Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svenska veterinärläkareföreningen - Svenska vitterhetsakademien - Svenska vitterhetssamfundet - Svenska vägföreningen - Svenska väg- och vattenbyggarnas arbetsgifvareförbund - Svenska värmetekniska föreningen - Svenska ättartal - Svensk bokhandelstidning - Svensk bokkatalog - Svensk botanik - Svensk botanisk tidskrift
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Länsveterinärföreningen (1894), Svenska
fältveterinärsällskapet (1897), Svenska
veterinärläkareföreningens sektion för kött-
och mjölk-kontroll (1903) samt Svenska
distriktsveterinärföreningen (1909). E. T. N.
Svenska vitterhetsakademien. Se Vitterhets historie
och antikvitetsakademien.
Svenska vitterhetssamfundet stiftades i Uppsala 22 maj
1907 efter en af 47 universitets- och läroverkslärare,
biblioteksmän och andra intresserade utfärdad
inbjudan; denna inbjudan hade föranledts af ett
ursprungligen inom Svenska litteratursällskapet af
docenten R. G:son Berg framställdt förslag (tr. i
"Samlaren", 1905). Samfundet har till uppgift att utge
klassiska svenska författares verk i vetenskapligt
tillfredsställande, såvidt möjligt fullständiga
upplagor med kritiskt granskad text, varianter,
språklig och historisk kommentar. Samfundets
verksamhet ledes af en styrelse, bestående af 12
personer, af hvilka 4 årligen afgå, men kunna
omväljas, och en redaktionsnämnd om 5 medlemmar,
som utses af styrelsen. Ledamot är hvar och en, som
därtill anmäler sig; afgiften är för ständig ledamot
200 kr. en gång för alla, för årligt betalande medlem
högst 10, lägst 6 kr., beroende på årspublikationens
omfång. Medlemsantalet är f. n. (april 1918) 900,
hvaraf 94 ständiga. Ledamöterna erhålla utan annan
kostnad än medlemsafgift och porto samfundets
publikationer sig tillsända. Årsmöte hålles i
Stockholm i maj. Samfundet eger en grundfond,
bildad af de ständiga ledamöternas afgifter och
f. n. uppgående till 21,700 kr. Det åtnjuter
fr. o. m. 1914 ett statsanslag af 3,000 kr. och
har dessutom under flera år erhållit understöd
af Svenska akademien. Efter nödiga förberedelser
började samfundet 1910 sin utgifningsverksamhet,
som t. o. m. 1917 omfattar skrifter af Dalin
("Then swänska Argus"), Bellman, fru Lenngren,
Leopold, Lucidor och Stagnelius. För de närmaste
åren förberedas upplagor af Dahlstiernas,
Ehrensvärds, Kellgrens och Stiernhielms
skrifter. Samfundet utger årligen ett "Meddelande",
innehållande redogörelse för verksamheten,
medlemsförteckning, stadgar och skriftförteckning.
C. G.
Svenska vägföreningen, bildad 26 jan. 1914,
har enligt de 15 mars 1915 antagna stadgarna
till ändamål att verka för de svenska vägarnas
förbättring och att höja intresset för deras
fackmässiga underhåll. Samtidigt skall föreningen
egna sitt arbete åt sådana frågor, som på ett
eller annat sätt sammanhänga med fordringarna på en
välordnad vägtrafik. Föreningen utöfvar vidsträckt
upplysningsverksamhet i form af föredrag, broschyrer,
tidningsartiklar, utställningar och vägkurser (43
st. till nov. 1917) i olika delar af landet, hvarvid
olika metoder för byggnad och underhåll af goda vägar
teoretiskt såväl som praktiskt demonstreras o. s. v.,
samt utger "Svenska vägföreningens handlingar" (4-6
hftn årligen). Ett system af lokalföreningar och
ombud fullföljer inom sina resp. verksamhetsområden
föreningens syften. Till dem, som visat särskildt
framstående förmåga i fråga om väghållningen,
utdelas diplom, och yrkesmän (vägmästare) utbildas
af föreningen, som dessutom drifver propaganda
för rättvisare fördelning af väghållningsbördan,
utför prof för undersökning af bästa vägbyggnads-
och vägundefhållsmetoder, vägmaskiner, fordonstyper
o d. Äfven för att vinna ordnad, ny, tryggad
vägtrafik, exempelvis för förbättring af
trafiksäkerheten vid järnvägsöfvergångar, har
föreningen nedlagt fruktbringande arbete. Dess
verksamhet ledes af en centralstyrelse med
säte i Stockholm, där äfven ett sekretariat
tillhandagår allmänheten med råd och upplysningar
i väghållningsfrågor. Utom personliga medlemmar
(omkr. 3,000 i nov. 1917), som erlägga en
årsafgift af 2 kr., finnas korporationsmedlemmar
(ämbetsverk, vägstyrelser, handels- eller
aktiebolag m. fl.). Föreningen åtnjuter
ett årligt statsunderstöd af 5,000 kr.
