Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svensk-amerikaner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
antalet afkomlingar af äktenskap med den ene af
föräldrarna svensk och den andre af annan främmande
nationalitet till 105,133 och med den ene svensk och
den andre infödd till 152,244. Af dessa senare torde
dock i flertalet fall den som infödd betecknade ha
varit af svensk härkomst. (Om svenskarnas spridning
i de olika staterna se Nord-Amerikas förenta
stater, sp. 1186.) Jämförda med andra främmande
nationaliteter i Förenta staterna, visa svenskarna en
något starkare tendens än både norrmän och danskar
att ingå blandade äktenskap och öfverträffas
endast af tyskar och de från Storbritannien
invandrade. Största proc. af blandade äktenskap
är med personer af norsk börd eller härkomst. –
Vid senaste folkräkningen (1911) voro inom Canada
bosatta 28,226 i Sverige födda personer. Antalet
afkomlingar i första ledet beräknades vid samma tid
till 34,000. Senare årens ökning i dessa siffror,
dels genom invandring från Sverige, dels genom
inflyttning från Förenta staterna, torde ha uppgått
till omkr. 50 proc. – Af antalet i Sverige födda
personer i Förenta staterna, som 1910 uppnått 21 års
ålder (349,022), voro 219,057, d. v. s. 62,8 proc.,
naturaliserade amerikanska medborgare. Ingen af de
främmande nationaliteterna i Förenta staterna mer än
tyskarna framvisar en så hög procentsiffra. I stater,
där svenskarna procentuellt äro talrikast, är den
politiska lifaktigheten bland dem också störst, i
den mån förvärfvandet af amerikanskt medborgarskap
får anses utgöra ett uttryck härför. Sålunda äro
i Illinois 68,1, i Minneapolis 67,1, i Nebraska
69,7 och i Kansas 71,7 proc. af svenskarna öfver
21 år naturaliserade. Det tillgängliga statistiska
materialet är för knappt, att några slutsatser
däraf skulle kunna dragas med afseende på de svenske
utvandrarnas relativa ställning till andra främmande
nationaliteter i Amerika eller befolkningen i
sin helhet i fråga om den moraliska eller mentala
nivån. Dock framgår oförtydbart ur de data, som
föreligga, att proc. svenskar (uppgifterna gälla i
regel skandinaviska nationaliteterna sammantagna,
men det har ådagalagts, att siffrorna för svenska,
norska och danska utvandrare i Amerika i detta som
de allra flesta andra afseenden äro likartade),
som undergå fängelsestraff, är mycket låg. Däremot
synes benägenheten för sinnessvaghet vara relativt
stor, särskildt inom stater med nybyggardistrikt,
där det afskilda lifvet, under hårdt arbete och
umbäranden (under invandringens första årtionden ofta
blandadt med ängslan för indianöfverfall o. s. v.),
verkar nedtryckande på sinnet. Ehuru svenskarna i
Amerika öfver hufvud fortare "amerikaniseras" än
de fleste andre invandrarna, hvarigenom nationell
gemenskap med det gamla fosterlandet snart upphör,
bevaras och odlas den kulturella längre och mera
omsiktsmässigt. Bevis härpå är delvis dels den
omfattning den kyrkliga verksamheten och upprättandet
af svenska läroverk fått bland dem, dels en stor och
lifaktig press. Omkr. 40 proc. af svenskarna i Amerika
äro medlemmar af någon kyrklig organisation. Starkast
är den evang. lutherska Augustanasynoden med 275,000
medlemmar. Missionsvännerna (Waldenströmarna) räkna
omkr. 35,000, metodisterna 21,000, baptisterna 29,000
medlemmar. Hvarje af dessa samfund underhåller
ett teol. seminarium för utbildning af predikanter
och därjämte ett eller flera högre läroverk, af
hvilka flera ega dimissionsrätt till universitet
i Sverige. Med dessa läroverk, colleges, äro
i regel förenade handelsinstitut, musik- och
konstskola. Det äldsta och största är Augustana
college (se Augustana-synoden). I alla dessa läroverk
är svenska språket obligatoriskt ämne. Vid sidan
häraf finnas många af religiösa samfund eller
andra sammanslutningar upprättade och underhållna
barnhem och ålderdomshem. På ett dussin eller flera
platser ha äfven uppförts svenska lasarett. – Vid
sidan af de kyrkliga organisationerna finnes ett
stort antal sammanslutningar af social, ekonomisk,
politisk, litterär o. s. v. natur. I synnerhet har
den ömsesidiga hjälp- och försäkringsidén vunnit
stor anslutning. De fem största föreningarna,
"ordnarna", med nästan uteslutande svenska medlemmar,
äro: Svithiodorden med 9,000 medl. (organiserad
1881), Vikingaorden med 8,000 medl. (org. 1890),
Vasaorden med 35,000 medl. (org. 1896), Skandinaviska
brödraförbundet med 14,500 medl. (org. 1894) och
Skandinaviska hjälp- och enighetsföreningen med 6,000
medl. (org. 1870). De två sistnämnda sammanslogos
i aug. 1915 och kalla sig nu Skandinaviska
förbundet. Samtliga äro spridda genom "loger"
inom flera stater. – På den amerikanska politiken
ha svenskamerikanerna knappast såsom nationalitet
utöfvat något märkbart inflytande. På platser, där
de äro numeriskt öfverlägsna, ha de på grund häraf
haft makten i sina händer och vid valen inröstat
sina kandidater.
Om svensk-amerikanskan, som man kallat det bland
de svenske invandrarna i större eller mindre
utsträckning talade blandspråket, se Svenska
språket (sp. 1063). På svenska språket utkommer i
Förenta staterna och Canada ett 80-tal tidningar
och tidskrifter, hvaraf omkr. 50 politiska
nyhetstidningar, som utkomma 1 eller 2 ggr i
veckan. Af dessa har ett par uppnått en upplaga
af öfver 70,000 ex. Genom sin ställning midt
emellan nyhetsblad och tidskrift, med ett för
allmän upplysning afsedt innehåll, blir deras
största betydelse af uppfostrande slag. Svensk
litteratur har under senare åren vunnit allt
större spridning, dels genom bokhandels- och
bokförlagsaffärer, dels genom pressen i form af
"premieböcker". "Augustana book concern" utger på sitt
förlag ett stort antal böcker årligen, skönlitterära
eller uppbyggelseskrifter, hvaraf de flesta
originalarbeten af svensk-amerikanska författare, i
en samlad upplaga af 350,000 ex. (1915). Tidningarnas
premieböcker äro i regel på fotografisk väg åstadkomna
reproduktioner af kända svenska arbeten, somliga på
så sätt spridda i lika stora eller större upplagor
än svenska originalupplagan. Om en på något sätt
egenartad svensk-amerikansk litteratur kan man dock
ej tala. Hvad som ger somliga svensk-amerikanska
författares arbeten, närmast de skönlitterära,
en särprägel, är dels valet af motiv ur de
svenske utvandrarnas lif, dels användningen af
svensk-amerikanernas med engelska eller försvenskade
engelska ord uppblandade hvardagsspråk i dialogen.
Svensk sång och musik odlas i stor utsträckning. I
hvarje stad, där svenskar i något antal bo, finns
gärna en svensk sång-förening, i regel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
