Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svenskar - Svenska retranchementet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
säkrare utstakande af gränserna kräfvas en mer uttömmande
samlarverksamhet och en mer djupgående undersökning
af de skilda kulturfaktorerna, än hvad hittills
åstadkommits. Dessutom tarfvas ett omfattande
jämförelsematerial från andra europeiska folk,
och i det hänseendet har tyvärr vår etnografiska
forskning länge groft försyndat sig. Genom förtroligt
samarbete med fornforskningen och framför allt med en
mera än hittills på en systematiserande behandling
af språkmaterialet inriktad dialektforskning (för
de svenska allmogemålen redogöres i artiklarna om
de olika landskapen) äfvensom med den pågående
ortnamnsforskningen torde ock den kulturella
indelningen af vårt lands befolkning ha mycket att
vinna i klarhet och stadga. En spegelbild af svenska
folkets lif lämnar i många fall Nordiska museet
(se d. o.) med Skansen. Viktigt för kännedomen om
lefnadssättet är ock Kulturhistoriska museet i Lund
(se art. därom). F. ö. finnas kulturhistoriska
museer i snart sagdt hvarje landskap. Om dylika
"provinsmuseer" se Museum, sp. 1433–34.
4. Statist. Antalet invånare i Sverige är f. n. öfver
5,800,000. Förutom i Sverige ha svenskar sedan
åtskilliga århundraden tillbaka varit bosatta i
dess östra grannländer, nämligen i Finland, där de
bebo Åland, en stor del af skärgården utanför Åbo,
kusten af Nyland samt en lång kustremsa i södra
Österbotten, finlänningar 1. Finlandssvenskar (se
Finland, sp. 279), stundom kallade svenskfinnar (se
d. o.j, vidare i Estland, hufvudsakligen på några
öar och enstaka ställen vid kusten, samt på den
till Livland hörande ön Runö (se d. o.), hvartill
kommer en liten svensk språkö, Gammelsvenskby
(se d. o.) i sydryska (eller numera ukrajnska)
guv. Cherson (se vidare Estsvenskar). Såväl i
Finland som i Östersjöprovinserna hade den svenska
nationaliteten fordom större utbredning än nu. Antalet
af de på andra sidan Östersjön bosatte svenskarna
kan f. n. uppskattas till omkr. 390,000 i Finland,
7,000 i Estland, 300 på Runö och 700 i Gammelsvenskby,
således tills. omkr. 400,000. – Af helt annan karaktär
än dessa gamla svenska bosättningar äro de grupper af
svensk befolkning, som genom utvandring från Sverige
under de senaste mansåldrarna bildats, framför allt
i Nord-Amerika, men äfven i andra länder utom och
inom Europa. Enligt Förenta staternas senaste census
(af 1910) funnos då där 665,000 personer födda i
Sverige; antagligen är antalet nu (1918) uppe i öfver
700,000. Dessutom funnos 547,000 personer, som voro
födda i Förenta staterna, men af oblandad svensk
härkomst, samt 152,000 af blandad svenskamerikansk
och 105,000 af blandad svensk och "annan utländsk"
härkomst (se vidare Svenskamerikaner). I
Canada torde de svensk-föddes antal uppgå till
omkr. 30,000. Huru många svenskar, som finnas
i främmande världsdelar förutom i Nord-Amerika,
är svårt att afgöra; måhända bör antalet skattas
till 20,000, hvaraf 7,000 i Australien och 2,000 i
Syd-Afrika; antalet svenskar i Kina uppgafs 1915
vara 497 (hvaraf 87 missionärer). Den mest omtalade
af våra utlandskolonier är, tack vare S. Lagerlöfs
"Jerusalem", den i Jerusalem. Svenskarna där
(omkr. 40) utgöras till allra största delen af
dalallmoge från Nås, som 1896 utvandrade. Bland
de europeiska länderna ha i främsta rummet våra
grannländer dragit svenskar till sig: Norge räknar
sannolikt något öfver 40,000, Danmark e] fullt så
många, Finland (före de sista omhvälfningarna,
som förmått många svenskar att, åtminstone för
tillfället, flytta tillbaka till hemlandet) kanske
8,000, Tyskland 13,000; antalet svenskfödda i Ryssland
kan ej uppges. "Vidare är att nämna Storbritannien med
sannolikt minst 7,000 svenskar, öfriga europeiska
länder torde ej räkna mer än några få tusen
sammanlagdt; men för hela Europa utom hemlandet stiger
i alla fall siffran till öfver 100,000. Sammanlagda
antalet svenskar inom och utom Sverige uppgår till
omkr. 7 1/2 mill. – I senaste tid har man i Sverige
börjat egna mera uppmärksamhet åt de spridda
svenska kolonierna i utlandet, liksom äfven hos
utlandssvenskarna själfva intresset för den nationella
egenartens häfdande ökats. Hufvudorganet för dessa
sträfvanden är den 1908 stiftade Riksföreningen för
svenskhetens bevarande i utlandet, som 1909-13 utgaf
en "årsbok" samt numera äfven en tidning, "Allsvensk
samling". Förbindelser mellan utlandssvenskarna
inbördes och med moderlandet främjades f. ö. af
"Svenska utlandstidningen", som utgafs 1907–13. På de
platser i utlandet, där ett större antal svenskar är
bosatt, finnes numera vanligen en svensk förening
till nöje och nytta, så t. ex. i Berlin (flera
föreningar), Bruxelles, Duisburg, Hamburg, Kiel,
Kristiania (flera föreningar), Köpenhamn (flera
föreningar), Leipzig, London (flera föreningar),
Marseille, Paris (se d. o., sp. 17), Petersburg,
Riga, Rom och Wien. Bland svenskarna i Nord-Amerika är
föreningslifvet rikt utveckladt; särskildt märkas
där religiösa organisationer samt sångföreningar (se
Svenskamerikaner). Flerstädes i Europa ha svenskarna
bildat egna församlingar och byggt sig kyrkor,
t. ex. i Grimsby, Hartlepool, Hull (invigd 1911),
Köpenhamn (se d. o., sp. 656), Liverpool, London (se
d. o., sp. 1054), Paris (se d. o., sp. 76), Petersburg
(se d. o., sp. 660), i Berlin skall en kyrka uppföras;
svenska skolor finnas i Berlin, Hamburg, London och
Paris. De kulturella förbindelserna med hemlandet ha
mångenstädes främjats genom föreläsare därifrån. Jfr
K. Sundbeck, "Svenskarne i förskingringen" (1911).
1. G. B–n. 2. Sig. Exn. 3. N. E. H. 4. E. Ar–s.
Svenska retranchementet, befästningsk., kallades
en af A. Ehrensvärd föreslagen befästningsform (se
fig.). Faserna ab flankera de i sågverk
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
