Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sveriges mekaniska verkmästareförbund - Sveriges minuthandlares riksförbund - Sveriges nationella ungdomsförbund - Sveriges natur - Sveriges normalhöjdpunkt - Sveriges nyckel - Sveriges nykterhetssällskaps representantförsamling - Sveriges offentliga arbetsförmedling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
samt därmed förenad grufdrift) med uppgift
dels att genom föreläsningar, diskussioner och
biblioteksverksamhet arbeta för kårens höjande såväl
i teoretiskt som praktiskt hänseende, dels att
lämna sina medlemmar understöd vid arbetslöshet,
ålderdomssvaghet, kronisk sjukdom med däraf
förorsakad ständig oförmåga till arbete och vid
dödsfall. Högsta ledningen af organisationens
angelägenheter utöfvas af en af 5 led. (däraf 1
ordf.) bestående förbundsstyrelse med säte å plats,
som efter hvarje styrelseval bestämmes. Genom
befullmäktigade ombud sammansatt förbundsmöte eger
i regel rum hvart tredje år, tid och plats utses
hvarje gång af förbundsmöte för nästkommande
plenarsammanträde. Antalet förbundsmedlemmar
(aktiva och passiva) uppgår f. n. (juni 1918) till
omkr. 2,000, fördelade på 40 lokalafdelningar,
förlagda till Sveriges större industriplatser. Inom
förbundet ha bildats en understödsfond (till
hvilken inflyter viss proc. af medlemsafgifterna,
nu omkr. 6,000 kr. årligen), en begrafningsfond
(baserad på uttaxeringsprincip) och fonden
"Kamratstödet". Den gemensamma kapitalbehållningen
uppgår f. n. till kr. 70,000. Förbundet utger
månadsskriften "Verkmästaren" (årsprenumerationspris
3 kr.), hvars hufvudsakliga innehåll är referat och
meddelanden från förbundets afdelningar samt tekniska
uppsatser och gjorda praktiska rön inom den moderna
maskinindustrien m. m. och annonser.
Sveriges minuthandlares riksförbund (sign. S. M. R.),
hvars ändamål är att "verka för minuthandelskårens
gemensamma intressen och handelns framgång samt
att främja genomförandet af nyttiga och praktiska
reformer särskildt med afseende på minuthandeln",
konstituerades i Stockholm 16-18 mars 1908 af
ombud från 16 köpmannaföreningar i olika delar af
landet. Förbundet består nu dels af ett antal af
icke specialiserade ortsföreningar sammansatta
länsförbund, dels af ett mindre antal direkt
anslutna ortsföreningar, dels af speciella
branschorganisationer af större eller mindre
omfattning (hittills har dock blott 1 sådan anslutit
sig), hvilka alla sammanslutningar i öfrigt äro fullt
själfständiga. Därjämte kunna till passiva medlemmar
antagas personer, firmor och bolag, som i stort
sedt representera samma intressen som minuthandeln
och därför önska stödja förbundets syfte. Förbundet
sammanträder hvarje sommar till ord. årskongress,
hvarvid de anslutna föreningarna representeras genom
valda ombud. Årskongressen, som är högsta beslutande
myndighet, väljer bl. a. förbundets ordf. och styrelse
(förbundets ordf., som tillika är styrelsens, och 14
ord. led.). Styrelsen, som besluter i frågor, som ej
påkalla årskongressens behandling, och verkställer
den senares beslut, utser inom sig ett arbetsutskott
(styrelsens ordf. och 5 andra styrelseled.). Vid
1916 års kongress beslöts vidare tillsättandet
af speciella, af kongressen valda branschnämnder
för att bättre tillgodose de olika branschernas
specialintressen. Antalet aktiva medlemmar, som medio
1908 utgjorde omkr. 2,150, uppgick vid början af 1917
till omkr. 9,100, representerande 25 länsförbund, 329
lokalafdelningar och 1 branschorganisation (Sveriges
järnhandlarförenings centralförbund), hvartill
ytterligare kommo 276 passiva medlemmar. Förbundet har
behandlat och afgett yttranden i ett stort
antal detaljhandeln berörande frågor och har
bl. a. särskildt sökt motarbeta olika former
af illojal konkurrens samt sökt tillvarataga
yrkesdetaljhandelns intressen emot de kooperativa
företagen. Förbundets tidskr. "Köpmannen" (1908-11
kallad "Meddelanden från Sveriges minuthandlares
riksförbund") utkommer 2 ggr i månaden. - Till 1918
års kongress föreligger förslag till omredigering
af förbundets stadgar, innebärande en ytterligare
utvidgning af organisationen på betydligt bredare
bas än förut, hvarigenom bl. a. dels äfven
andra sammanslutningar inom detaljhandeln än de
hittills anslutna skulle kunna ingå i förbundet,
dels de speciella branschintressena skulle bli
fullständigare tillgodosedda. I samband härmed
föreslås, att förbundets namn skall ändras till
Sveriges köpmannaförbund. Förbundets ordf. och
ledande kraft har alltsedan dess tillkomst varit
E. A. Thunholm. Å. W:son M.
Sveriges nationella ungdomsförbund, konstitueradt 26
okt. 1915 genom hopslagning af Stockholms studenters
nationella förbund och afdelningar af Ungsvenska
förbundet, afser att "medverka till häfdandet af vårt
lands politiska själfständighet och kulturella och
ekonomiska frihet". Sålunda vill denna sammanslutning
framför allt genom målmedveten upplysningsverksamhet
o. d. arbeta i synnerhet för ett betryggande
försvar, bibehållandet af den nuv. konstitutionella
maktfördelningen och en sund, kraftig utveckling
af näringslifvets alla grenar. Förbundet består af
lokalafdelningar (92 i juni 1918) och direkt anslutna
medlemmar, förenade i en centralorganisation med
en centralstyrelse och ett verkställande utskott,
hvilket har sitt säte i Stockholm och består af
från hela riket valda 15 led., hvaraf ordf., vice
ordf., 1 sekreterare och 1 kassaförvaltare. Antalet
förbundsmedlemmar är omkr. 7,000 (juni 1918). I
hufvudstaden finnas två afdelningar, Nationella
ungdomsförbundet i Stockholm och Ungsvenska förbundet.
Sveriges natur, Svenska naturskyddsföreningens
årsskrift, en rikt och vackert illustrerad
publikation, som redigeras af Tor Högdahl och hvars
första årgång utgafs 1910. Tidskriften meddelar
uppsatser om intressanta naturföreteelser i vårt land
och diskuterar åtgärder till deras skydd samt lämnar
rikhaltiga notiser och meddelanden rörande nyheterna
på naturskyddets område.
Sveriges normalhöjdpunkt. Se Nivellering,
sp. 1077.,
Sveriges nyckel. Se Kalmar, sp. 668.
Sveriges nykterhetssällskaps
representantförsamling. Se Nykterhetsrörelsen,
sp. 227.
Sveriges offentliga arbetsförmedling. Intresset
för den offentliga arbetsförmedlingen,
d. v. s. arbetsaftals förmedling genom stat eller
kommun, som redan under 1890-talet vunnit viss
utveckling och stadga i Schweiz och de sydtyska
staterna (se Arbetsförmedling, sp. 1350-51), började
i Sverige visa sig först omkr. sekelskiftet. Sedan
E. Wawrinsky utan framgång genom en motion om
utredning bragt frågan inför riksdagen, togs den upp
af kommunerna. Sålunda inrättades 1902 i Hälsingborg
på initiativ af konsul O. Trapp en offentlig
arbetsförmedlingsanstalt. S. å. följde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
