Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svenska bankmannaföreningen - Svenska baptistsamfundet - Svenka betonföreningen - Svenska bibelsällskapet - Svenska biblioteket - Svenka biet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Stockholm, hvilken sammanträder minst en gång i
månaden. Afsikten är att inom olika delar af landet
bilda lokalföreningar, men hittills har blott en
sådan, i Stockholm, kommit till stånd. Medlemsantalet
utgör f. n. omkr. 1,600, hvaraf omkr. 500 i
Stockholms filialförening. Föreningen verkar för
sitt syfte bl. a. genom att anordna föredrag i olika
yrkesspörsmål, genom att verkställa utredningar
af för medlemmarna viktiga frågor, genom att samla
fonder för understöd och stipendier samt genom att
utge (sedan 1911) den månatligen utkommande "Svenska
bankmannaföreningens tidskrift". Föreningen har vidare
utgett "Förteckning öfver Sveriges bankplatser och
bankkontor" (1905, 2 senare uppl.), hvars utgifning
sedermera öfvertagits af Svenska bankföreningen
(se d. o.), samt "Illustrerad matrikel öfver Svenska
bankmannaföreningens medlemmar" (1917). Å. W:son M.
Svenska baptistsamfundet. Se Mission, sp. 679.
Svenska betonföreningen, konstituerad 15 jan. J912,
utgör en sammanslutning bland personer och firmor i
Sverige, hvilka i större grad egna sin verksamhet åt
konstruktivt eller praktiskt utförande af arbeten
af betong eller armerad betong samt fylla vissa
kompetensfordringar. Föreningen, hvars ändamål är
att arbeta för den svenska betongteknikens höjande
och utveckling, utger sedan 1916 tidskr. "Beton",
som utkommer med minst 4 häften årligen.
(Fmn.)
Svenska bibelsällskapet i Stockholm stiftades
1815, och dess stadgar stadfästes af K. M:t 22
febr. s. å. Det framgick ur det genom impulser
från England 1808 stiftade Evangeliska sällskapet
i Stockholm (se d. o.), som verkade för bibel- och
traktatspridning. Svenske legationspredikanten i
London Brunnmark, som stod i liflig förbindelse
med Brittiska och utländska bibelsällskapet,
hade under en resa i Sverige 1813 fått till stånd
stiftsbibelsällskap i Västerås och Göteborg. På
hans initiativ bildades Svenska bibelsällskapet med
konungen som högste beskyddare. Dessutom skulle
"bland rikets herrar, höge män och biskopar"
utväljas ett antal hedersledamöter, allt efter
engelskt mönster. Sällskapet, som till sin förste
ordf. fick grefve M. Rosenblad, lifligt intresserad
äfven af Evangeliska sällskapet, öfvertog dettas
bibelspridning och hade till uppgift att under
samverkan med och understödjande stiftsbibelsällskapen
befordra "bibelns allmännare utspridande i vårt
kära fädernesland och därtill hörande länder". I
begynnelsen tilldrogo sig dess årshögtider stor
uppmärksamhet. Så höll J. O. Wallin vid ett dylikt
tillfälle (1816) det berömda tal, hvari han drog i
härnad mot tidens otro och gudlöshet. 1826 upphörde,
i all vänskap, samarbetet med och understöden
från Brittiska bibelsällskapet på grund af dettas
afvisande hållning mot de apokryfiska böckerna. Vid
sitt hundraårsjubileum 1915 hade sällskapet spridt
omkr. 1,400,000 bibelböcker, hvaraf inemot 100,000
gratis. Medlen härtill ha erhållits dels genom
årsafgifter (2 kr.) och ständiga ledamöters afgifter
(50 kr. och däröfver), dels genom gåfvor. F. n. (1918)
uppgår kapitalbehållningen till öfver 134,000
