Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 27. Stockholm-Nynäs järnväg - Syrsor / 1155-1156 (1918) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sverige

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

än den hvarje annat europeiskt land i våra dagar
fått vidkännas med undantag af Irland, Norge och
möjligen Italien, har utöfvat ett ganska betydande
inflytande på S:s befolkningsförhållanden, i riktning
af en relativ sänkning af befolkningsnumerären inom
åldern 15–35 år, i jämförelse med öfriga åldrar,
och således äfven till en sänkning af de nystiftade
familjernas antal och de födda barnens. Därjämte
ökade utvandringen kvinnkönets redan förut alltför
stora öfvertalighet gentemot mankönet; numera har dock
denna ökning upphört.

Äktenskapsfrekvensen. På tusen
inv. utgjorde årliga antalet vigda personer i S.:

		Däraf i
Åren	Hela antalet	första giftet	omgifte
1751–1800[1]	17,0	14,5	2,5
1801–1840	16,1	13,9	2,2
1841–1860	14,9	13,5	1,4
1861–1880	13,4	12,2	1,2
1881–1890	12,5	11,6	0,9
1891–1900	11,9	11,1	0,8
1900–1910	12,0	11,3	0,7
1911–1915[2]	11,7	11,1	0,6

Minskningen är betydande och så godt som
oafbruten. Proportionen af gifta i förhållande till
hela folkmängden har väl icke minskats i samma grad,
eftersom utvandringen företrädesvis bortför de ogifta;
men sagda proportion får dock anses mycket låg,
i synnerhet i de tidigare åldrarna. Sålunda äro
bland män i åldern 25–30 år i Sverige endast 37,5
proc. gifta, medan i de flesta västeuropeiska länder
detta är fallet med ung. 50 proc. Inom högre åldrar
utjämnar sig förhållandet något till vårt lands
fördel. Medelåldern vid inträde i första giftet är
f. n. i S. för mannen 28,7 år och för kvinnan 26,4 år,
för omgifte resp. 45,3 och 40,4 år. Antalet omgiften
är i S. alldeles ovanligt ringa.

Antalet födda. På hvarje tusental af medelfolkmängden
var årliga antalet lefvande födda:

Åren	Hela antalet	Inom äktenskap	Utom äktenskap
1751–1800[3]	33,6	32,4	1,2
1801–1840	32,6	30,4	2,2
1841–1860	31,9	29,1	2,8
1861–1880	30,9	27,8	3,1
1881–1890	29,1	26,1	3,0
1891–1900	27,1	24,2	2,9
1901–1910	25,8	22,5	3,3
1911–1915[4]	23,1	19,5	3,6

Antalet födda öfver hufvud samt antalet äkta födda ha
alltså befunnit sig i oupphörligt nedgående. Till en
betydande del, men ej helt och hållet, är förhållandet
att tillskrifva den redan påvisade minskningen i
äktenskapsfrekvensen. Den äktenskapliga fruktsamheten
i S. kunde tidigare i jämförelse med andra länder
i västra Europa betraktas som visserligen icke hög,
men dock någorlunda normal, och den höll sig länge
tämligen oförändrad (omkr. 300 äktenskapliga födelser
årligen på 1,000 gifta kvinnor i åldern före 45 år),
men under 1880-talet begynte ett sjunkande, som sedan
oafbrutet fortgått (f. n. är årliga fruktsamhetstalet
under 220 på 1,000). Företeelsen är ej utmärkande
ensamt för S., utan har i senare tider framträdt
mer eller mindre starkt i de flesta länder med
europeisk befolkning. Antalet utom äktenskapet
födda är proportionsvis mycket högt i S., men denna
abnormitet låter till största delen förklara sig genom
den ringa äktenskapsfrekvensen. – Antalet dödfödda
(24,6 på tusen födda) är lågt, men antalet flerbörder
mycket högt: af ett tusen föderskor födas i medeltal
1,015 barn (lefvande och dödfödda), mot t. ex. i
Norge och Danmark 1,014.

Dödligheten i S., i det
hela och inom fyra större åldersgrupper, framgår af
följande tabell, som upptar årliga antalet aflidna pr
tusen af medelfolkmängden inom hvarje grupp för sig,
eller de s. k. dödstalen.

Åren	Hela folkm.	Inom åldern
		0–10 år	10–20 år	20–50 år	öfver 50 år
1750–1800	27,4	54	7	12,5	51
1801–1840	25,1	42	5,5	13	54
1841–1860	21,2	36	5,0	10	48
1861–1880	19,2	33	4,5	8,5	42
1881–1890	16,9	28	4,3	7,5	35
1891–1890	16,4	22	4,2	7,3	38
1901–1910	14,9	17	3,9	6,8	38

Minskningen är inom alla grupper betydande och nära
nog oafbruten. Den lindriga ökning af dödstalet
under de sista årtiondena, som kommer till synes inom
gruppen öfver 50 år, beror därpå, att de allra högsta
åldrarna nu upptaga större andel af denna grupp
än förr. Från den första perioden till den sista
utgör nedsättningen, i runda tal, för dödligheten i
det hela 45 proc. och likaså för de båda mellersta
åldersgrupperna, för den äldsta gruppen 25 proc., men
för den allra yngsta ej mindre än 68 proc. Sedan länge
har S. jämte de öfriga skandinaviska länderna haft att
uppvisa gynnsamma dödlighetsförhållanden i jämförelse
med de flesta andra länder. Ett tag under 1880-talet
stod S. t. o. m. främst i fråga om låg dödlighet;
denna plats har det väl sedermera fått afstå, men
fortfarande är det blott ett fåtal länder, nämligen
Norge, Danmark och Australien, som i detta hänseende
har ett, om än obetydligt, försteg framför S.

En särskild uppmärksamhet plägar egnas dödligheten
inom första lefnadsåret. Förbättringen härutinnan är
i S. mycket starkt utpräglad. Af samtliga lefvande
födda afledo under senare hälften af 1700-talet
fullt 20 proc. före uppnådda ett års ålder; under
innev. årh. har denna siffra nedgått till omkr. 8,5
proc. För Norge är motsv. siffra omkr. 7 proc.,
men för de flesta andra länder betydligt högre,
t. ex. för Bajern, Österrike och Ungern något öfver
20 och för Ryssland sannolikt 25 proc.

Dödligheten är i S. ovanligt mycket högre bland
ogifta män än bland gifta. Årstidsvis räknadt,
är dödssiffran lägst i sept. (18 proc. under
årsmedeltalet), högst under månaderna jan.–april
(11–15 proc. öfver årsmedeltalet). Dödsfall af
olyckshändelser och brott uppgå till något öfver
2,000 årligen, hvaraf inemot hälften plägar utgöras
af drunknade. Själfmordsfrekvensen har stigit starkt,
eller från mindre än 20 årligen pr en million

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>