anordnandet af skiljemannaförfaranden för slitande af
civila rättstvister rörande tekniska och industriella
frågor, äfven inom byggnadsfacket, och har tillkommit
närmast för att afhjälpa de olägenheter, som vidlåda
skiljemannaförfarandet enligt gällande svensk lag,
hvarigenom af parterna valda skiljemän ofta betraktas
som ombud för parterna, medan den tredje (den
femte), af de öfrige valde, skiljemännen blir den,
som egentligen får hela afgörandet i sin hand. Genom
att samtliga skiljemännen utses genom en institution,
som åtnjuter uppdragsgifvarnas fulla förtroende,
kan däremot skiljedomstolen få en fullt
opartisk, för hvarje fall sakkunnig
sammansättning. Till institutet anslutna föreningar
och korporationer erlägga viss årlig afgift till
institutet och utse för treårsperioden ett antal
fullmäktige och suppleanter för dessa. Fullmäktige
tillsätta i sin ordning styrelse, önska parter
institutets biträde för att tillsätta skiljemän,
anmäles detta till styrelsen, som, om den finner alla
förutsättningar föreligga för att få till stånd ett
lagligen giltigt skiljemannaförfärande, tillsätter
skiljemän till i hvarje fall aftaladt antal, i regel
3, event. 5 eller endast 1. Därvid utses till ordf. en
juridiskt bildad person med praktisk erfarenhet i
fråga om rättstvisters behandling samt till ledamöter
personer väl egnade att bedöma sakförhållanden af
den art, hvarom i tvisten är fråga, alla efter lag
ojäfviga. Skall endast en skiljeman utses, behöfver
dock denne ej vara juridiskt bildad. Ersättning till
skiljemännen, som af skiljedomstolen bestämmes, men
öfver hvars belopp institutets styrelses pröfning kan
begäras, betalas af vederbörande part eller parter
på sätt, hvarom dessa ena sig eller skiljedomstolen
föreskrifver. Denna bestämmer äfven en skälig afgift,
som för hvarje fall skall erläggas till institutet
för dess kostnader till skiljedomsverksamhetens
upprätthållande, dock högst 15 proc. af ersättningen
till skiljedomstolen. Institutet har under
sin verksamhet t. o. m. 1917 utsett skiljemän
för afgörande af 23 tvister, hvaraf 15 under år
1917. Som emellertid ett stort antal myndigheter,
föreningar, bolag och enskilda firmor i sina
kontrakt införa bestämmelse om, att eventuella
tvister skola afgöras af skiljemän, utsedda af
institutet, kommer detta efter allt att döma
att framdeles anlitas i allt större omfattning.
Fmn.
Sveriges textilindustriförbund. Se Svenska
arbetsgifvareföreningen.
Sveriges tryckeriers arbetsgifvareförbund. Se Svenska
arbetsgifvareföreningen.
Sveriges träindustriers förening, bildad 23 maj
1917, är en sektion af Sveriges industriförbund
(se d. o.). Antalet medlemmar 1918 var 40 med 3,300
arbetare.
Sveriges träindustriförbund. Se Svenska
arbetsgifvareföreningen.
Sveriges ungsocialistiska parti. Se Svenska
socialistiska ungdomsförbundet.
Sveriges utsädesförening. 1886 bildades på
initiativ af de skånske landtmännen B. Welinder
och frih. Fr. Gyllenkrook Sydsvenska föreningen för
odling och förädling af utsäde och utsträckte 1887
sin verksamhet till hela landet, till följd hvaraf
föreningens namn ändrades till Allmänna svenska
utsädesföreningen. 1894 upptog föreningen i sig den
1888 stiftade Mellersta Sveriges utsädesförening,
som haft sin hufvudstation i Örebro, och antog namnet
Sveriges utsädesförening. Föreningen inrättade
genast efter sin stiftelse en förädlingsanstalt för
landtbruksväxter och i första rummet sädesväxter
på Welinders egendom Svalöf (se d. o.), och
samtidigt igångsattes därifrån försäljning af
utsäde i föreningens namn. För spridandet af
förädlingsanstaltens sorter bildades 1890 ett
med föreningen samarbetande Allmänna svenska
utsädesbolaget.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
