Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svenska postmannaförbundet - Svenska postmannaföreningen - Swenska Post-Ryttaren - Svenska pressbyrån - Svenska provinsialläkareföreningen - Svenska prästföreningen - Svenska publicisternas understödsförening - Svenska Pyttis - Svenska pärkförbundet - Svenskar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
postbetjänteförening. Förbundets organ är tidskr.
"Postmannen"
(fr. o. m. 1909; förut var namnet "Postbetjänten",
tidigare "Svenska postvaktbetjenten"), redigerad
af förste postvaktmästaren J. A. Wallin.
R. L-n.
Svenska postmannaföreningen, den första inom Sveriges
posttjänstemannakår bildade själfhjälpsföreningen
med syfte att stödja sina medlemmar vid sjukdomsfall
och bereda aflidna föreningsmedlemmars stärbhus
nödig hjälp till begrafningskostnaderna, trädde i
verksamhet 1 april 1877. I och med sin registrering
31 dec. 1915 enligt lagen om sjukkassor 4 juli
1910 har denna förening, ombildad till Svenska
postmannaföreningens sjukkassa, upphört att ha
jämväl begrafningshjälp till syftemål. Åt föreningens
medlemmar är som särskild förmån beredt tillfälle att
erhålla amorteringslån ur kassans fonder. Inträde står
öppet för hvarje post- eller postsparbanksfunktionär
af lägst extra postexpeditörs eller motsvarande grad,
som ej fyllt 50 år. Medlemsantalet dec. 1916 var
130. - Medan den nämnda sammanslutningen - och de i
dess spår uppkomna många lokala understödsföreningarna
inom kåren - tagit sig an vårdandet af uteslutande
själfhjälpsintressen, har däremot den 1891 bildade
Posttjänstemännens förening för sin verksamhet
uppställt som ändamål att mellan posttjänstemän af
ifrågavarande kategori "stärka samhörighetskänslan"
samt "tillvarataga och främja deras gemensamma
intressen". Denna förening omfattar inemot 1,400
medlemmar och arbetar på ett 25-tal sektioner,
fördelade på hela riksområdet med en centralstyrelse
i hufvudstaden. Dess organ är "Svenskt postarkiv"
(se d. o.). Ii. L-n.
Swenska Post-Ryttaren. Se Post- och Inrikes tidningar.
Svenska pressbyrån, en urspr. under namn af Svenska
telegrambyråns distributionsafdelning 1899 upprättad,
1906 till aktiebolag ombildad organisation för
spridning af svenska tidningar och annan svensk
litteratur såväl inomlands som till Danmark,
Finland och Amerika. Styrelsen, som har sitt
säte i Stockholm, består af 9 led.; verkställande
direktör är f. n. (1918) N. T. Lindmark. Byrån, som
h. o. h. försörjer mer än 800 pers. och sysselsätter
mer än 2,000 kommissionärer och återförsäljare,
har sitt hufvudkontor i Stockholm och 22 filialer
i landsortsstäderna samt afdelningskontor i
Köpenhamn, Helsingfors och New York. Reseombud
(de välbekanta "pressbyråpojkarna") förekomma
på alla stambanor och 83 enskilda järnvägar inom
riket samt medfölja 39 kust- eller insjötrafikerande
ångbåtar. Försäljning eger rum äfven å restauranger
och i kiosker, vid fabriker samt i kaserner och på
sjukhus. Distributionen omfattade 1917 i sin helhet
omkr. 60 mill. tidningsexemplar och 1 mill. böcker
samt dagligen omkr. 150,000 exemplar af mer än 400
olika tidningar jämte närmare 4,000 böcker, stora
mängder ströskrifter, tidtabeller o. d.
Svenska provinsialläkareföreningen, bildad 1881,
har till ändamål samarbete i vetenskap och tjänst,
upprätthållande af god kamratanda samt inbördes hjälp
vid inträffande behof för föreningens medlemmar
och deras efterlämnade familjer. Föreningen
utgöres af dels ord., dels e. o. ledamöter samt af
hedersledamöter. Ord. led. är hvarje förste
provinsialläkare, biträdande eller extra
provinsialläkare, som mottagit kallelse eller anmält
sig till inträde i föreningen. E. o. ledamot är
hvarje ur tjänst afgången ord. led. samt andra
läkare, som af styrelsen inbjudits. Föreningens
styrelse utgöres af 5 ord. ledamöter, som inom sig
utse såväl ordf. som sekreterare. Årligt allmänt möte
hålles under någon af månaderna juni-sept. Föreningen
utger periodiska och tillfälliga publikationer, såsom
cirkulär m. m. Antalet led. är f. n. (1918) omkr. 300.
R. W.
Svenska prästföreningen. Se Allmänna svenska
prästföreningen.
Svenska publicisternas understödsförening. Se
Understödsföreningen svenska publicisternas
pensionskassa.
Svenska Pyttis. Se Strömfors.
Svenska pärkförbundet, sammanslutning af de
pärkidkande föreningarna i Sverige, bildades 1904 som
sektion af Svenska gymnastik- och idrottsföreningarnas
riksförbund (se Idrottsorganisationer, sp. 366).
Svenskar. (Om namnets härledning se Sverige,
språkv.). Med svenskar förstås 1) medborgarna i
Sverige, oafsedt hvilken ras de tillhöra och hvilket
språk de tala (rikssvenskar); 2) medborgare i annan
stat, hvilka äro af svensk härkomst och svensktalande
(utlandssvenskar). I namnet "utlandssvenskar"
brukar man inbegripa äfven rikssvenskar, som
för någon längre tid äro bosatta i utlandet. Se
vidare nedan 4. - 1. Antropol. Folket i Sverige
är till allra största delen af germansk stam (se
Germaner). Af antropologiska och arkeologiska skäl
vill det synas sannolikt, att vårt land urspr.
(i Skåne och längs västkusten) varit befolkadt af
en kortskallig ras, ett jägar- och fiskarfolk,
här och där samladt på "boplatser", som lämnat
spår efter sig i kjökkenmöddingar (se d. o.) och
som antropologiskt erinrar om lappar, arkeologiskt
om urfinnar. Med stenålderns yngre skede invandrade
(måhända från Britannien) öfver Danmark och inträngde
bland de förre en långskallig, germansk ras,
utmärkt genom megalitkultur (se Megalitiska
monument), åkerbruk och boskapsskötsel. Redan då och
talrikare under bronsåldern började möjligen en tredje
invandring af en måttligt kortskallig ras, måhända
identisk med don brunetta kortskalliga alpinska rasen,
den kanske ursprungliga bäraren af metallkulturen. (Om
Sveriges första bebyggande se f. ö. Sverige.) Om
begreppen långskallig l. dolikocefal, kortskallig
l. brakycefal, och måttligt kortskallig l. mesocefal
se Hufvudskål, sp. 1230 f. Den långskalliga rasen
har i antal varit de bägge andra vida öivermäktig;
den är också den i Norden alltjämt förhärskande. Den
äldre, utprägladt kortskalliga rasen var möjligtvis
blond och hade kort och bredt ansikte. Den germanska,
långskalliga rasen var säkert blond, blåögd och
hade ovalt ansikte. Den måttligt kortskalliga rasen
var däremot sannolikt brunett och hade rundadt
ansikte. Ingendera rasen var högvuxen, äfven den
blonda långskalliga rasen hade en kroppslängd af blott
mellan 160 cm. och 165 cm. Den nordiska rasens nutida
stora kroppslängd är alltså ett senare förvärf. Under
historisk tid har till Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
