Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förutsättning af parternas respekt för gifna utfästelser
äro egnade att både genom bestämmelser om förhandling
och skiljedom förebygga öppen arbetskonflikt och
genom riksaftalens standardtyp ersätta offentlig
kodificerad rätt på detta område. I fråga om brott
mot gällande kollektivaftal har dock rättslig
talan blifvit förd och laga dom afkunnad genom alla
instanser. Af småfolkets öfriga sociala rörelser på
själfhjälpens grund har i synnerhet kooperationen
(se d. o.) gjort stora framsteg under det sista
årtiondet. Antalet kooperatörer har t. o. m.
öfverstigit antalet organiserade arbetare. Det
folkbildningsarbete (se d. o.), som de olika sociala
rörelserna gjort till en af sina viktigaste uppgifter
och med mycken energi bedrifvit, anses på sistone
icke röna samma uppmuntran från de breda lagrens sida
som tillförene. Det yngre släktets uppmärksamhet har
genom de olika socialistiska ungdomsorganisationernas
inflytande något för ensidigt koncentrerats på rent
politiska spörsmål, hvartill krigsåren visserligen
gett anledning.
O. Jrt.
Undervisningsväsen. Skolgången är obligatorisk (se
Skolplikt) och undervisningen, hvad folkskolorna
beträffar, kostnadsfri. Primärundervisningen meddelas
hufvudsakligen i folkundervisningsanstalter af flera
slag, såsom små-, folk-och fortsättningsskolor
(se om dem Folkskola) samt högre folkskolor
(se Folkskola, Högre), och abnormskolor (se
Skolväsen, sp. 1118), sekundärundervisningen
hufvudsakligen i statens allmänna läroverk samt
i kommunala och enskilda läroverk (se vidare
Skolväsen). En k. proposition om inrättande af
praktiska yrkesskolor (se d. o. Suppl.) antogs af
riksdagen 8 maj 1918. Om folkhögskolor se d. o. För
den högre undervisningen sörja universiteten i
Uppsala (1477) och Lund (1668) samt högskolorna
i Stockholm (1878) och Göteborg (1891; se art. om
dem). Dessutom finnes an mängd fackskolor – lägre
och högre – (de finnas uppräknade i art. Skolväsen,
sp. 1118–20). Om anstalter till befordrande
af den allmänna bildningen se Arbetarinstitut,
Bibliotek, sp. 280–290, Centralförbundet för socialt
arbete, Folkbibliotek, Folkbildningsförbundet,
Populärvetenskapliga föreläsningar, Studiecirklar
och Universitetsutvidgning.
Vetenskapliga institutioner. Om akademier och lärda
samfund se Akademi (sp. 408–409); vid dessas sida
har under senare tid uppstått en mängd vetenskapliga
föreningar, af hvilka de viktigaste torde vara
Entomologiska föreningen, Geologiska föreningen,
Fysiska sällskapet, Kemistsamfundet, Svenska
botaniska föreningen, Nationalekonomiska föreningen,
Svenska läkaresällskapet, Svenska humanistiska
förbundet, Svenska fornminnesföreningen, Svenska
historiska föreningen, Numismatiska föreningen,
Nyfilologiska sällskapet, Personhistoriska
samfundet, Svenska litteratursällskapet, Svenska
museimannaföreningen, Svenska sällskapet för
antropologi och geografi, Svenska teknologföreningen
och Svenska vitterhetssamfundet. – Af museer äro
de förnämsta Nationalmuseum (se d. o.), Statens
historiska museum (se d. o.) och Naturhistoriska
riksmuseum (se Vetenskapsakademien); vid
sidan af dem finnes ett stort antal
museer med skilda uppgifter (se därom
Museum, sp. 1430–34). Världsbekant är det
etnografisk-kulturhistoriska Nordiska museet med
Skansen (se Nordiska museet).
Konst. Se Svensk konst.
Litteratur. Om den vetenskapliga och skönlitteraturen
se Svenska litteraturen; om den periodiska pressen
se Tidning och Tidskrift.
Musik. Se Svensk musik.
Teater. Se Stockholms teatrar och Teater.
Försvarsväsendet grundade sig sedan århundraden
tillbaka dels på indelning (indelningsverket),
dels på värfning, hvartill under 1800-talet kom
värnplikt (beväringen). Då svårigheten att förena
dessa olika rekryteringssätt blef allt större,
lades 1901 grunden på värnplikten i förening med
frivillig krigstjänst (volontärsystem), hvilken
ytterligare utvecklades genom 1914 års härordning,
genom hvilken äfven organisationen fastställdes. Denna
kom då att fullständigare byggas på kadersystem. (Om
försvarsfrågan under det nya representationsskicket
se nedan Historia.) – Konungen för högsta befälet
öfver krigsmakten, och näst honom är chefen för
Landtförsvarsdepartementet (se d. o.), krigsministern
(enligt särskildt förordnande, som ej kan ges,
när han icke är krigsman), arméns befälhafvare, på
samma gång han inför konungen föredrar alla ärenden,
rörande krigsmakten till lands, sedan dessa blifvit
behandlade i Landtförsvarsdepartementet (eller dess
kommandoexpedition) och möjligen i Arméförvaltningen,
som med sina fem departement utgör högsta myndighet
i förvaltningshänseende. – Armén utgöres af följande
trupper. Infanteri: 27 regementen på fastlandet
(af hvilka 3 fästningsbesättning) om 3 bataljoner
och 1 kulsprutekompani samt 1 reg. på Gottland
med 10 kompanier (i 3 bat.), 1 kulsprutekomp.,
1 trängkomp. och 1 velocipedafdelning; tills. 84
bat., 28 kulsprutekomp. Kavalleri: 6 reg. på 5
skvadroner, 2 reg. på 8 (tills vidare 10) och 1
kår (Norrbottens, ännu ej uppsatt) på 2 skvadr.,
hvarje reg. har dessutom 1 kulsprutetropp; tills. 28
(nu 30) skvadr., 8 kulsprutetroppar. Fältartilleri:
6 reg. på 11 batterier, hvaraf 2 med fälthaubitser
(i 4 divisioner, batt. med fyra pjäser) samt
dessutom 2 ridande batt. (tills vidare 3, 1
division) vid Vendes och 1 bergsbatt. (ännu ej
uppsatt) vid Norrlands reg.; 1 kår (Gottlands) med
2 fält- och 1 positionsbatt. Positionsartilleri:
1 reg. med 6 batt. (fyra med 15 cm. haubitser,
två med 12 cm. kanoner). Tills. sålunda
78 batt. Fästningsartilleri: 1 reg. med 1
bataljon på 4 komp. på Karlsborg, 2 båt. med
tills. 6 komp. i Boden. Ingenjörtrupper:
4 ingenjörkårer med tills. 25 komp., hvaraf 6
fästningsingenjörkomp. och 1 fälttelegrafkår med
7 komp., hvaraf 1 ballong- och 1 flyg-, samt 1
detachement (i Boden). Träng: 6 kårer på 3 komp. (2
träng-, 1 sjukvårdskomp.). Intendenturtrupper:
4 komp. Af högre enheter finnas 6 arméfördelningar
(se art. Arméfördelning och kartan därtill, sp. 9–10)
med staben i Hälsingborg (1:a fördelningen), Linköping
(2:a), Sköfde (3:e), Stockholm (4:e och 5:e) och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
