Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
haf, endast i fjällregionen lägre. Under juli är
den i Karesuando 12,3° (14,2° vid hafvets nivå),
i Östersund 13,5° (15,4 v. h. n.), i Örebro 16,7°,
i Lund 16,4° och i Visby 16,2°. Årsisotermerna
(se fig. 3) erhålla sin prägel af den kallare
årstidens isotermer. I köldcentret i nordligaste
Skandinavien är medeltemperaturen omkr. –3°
(v. h. n. något högre), i det i Härjedalen 0°
(v. h. n. +2°). 0°-isotermen inkommer från finska
sidan nära Pajala, gör en stor båge åt s. v. in i
södra delen af Västerbottens län, s. om Stensele, och
sedan åt n. v. inåt Norge; 5°-isotermen går från norra
Roslagen nedåt södra delen af Uppsala län, följer
Mälarens norra strand, genomgår södra Västmanland,
mellersta Örebro län och östra Värmland inåt Norge;
7°-isotermen följer yttersta kusten af Blekinge, gör
en båge inåt Skåne, där den mestadels följer kusten
på ett par mils afstånd, håller sig därefter något
innanför Hallands och Bohusläns kuster och lämnar
S. något s. om Strömstad. Den veterligen högsta
årsmedeltemperaturen för någon ort i S. är 7,8°,
för Falsterbo fyr. Sistnämnda ort har äfven den
högsta medeltemperaturen för årets kallaste månad,
som där är febr., nämligen +0,07°. – Temperaturen
om nätterna är till följd af den fasta markens
utstrålning, äfven under sommaren, betydligt lägre
på fastlandet än vid kusten och lägst inom de förut
nämnda centrala områdena för låg temperatur. Efter
den korta sommaren gör kylan åter sitt inträde
från n., och redan i sept. nedgår nattemperaturen i
nordligaste S. och längs fjällryggen ända ned till
Härjedalen och norra Dalarna i medeltal till eller
inemot 0°, och i okt. flera grader därunder. – Den
tid af året, under hvilken dygnets medeltemperatur är
under 0°, eller, som den ock kan kallas, vinterns
längd är i norra Lappland 7 månader, i trakten
af Härnösand 5, från Stockholm västerut 4 och
längs Götalands kuster 2 1/2 till 3 månader. Om man
med sommarvärme skulle förstå en medeltemperatur
af minst 12°, så skulle sommarens längd i Lund
vara nära 4 månader, i Uppsala 3, i Haparanda 2,
men i Karesuando endast 1/2 månad. – I sammanhang
med temperaturförhållandena stå insjöarnas och de
omgifvande hafvens isförhållanden. Isläggningen
eger i det norra köldcentret rum redan 10 okt.,
i det mellanskandinaviska 5 nov., men dröjer i det
småländska höglandet till 20 nov. och i Götalands
södra och västra kusttrakter ända till 10 dec. En
anmärkningsvärdt sen isläggning, omkr. 20 nov.,
förekommer i västra Lapplands fjälltrakter, trots den
då redan länge rådande låga temperaturen. Insjöarnas
uppgång eger rum först 10–20 juni i nordvästra
Lappland, omkr. 1 maj i södra Svealand och 1 april i
Blekinge, norra Skåne och södra Halland. Bottenviken
är i regel tillfrusen från midten af nov. till slutet
af maj. I Bottenhafvet kan sjöfarten anses vara
afbruten till följd af is från slutet af nov. till
början af maj. Någon gång har dock Härnösands hamn
varit isfri hela vintern ; under mycket stränga
vintrar kan Ålands haf trafikeras med häst. –
Vegetationstiden, räknad från vårsådden till början
af potatisupptagningen, är i Norrland i medeltal 120
dagar (i Norrbottens län endast 109), i Svealand
142 och i Götalands kustlän 155. Vårsådden eger i
Götalands kustlän i medeltal rum 23 april (i
Malmöhus län redan 12 april), i Svealand 2 maj, men i
Norrland icke förr än 21 maj (i Norrbottens län 25
maj). Rågen går i ax i resp. landsdelar i medeltal
26 maj, 2 och 19 juni och blommar 15, 21 juni och
7 juli. Höskörden börjar 4, 10 och 18 juli, rågen
börjar skördas 2, 5 och 22 aug., kornet 19, 24 och
24 aug. och potatisen 25, 22 och 18 sept. Häggens
löfsprickning eger rum resp. 11, 13 och 27 maj,
dess blomning 24, 27 maj och 10 juni och löffällning
30, 25 och 22 sept. Oaktadt vårsådden sker omkr. en
månad senare i Norrbottens och Västerbottens län än
i Götaland, hinner kornet ändock mogna nästan på en
och samma dag, 21 aug., hvilket anses bero på det
långvariga och oafbrutna dagsljuset i norra S. –
Nattfroster äro om våren och försommaren i södra och
mellersta S. till följd af den tidigt utvecklade
vegetationen icke sällan till besvär och bekymmer
för landtmannen; om hösten äro de i norra S., där de
inträffa tidigare än söderut, stundom ödesdigra. –
Molnigheten, uppskattad i grader från
0 (= fullt klart) till 10 (= fullt mulet), är
högst, nära 7, i det inre af sydvästra Götaland,
lägst mellan 5 och 6, på de omgifvande hafven.
Den klaraste månaden är i allmänhet juni, såväl på
land som haf; endast i norra S. äro mars och april
årets klaraste månader; den mest mulna är december. –
Nederbördsmängden i S., hvilken liksom temperaturen
är mycket växlande, uppgår i medeltal för året till
något mer än 500 mm. Regnperioder ha förekommit,
som räckt 30–40 dagar, och torrperioder af
lika längd. Största medelmängden i någon trakt
af södra S. är omkr. 800 mm. något s. om Borås,
men i nordvästra hörnet af Norrbottens län uppgår
mängden till mer än 1,000 mm. Minst, omkr. 300–400,
faller i det inre af norra Lappland, till stor
del beroende på den ringa vinternederbörden, något
större, 400-500 mm., utanför de östra kusterna.
Juli och aug. äro i allmänhet de regnrikaste
månaderna med maximiområden i det inre landet af
80–100 mm., jan.–april de mest nederbördsfattiga.
I okt. och nov. märkes en starkt höjande inverkan
från de omgifvande hafven, och i den ofvannämnda
nederbördsrika fjälltrakten i nordväst
framträder t. o. m. ett atlantiskt
vintermaximum i jan. – Marken erhåller
sitt första snötäcke i medeltal redan 1 okt. i
nordvästra S., den 1–15 nov. i Svealand, men icke
förrän 1 dec. på Skånes kust; det sista om våren
bortgår på öppen mark längst
i n. 15 maj, men längst i s. redan 15 mars.
Marken är snötäckt i nordvästra S. omkr. 210 dagar om
året, i det mellersta samt på småländska höglandet
100–110, men i Skåne endast 50, naturligtvis med
stor olikhet under olika år (se vidare Nederbörd,
sp. 675–676, och Snö, sp. 152). – Åskväder
förekomma icke så ofta som i sydligare länder.
Antalet dagar, då åska höres, kan för S:s
fastland anslås till i medeltal per observatör omkr.
10 om året, något flera i södra hälften af landet än
i norra, t. o. m. 16 i sydvästra Jönköpings län.
På hafven och i de västra fjälltrakterna, i
synnerhet de längst i n., är antalet blott 1/2 till
1/3 mot i det inre landet. Åskvädren tillhöra så godt
som uteslutande den varmare årstiden, maj–sept.,
framför allt juli, och koncentrera sig alltmer
till denna månad, ju
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
