Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svenska underofficersförbundet - Svenska uppfinnareföreningen - Svenska utsädesföreningen - Svenska vattenkraftföreningen - Svenska velocipedförbundet - Svenska veterinärläkareföreningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Stockholm, består af 5 personer. Förbundet har ett hvilo-
och rekreationshem nära Mariefred, hvartill medel
erhållits genom varulotterier. Hvartannat år
utger förbundet en rulla öfver arméns officerare
och underofficerare, hvilka senare kunna få
civilanställning genom en platsförmedling, liksom de
genom aftal med Allmänna pensionsförsäkringsbolaget
i Stockholm fått vissa förmåner. Förbundet har ett
eget tidningsorgan, "Den svenske underofficeren",
utkommande 2 ggr i månaden.
Svenska uppfinnareföreningen, bildad 12 mars 1886 på
inbjudan af G. De Laval, S. A. Andrée, O. Fahnehjelm,
K. Setterberg och E. A. Wiman, har till ändamål
att åstadkomma samverkan dels mellan uppfinnare,
dels mellan dessa och personer, som intressera sig
för uppfinningar och deras tillgodogörande; att
sprida en mera allmän insikt om uppfinnarväsendets
betydelse som kulturmedel och ekonomisk faktor; att
befordra uppfinningars tillgodogörande; att verka för
patentväsendets utveckling; att tillhandagå uppfinnare
med råd och upplysningar samt att i allmänhet
representera det samfällda uppfinnarintresset. Till
medlem af föreningen kan inväljas uppfinnare
äfvensom annan person, som anses kunna befordra
föreningens ändamål. Genom sin styrelse, hvars säte
är i Stockholm, meddelar föreningen upplysningar
och råd beträffande uppfinningar och patent. Af
föreningens publikationer märkas "Meddelanden
från Svenska uppfinnareföreningen", "Handbok för
uppfinnare" samt föreningens årsböcker. Genom
föreningens försorg har ett antal utländska
patentlagar utgetts i svensk öfv. Sedan 1901 är
föreningens publikationsorgan "Industritidningen
Norden" (se Norden). Vid sammanträdena förekomma
förevisningar af nya uppfinningar samt föredrag
och diskussioner om såväl rent tekniska frågor som
ämnen af speciellt intresse för uppfinnare, särskildt
rörande dessas rättsförhållanden. En mångfald ämnen
af vikt för patentväsendet i vårt land har varit
föremål för föreningens initiativ eller utlåtanden
till myndigheter. Vid 1916 års slut uppgick antalet
medlemmar till 230.
Svenska utsädesföreningen, Allmänna. Se Sveriges
utsädesförening.
Svenska vattenkraftföreningen, på inbjudan af
industrimän och tekniker konstituerad 5 okt. 1909,
med säte i Stockholm, har till uppgift att befrämja
ett nationalekonomiskt utnyttjande af de svenska
vattenfallen, särskildt genom att verka för ernående
af noggrann kännedom om landets vattenkraft samt
sätt och medel för ett tekniskt och ekonomiskt
ändamålsenligt tillgodogörande af densamma, genom
att stödja genomförandet af nationalekonomiskt
berättigade regleringar af sjöar och floder
samt genom att i allmänhet verka för upplysning i
hithörande frågor af såväl juridisk som teknisk och
industriell art. Förutom specialbibliotek och arkiv
förfogar föreningen öfver ett betydande statistiskt
material och har på grundval häraf utarbetat
öfversiktskartor, anordnat utställningar m. m. till
åskådliggörande af den svenska vattenkraftteknikens
och vattenkraftindustriens utveckling. Sin
upplysningsverksamhet bedrifver föreningen vidare
genom att anordna årliga möten, genom att utge
i tvångsfri följd "Svenska vattenkraftföreningens
