Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 27. Stockholm-Nynäs järnväg - Syrsor / 1013-1014 (1918) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svenska maskinverken - Svenska medicinalväxtföreningen - Svenska Mercurius - Svensk-Amerika - Svensk-amerikaner

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och mekanisk verkstad, som från början
specialiserade sig på arbetsmaskiner, särskildt
revolversvarfvar. Affären ombildades 1913 till
A.-b. Frank Hirschs Maskiner, sysselsatte 1917 vid
sina verkstäder på Liljeholmen omkr. 400 man och hade
s. å. ett tillverkningsvärde af omkr. 5
mill. kr.

Södertälje verkstäders byggnader. (Till art Svenska mainaskinverken.)

Den största verksamheten torde
bli förlagd vid Södertälje. Maskinverken ha
upptagit en del nya tillverkningar och utföra
f. n. hufvudsakligast arbetsmaskiner, för
järn och metall af modernaste slag, speciellt
alla slags svarfvar, revolversvarfvar,
halfautomatiska svarfvar, automatmaskiner,
projektilsvarfvar, ammunitionspressar, maskiner för
bleckemballagetillverkning, alla slags maskiner för
sågverk, för hyflerier samt för transportanordningar,
alla slags trätuggare och maskiner för framställning
af ved, ångpannor, "Ellwe"råoljemotorer,
järnvägsvagnar, järnvägssignalmaskinerier, verktyg,
stålgjutgods, gjutjärnsgods. Maskinverken åtaga
sig äfven att planera och leverera kompletta,
moderna anläggningar, såsom fullständiga
maskiner för förädlingsverk inom såväl metall- som
träindustrien. A.-b. Södertälje verkstäder grundlades
1897 af ingenjör Ph. Wersén, sysselsatte 1917
omkr. 450 man och hade s. å. ett tillverkningsvärde
af omkr. 4 mill. kr. Hufvudtillverkningen är
järnvägsvagnar, järnvägssignalapparater samt gjutgods
af såväl stål som järn. Verkstäderna i Söderhamn
uppsattes 1864 af fabrikör K. F. Jäderberg,
men ombildades 1908, sedan de under flera år
tillhört en annan firma, till a.-b. under namn af
Söderhamns nya verkstads a.-b. under chefskap af
civilingenjör J. Ekelöf. Tillverkningen utgöres
hufvudsakligast af sågverksmaskiner, maskinerier
för transportanordningar, trätuggare, ångpannor
och gjutgods af stål och järn. Arbetsstyrkan var
1917 omkr. 250 man och omsättningen s. å. omkr. 5
mill. kr. Aug. Westmans verkstads a.-b. bildades 1910
af ingenjör A. Westman och specialiserade sig från
början på hyflerimaskiner och mindre sågverksmaskiner
samt järngjutgods. Verkstaden sysselsatte 1917
omkr. 75 man och hade s. å. ett tillverkningsvärde af
omkr. 500,000 kr. A.-b. Norrtälje förenade verkstäder
tillverkar Lufvudsakligast
svarfvar och mindre arbetsmaskiner samt
gjutjärnsgods. A.-b. verktygsfabriken Svea tillverkar
hufvudsakligast verktyg och svarfchuckar.

Svenska medicinalväxtföreningen. Se Medicinalväxter.

Svenska Mercurius. 1. Tidning. Se Post- och Inrikes
tidningar, sp. 23. - 2. Månadsskrift. Se
Mercurius.

Svensk-Amerika, en första gången 1900 af
svensk-amerikanske författaren Johan Person
(se d. o.) i titeln på en skisssamling nyttjad,
numera tämligen allmänt använd beteckning på de till
Amerika utvandrade svenskarna såsom en från öfriga
nationaliteter där skild enhet, "ett abstrakt begrepp
konkret taget".

Svensk-amerikaner, tidigare Svensk-amerikanare, är
den allmännaste benämningen på de till Nord-Amerikas
förenta stater, numera äfven ofta på de till Canada
utvandrade svenskarna. Ibland låter man denna
benämning omfatta äfven personer födda i Amerika
af dit inflyttade svenska föräldrar. Den officiella
amerikanska statistiken känner emellertid icke till
denna term, ehuru den skiljer ej blott på infödda
och utlandsfödda, utan ock på de senare och deras
infödda barn. Ett från svensknationalistiskt håll
gjordt försök att ersätta "svensk-amerikan" med
"amerika-svensk" har ej mötts med framgång. Af
svensk-amerikanerna själfva har den föreslagna
beteckningen aldrig användts. – Redan 1638 kommo
svenskar till Nord-Amerika, där de grundlade
kolonien Nya Sverige (se d. o.), omfattande delar
af de nuv. staterna Delaware, New Jersey och
Pennsylvania. Deras antal blef dock mycket ringa,
bl. a. emedan svenska lagstiftningen lade hinder i
vägen för utvandring (se d. o.), men sedan midten
af 1800-talet ha svenskar i relativt ofantlig mängd
utvandrat till Amerika, särskildt dess västra stater,
där de i högre grad än andra invandrare egnat sig
åt jordbruk. Antalet i Förenta staterna vid senaste
folkräkningen (1910) bosatta i Sverige födda personer
var 665,183. Antalet infödda afkomlingar i första led
af inflyttade svenskar var 546,788. S. k. blandade
äktenskap äro icke sällsynta. Enligt uppgifterna från
folkräkningen nämnda år uppgick

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>