Fmn.
Svenska väg- och vattenbyggarnas
arbetsgifvareförbund, ett fackförbund under Svenska
arbetsgifvareföreningen (se d. o.), bildades 1907
och representerade 1917 17 medlemmar, 75 arbetsplatser
och 3,396 arbetare.
Svenska värmetekniska föreningen, bildad 1908,
är en sammanslutning, som omfattar konsulterande
värmeledningsingenjörer, representanter för
entreprenörer inom värmeledningsbranschen och
hos dessa anställda ingenjörer. Medlemskapet är
personligt. De medlemmar, som syssla med tillverkning
eller försäljning af värmeledningsgods, kallas
"anslutna medlemmar", i motsats till de ord.,
och ega ej rösträtt, men väl diskussionsrätt inom
föreningen. Denna utöfvar ej direkt ekonomisk
verksamhet, men har dock arbetat för ernående
af gemensam taxa för konsultationsarbeten inom
facket. Sammanträden hållas en gång årligen,
hvarvid förekomma föredrag och diskussioner
berörande värmeledningstekniken. Föreningen har
utarbetat normer för värmeledningsentreprenader
m. m. Fmn.
Svenska ättartal. Se Örnberg 2.
Svensk bokhandelstidning. Se Bokhandel, sp. 960.
Svensk bokkatalog, det enda större svenska
bibliografiska arbete, som förtecknar hela vår
bokhandelslitteratur fr. o. m. 1866. Behofvet
af kataloger, som omfattade längre tidrymder än
årskatalogerna, gjorde sig starkt gällande
efter 1800-talets midt och kom Svenska
bokförläggareföreningen att 1875 ta initiativet till
en katalog för årtiondet 1866-75, hvilken utgafs
1878. Utgångspunkten valdes med hänsyn till, att det
af Hj. Linnström redigerade "Svenskt boklexikon" var
bestämdt att omfatta tiden 1830-65. Inom föreningen
hade då bildats en garantiförening, som öfvertog
förlaget, hvilket för de följande banden emellertid
öfvertogs af föreningen själf. "Svensk bokkatalog"
för 1876-85 (tr. 1890) åtföljdes af musikförteckning
för samma tidrymd, hvilket äfven är fallet med
katalogerna för 1886-95 (tr. 1900) och 1896-1900
(tr. 1904). De tre förstnämnda redigerades af Karl
Broberg, som afled under redigeringen af den fjärde
volymen. Femårskatalogen 1901-05 utkom 1908, den
för 1906-10 1913. Den sistnämnda, som utgafs med
statsunderstöd och redigerades af bibliotekarien
A. Nelson, utarbetades efter en utvidgad plan och
medtog, i motsats mot de föregående banden, äfven
sådant tryck, som ej utgjorde förlagsartiklar och ej
förekommit i allmänna bokhandeln.
Svensk botanik. Se Palmstruch 3.
Svensk botanisk tidskrift. Se Svenska
botaniska föreningen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