publikationer" (10 à 12 n:r årligen, f. n. sammanlagdt
ett hundratal), genom föreläsningar i landets
tekniska föreningar,
handelskamrar o. s. v. Föreningens sakkunskap anlitas ofta
af myndigheter och andra i frågor, som beröra dess
arbetsområde; sålunda har den behandlat flera viktiga
lagförslag, bl. a. rörande ny vattenlagstiftning,
bestämmelser för distributionen af elektrisk kraft,
grunder för upplåtande af staten tillhöriga vattenfall
m. fl. Särskildt under den af Världskriget föranledda
bränslebristen har föreningen med framgång verkat
för ett snabbare utnyttjande af landets vattenfall
samt för en bättre hushållning med vattnet i dess
sjöar och vattendrag. Som medlemmar af föreningen
voro i nov. 1917 upptagna 255 enskilda personer,
105 affärsföretag, hvaribland de flesta af landets
större kommunala och enskilda vattenkraftverk och
regleringsföreningar, 11 korporativa medlemmar,
såsom Järnkontoret, Svenska pappersbruksföreningen
och flertalet af landets tekniska föreningar samt
6 korresponderande föreningar af likartadt slag i
utlandet. Föreningens angelägenheter handhas af en
styrelse med f. n. (1918) 13 led., hvaraf 1 utsedd af
Järnkontoret och 1 af Svenska pappersbruksföreningen,
och ett arbetsutskott med 7 led.; det löpande arbetet
besörjes af föreningens byrå i Stockholm under
ledning af sekreteraren och biträdande sekreteraren.
S. L-k.
Svenska velocipedförbundet. Se Idrottsorganisationer.
Svenska veterinäriäkareföreningen, stiftad 6 okt. 1860
på initiativ af O. Pehrsson Bendz (se Bendz 1) och
regementshästläkaren G. V. Klingstedt, har till
uppgift att främja veterinär väsendets utveckling i
vetenskapligt, praktiskt och socialt hänseende samt
att utgöra den organisation, hvarigenom veterinärkåren
representeras utåt i dess förhållande till myndigheter
och andra korporationer; vidare att lämna hjälp åt
behöfvande veterinärer eller deras efterlefvande
och att uppmuntra och belöna veterinärvetenskapliga
företag och arbeten. Af en genom frivilliga
sammanskott 1861 bildad understödskassa har sedan
1873 ställts till Styrelsens förfogande ett visst
belopp att utdelas som understöd, och räntan af den
1871 grundlagda Svenska veterinärläkareföreningens
stipendiefond utdelas sedan 1905, då fonden hade
uppnått den stadgade storleken af 2,000 kr., som
stipendium åt veterinärelev. Föreningen har sedan
1865 lämnat bidrag till utgifning af en tidskrift
för veterinärmedicin ("Tidskrift för veterinärer,
hästvänner och landthushållare", efter 1882 benämnd
"Tidskrift för veterinärmedicin och husdjursskötsel"
och sedan 1896 "Svensk veterinärtidskrift") och
utdelat penningpris för värdefulla afhandlingar. 1898
bestämdes, att en medalj (med bild af P. Hernqvist)
i guld och silfver som belöningsjetong skulle utdelas
till förtjänta veterinärer. Styrelsen består af 4
led. Som underafdelningar ha bildats dels lokala
veterinärföreningar, näml. Södermanlands läns
veterinärförening (1881), Upplands (1886) och
Stockholms (1891) veterinärsällskap, sedermera
(1910) sammanslagna till Stockholm-Upplands
veterinärsällskap, Östergötlands veterinärförening
(1889), Närke-Västmanlands veterinärsällskap
(1892), Gäfle-Dala veterinärförening (1896),
Skånska veterinärföreningen (1891) och Sydvästra
Sveriges (Smålands-Blekinge och Västergötlands)
veterinärsällskap (1892), dels specialföreningar,
utgörande sammanslutningar mellan vissa kategorier
af veterinärer, näml.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
