Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svenka biet - Svenska bilder - Svenska Björn - Svenska bleck- och plåtslagerarbetareförbundet - Svenska bokbindareförbundet - Svenska bokförläggareföreningen - Svenska bokhandelsskolan - Svenska boktryckareföreningen - Svenska bollspelsförbundet - Svenska botaniska föreningen - Svenska botten - Svenska brandchefsföreningen - Svenska brigaden - Svenska bryggareföreningen - Svenska bryggeriarbetareförbundet - Svenska byggnadsträarbetareförbundet - Svenska cellulosaföreningen - Svenska dagbladet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
K. A. Gyllenhaal., J. A. Hazelius, P. D. A. Atterbom,
J. E. Rydqvist och K. J. Lenström tillhörde tidningens
frivilliga medarbetare. Efter Karl Johans död släpade
"Svenska biet" sig endast med svårighet fram till
årets slut. K. W-g.
Svenska bilder, diktcykel ur Sveriges historia af
Karl Snoilsky (se d. o.j.
Svenska Björn, en samling klippor och grund, som
utgör Stockholms skärgårds yttersta förposter mot
ö. Sedan 1868 är omkr. 9 km. ö. s. ö. från dessa
grund utlagdt fyrskeppet "Svenska Björn", med två
fasta hvita fyrljus och ångmistsiren.
Svenska bleck- och plåtslageriarbetareförbundet. Se
Fackförbund.
Svenska bokbindareförbundet, en fortsättning af
Stockholms bokbinderiarbetareförening (Sveriges
andra fackförening, se d. o., stiftad 1872),
konstituerades 18 mars 1893 och omfattade 31 dec. 1917
17 afdelningar med sammanlagdt 2,123 medlemmar. Se
A. Weidenhayn, "Svenska bokbindareförbundet under
25 år" (1918).
Svenska bokförläggareföreningen. Se Bokhandel,
sp. 960.
Svenska bokhandelsskolan, en 1905 stiftad fackskola
för utbildning af bokhandelsbiträden, tillkom på
initiativ af Svenska sortimentsbokhandlareföreningen
med anslutning af Svenska bokförläggareföreningen
och underhålles genom årliga bidrag från dessa
föreningar. Den anordnar i Stockholm sommarkurser
på omkr. tre månader med undervisning i såväl
allmänbildande ämnen, särskildt litteraturhistoria
och språk, som i fackämnen, såsom teoretisk
och praktisk bokhandelsteknik, bokföring,
handelslära, kännedom om papper, boktryck och
bokband m. m. Från H. Gebers donationsfond utdelas
resestipendier till de mest förtjänte eleverna.
C. A. F-dt.
Svenska boktryckareföreningen, Allmänna. Se Allmänna
svenska boktryckareföreningen.
Svenska boilspelsförbundet. Se Idrottsorganisationer,
sp. 366.
Svenska botaniska föreningen i Stockholm har till
ändamål "att samla och främja de botaniska intressena
i landet", som föreningen söker förverkliga genom
utgifning af "Svensk botanisk tidskrift", genom
åtgärder till befordrande af kännedomen om landets
växtvärld, genom anordnande af gemensamma exkursioner
i olika delar af landet och genom vetenskapliga
sammankomster. Föreningen, som stiftades 1907
och numera (1918) har omkr. 450 medlemmar, har 2
ord. sammanträden årligen och har anordnat 1 eller
2 exkursioner hvarje vegetationsperiod. Föreningens
tidskrift, som åtnjuter statsunderstöd, utkommer
sedan 1907 med 4 häften årligen. G. L-m.
Svenska botten, politisk klubb. Se Klubb, sp. 356.
Svenska brandchefsföreningen konstituerades 7
juni 1909 i Stockholm. Enligt de då fastställda
stadgarna är föreningens ändamål "att höja och
fullständiga eldsläckningsväsendet, att verka
undervisande och bland svenska fackkamrater befordra
samhörighetskänslan". Detta har skett därigenom,
att man anordnat årliga sammanträden med föredrag,
utredningar, diskussioner, uppvisningar af utställda
brandredskap och sammanförandet häraf
i ett hvarje år utgifvet protokoll; att man bearbetat
fackfrågor genom särskilda arbetskommissioner för
olika yrkesgrenar och härom i tryck utgett ett flertal
böcker och broschyrer; att man utger en facktidning,
"Tidskrift för brandväsendet", samt att man upprättat
ett bibliotek af in- och utländsk facklitteratur till
medlemmarnas disposition. Föreningen sammanträder en
gång om året. I tjänst varande eller f. d. brandbefäl
kunna (af styrelsen) antagas till medlemmar. Styrelsen
består af 5 för fyra år valda led.
Svenska brigaden. 1. I Gustaf II Adolfs
armé i Tyskland den af infödda svenskar och
finnar (dalkarlar, karelare, västgötar och
österbottningar) bildade infanteribrigaden. - 2. I
finska inbördeskriget 1918 en af svenska frivilliga
(militärer och civila) bildad trupp på 300-400 man,
som med utmärkelse deltog på "de hvites" sida bl. a. i
eröfringen af Tammerfors (mars-april).
Svenska bryggareföreningen, bildad 1885 på
initiativ af Stockholmsbryggaren Anders Bjurholm,
har till ändamål att främja medlemmarnas gemensamma
yrkesintressen och att verka för bryggeriindustriens
framåtskridande. På föreningens initiativ ha särskilda
sammanslutningar bildats för behandling af frågor
af rent ekonomisk natur. Medlemsantalet 1918 är
569. Föreningen offentliggör bl. a. statistik
rörande de skattepliktiga bryggeriernas
månatliga maltförbrukning samt utger "Svenska
bryggareföreningens månadsblad". Fmn.
Svenska bryggeriarbetareförbundet. Se
Fackförbund.
Svenska byggnadsträarbetareförbundet. Se Fackförbund.
Svenska cellulosaföreningen, sammanslutning för
tillvaratagande och främjande af cellulosaindustriens
intressen, har sitt säte i Stockholm och omfattar
nästan alla svenska cellulosafabriker, som
tillverka massa för export, samt nedlägger särskild
omsorg på uppsamlande och ordnande af statistiska
uppgifter rörande cellulosaindustrien. Föreningen
leder sitt ursprung från Skandinaviska
cellulosaföreningen (bildad hösten 1890). Namnet
ändrades efter unionsupplösningen 1905 till
Svenska cellulosaföreningen. Denna samarbetar
dock med Norska cellulosaföreningsn.
Fmn.
Svenska dagbladet utges i Stockholm alla dagar
sedan slutet af 1884. Tidningen egdes till
en början af Svenska dagbladets aktiebolag med
bolagsordning fastställd 21 nov. 1884. Med ingången
af 1889 öfvertogs tidningen af Svenska dagbladets
nya aktiebolag, som bildats hufvudsakligen bland
delegarna i det gamla bolaget och med bolagsordning af
7 dec. 1888. Tidningens förste redaktörer voro Axel
Jäderin och Oskar Norén, af hvilka den förstnämnde
äfven fungerade som ansvarig utgifvare. Norén
frånträdde dock sin redaktörsbefattning redan i
nov. 1885, efter hvilken tid Jäderin ensam var
redaktör till 25 nov. 1888. Han efterträddes då af
d:r Hja1mar Sandberg, som innehade redaktörskapet
till 12 april 1891 och då efterföljdes af frih. Dan
Åkerhielm. Dennes efterträdare blef 1 jan. 1893
Gustaf Ericson, som i april 1896 ersattes af d:r
Hjalmar Wallgren. I april 1897 öfvergick tidningen
genom köp till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
