Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tjänstgöring vid kustartilleriet från mariningenjör-,
marinintendentur- och marinläkarkårerna förutom
auditörer, regementspastorer och musikdirektörer,
hvilka utnämnas vid kustartilleriet.
H. W-l.
Luftförsvaret utgöres af flygvapnet, ballongväsendet
och luftförsvarsartilleriet med tillhörande
formationer och materiel för radiotelegrafering,
belysning och (luft-)bevakning. Flygvapnet delas
i arméns och marinens flygväsen. Arméns flygväsen
leder sitt ursprung från 1912, då dels riksdagen
biföll K. M:ts proposition om beviljandet af medel
för "anskaffning af 1 flygmaskin samt öfningar med
densamma", dels som gåfva af medlemmar af Svenska
aeronautiska sällskapet (se d. o.) öfverlämnades
medel för inköp af 1 flygmaskin. För nämnda medel
inköptes s. å. från Frankrike 2 flygmaskiner
("flygplan" enligt nu gällande terminologi), och 2
officerare jämte 1 underofficer och 1 mekaniker
utsändes till samma land för att praktiskt
studera det militära flygväsendet. Sedermera
ha, särskildt efter Världskrigets utbrott 1914,
medel ställts till förfogande såväl af K. M:t
som af enskilda personer eller föreningar (såsom
Björkquistska nationalinsamlingen, Svenska kvinnornas
försvarsförbund, Skånska kvinnor m. fl.) för inköp
af flygplan. Af de sålunda anskaffade flygplanen
– hvilkas antal icke bekantgöres – äro de allra
flesta levererade från inhemska flygplanfabriker,
hufvudsakligen från A.-b. Enoch Thulins aeroplanfabrik
och A.-b. Södertälje verkstäder. Medan de äldsta
flygplanen, som nu till större delen äro utrangerade
på grund af förslitning eller förolyckade, voro af
fransk (Nieuport-, Bréguet-, Farman-, Blériot-,
Morane-) typ, äro de nyare hufvudsakligen byggda
efter svensk (Thulin-) eller tysk (Albatross-)
modell. I samband med ökad flygplananskaffning
utbildades alltflera officerare (och andra personer)
vid (privata) flygskolor inom och utom landet till
flyg(plan)förare. Tillfälligtvis sammansatta
flygafdelningar deltogo äfven i 1912–14 års
fälttjänstöfningar. Genom 1914 års härordning erhöll
flygvapnet en fast organisation. Enligt denna utgöres
den till landtförsvaret hörande delen af flygvapnet af
ett flygkompani – uppsatt fr. o. m. 1916 års ingång –
afsedt att vid mobilisering bilda kader åt fälthärens
och landtfästningarnas flygafdelningar. Dessa senares
sammansättning är icke bekantgjord. Kompaniet, som
ingår i Fälttelegrafkåren som dess 5:e kompani, är
förlagdt till Malmens truppöfningsplats vid Malmslätts
station nära Linköping. Dess personalstyrka är något
växlande, beroende bl. a. af tillgång på värnpliktiga,
lämpliga för ifrågavarande tjänstgöring. F. n. (maj
1918) består kompaniet af 5 officerare, 3
underofficerare, 19 volontärer och 2 civilmilitära
personer jämte ett 60-tal värnpliktiga. Dessutom
är ett antal (f. n. 30) officerare från arméns
öfriga vapenslag tillfälligtvis kommenderadt till
tjänstgöring vid flygkompaniet. Detta senare bildar
tillika en flygskola för utbildning (fortsatt
utbildning) af officerare och värnpliktiga till
flygförare och mekaniker samt en flygspanarskola
för utbildning af därtill beordrade officerare till
flygspanare. En af K. M:t till 1917 års riksdag
afgifven proposition om flygvapnets omorganisation,
i samband med dess af erfarenheterna under
Världskriget påkallade, betydliga ökning, vann icke
riksdagens bifall. – Marinens flygväsen har i stort
sedt utvecklats i likhet med arméns. Sålunda skänktes
af en enskild person 1911 1 Nieuport-flygplan
till flottan, och 1913 anskaffades för på enskild
väg (genom Björkquistska nationalinsamlingen)
hopbragta medel 3 vattenflygplan (flygbåtar)
från Frankrike. Sedermera ha af K. M:t och enskilda
föreningar (särskildt Allmänna försvarsföreningen)
medel anvisats för anskaffning af flygbåtar. I
synnerhet under tiden efter Världskrigets utbrott
har svenska flygbåtsflottan afsevärdt förstärkts,
om än å andra sidan åtskilliga, företrädesvis äldre,
flygbåtar måst utrangeras på grund af förslitning
eller förolyckats. De f. n. befintliga flygbåtarna –
antalet är icke bekantgjordt – äro hufvudsakligen
af Farman- och Thulin-typ. Beträffande det marina
flygväsendets personal utsändes 1912 2 officerare,
1 underofficer och 1 underofficerskorpral (de två
senare maskinister) till Frankrike för utbildning
till flyg(plan)förare (mekaniker). 1913 anordnades,
allteftersom materiel kunde anskaffas, flygskolor,
till hvilka personal från flottan och kustartilleriet
kommenderades i och för utbildning. Genom 1914 års
riksdagsbeslut erhöll äfven marinens flygväsen en
första organisation, enligt hvilken ett visst antal
officerare, afsedda till flygförare och flygspanare,
samt underofficerare och underofficerskorpraler,
afsedda till mekaniker, skulle kommenderas att
tjänstgöra vid flygväsendet. Detta antal utgör
f. n. resp. 12 och 7. Härtill kommer en till
flygtjänst uttagen kontingent värnpliktiga. Det för
marinens flygväsen nu gällande reglementet, af 30 juli
1915, stadgar bl. a., att rustade flygbåtar fördelas
af konungen till sjöstyrkor, flygstationer och
kustfästningar, att en regementsofficer af marinen,
närmast underställd chefen för marinstaben, skall vara
chef för flygväsendet, att tjänstgöringstiden för de
till detta kommenderade officerarna i regel skall vara
4 år för flygförare och 1 år för flygspanare samt att
kvalificerade civila personer kunna, om så erfordras,
ersätta viss militär flygpersonal. En k. proposition
till 1917 års riksdag ang. marinens flygväsendes
ökning blef i hufvudsak af riksdagen afslagen. –
Arméns ballongväsen leder sitt ursprung från 1908 års
riksdagsbeslut ang. anvisandet af medel för inköp af
fältballongmateriel och öfningar med densamma. Fast
organisation erhöll ballongväsendet först genom 1914
års härordning. På grund af denna uppsattes nämligen
från 1 jan. 1916 ett ballongkompani, som ingick i
Fälttelegrafkåren som dess 4:e kompani. Kompaniets
personal, hvars styrka är växlande, utgöres
f. n. af 2 officerare, 1 underofficer och 19 man
stammanskap (volontärer). Härtill kommer i vanliga
fall den del af den till "luftfarttjänst" uttagna
värnpliktskontingent (f. n. 60 man), som afses
till ballongtjänst. (Återstående del tilldelas
flygkompaniet, se ofvan.) Vissa tider på året
(särskildt under repetitionsöfningarna) ökas antalet
värnpliktiga med en årsklass, och i samband därmed
kommenderas ett ökadt antal officerare (äfven från
andra vapenslag) till tjänstgöring vid kompaniet. Vid
mobilisering uppsätter detta senare ett visst antal
fältballongafdelningar. En dylik afdelning medför
två drakballonger om 750 kbm. rymd. I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