kr. Naturligtvis har under årens lopp, med ökad
bokspridning och köpkraft hos allmänheten, sällskapets
insats blifvit
ansenligt mindre, än hvad den var under de
första åren. Nya uppgifter ha dock framträdt och
upptagits, exempelvis värnpliktigas tillgodoseende med
biblar. Samarbete har ock inledts med Svenska kyrkans
diakonistyrelse och dess bokförlag. Enligt de 1892
reviderade stadgarna är sällskapets ändamål att bland
svenska folket befordra spridningen af den Heliga
skrift. I sådant afseende skall sällskapet trycka och
tillhandahålla bibeln efter den vederbörligen godkända
öfversättningen samt f. ö. vidtaga de åtgärder,
som kunna främja bibelns spridning. Till ledamöter
inbjudas af sällskapets styrelse för verksamheten
nitälskande personer. Årliga ledamöter äro de, som
betala en årsafgift af 2 kr., ständiga de, som på en
gång betalat 50 kr. eller hvilkas sammanlagda
årsafgifter uppgå till detta belopp. Styrelsen består af
minst 10 led., som styrelsen väljer bland sällskapets
ledamöter. Inom sig utser styrelsen ordf., vice ordf.,
sekreterare, skattmästare och arkivarie. Som ordf. ha
fungerat M. Rosenblad, J. Lagerbjelke, G. A. Sparre,
L. De Geer, C. G. af Ugglas, K. G. Hammarskjöld,
F. v. Essen och Hj. Hammarskjöld. Jfr F. Beskow,
"Svenska bibelsällskapet 1815-1915" (1915).
B. M. R.
Svenska biblioteket, en samling populärvetenskapliga
arbeten, som utgåfvos häftevis af bokförlaget
Fahlcrantz & k:i 1884-89. Det omfattade historiska
arbeten af O. Sjögren och E. Svensén, en
hälsovårdslära under redaktion af R. Tigerstedt,
naturvetenskapliga arbeten af T. M. Fries,
K. Melander, J. O. Rosenberg, F. Svenonius,
T. Tullberg, E. Jäderin och K. V. L. Charlier, en
skildring af vårt land genom svenska konstnärer m. m.
Svenska biet, politisk konservativ tidning, som
utgafs i Stockholm från maj 1839 till slutet af 1844,
utgjorde urspr. fortsättning af en af f. d. kaptenen
Olof Hammardahl i Göteborg utg. tidning "Lottsedeln"
och utkom 1839 som veckoblad med frilotter till amb
vid nummerlotteriet; 1840 utgafs den 3 à 4 ggr i
veckan, från 1841 var den daglig morgontidning. I
okt. 1840 blef den 25-årige e. o. kanslisten
J. K. Hellberg (se denne) tidningens utgifvare
och redaktör; jämte honom verkade på redaktionen
biblioteksamanuensen J. G. Wahlström (se denne) och
prästen K. O. Angeldorff (se denne), hvilken vållade
tidningens skyddsherrar mycket bekymmer genom sin
våldsamma och hänsynslöst ettriga polemik. Tidningen
hade aldrig någon större spridning, utan lefde på
understöd från konungens handkassa och från enstaka
icke synnerligen frikostiga konservativa gynnare. Den
hade flera mycket framstående medarbetare utanför
redaktionen, främst B. T. Beskow, som stod bakom som
"osynlig ledare" i politiken (bl. a. författade han
försvaret för Karl XIV Johans politik i det äfven
som broschyr utg. riksdagssamtalet "Systemet" och
det polemiska skämtet "Florilegium aftonbladianum")
samt H. Järta och dennes son K. T. Järta (d. redan
1841). Hans Järta var visserligen rätt missbelåten
med tidningens brist på verklig redaktör och med
den fanatiska tonen i Angeldorffs artiklar, men
var själf vissa tider en mycket flitig och värdefull
medarbetare. Äfven J. A. von Hartmansdorff, K. J. af
Wingård, G. Löwenhielm (bref från Paris),
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
