Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svenska akademien - Svenska aktuarieföreningen - Svenska allmänna djurskyddsföreningen - Svenska Amerika-Mexikolinjen - Svenska amerikanaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sedan den donerade summan sista gången inbetalats
1829, upphörde priset 1833. Kungliga priset stiftades
1835 af Karl XIV Johan och bestod i ett årligt anslag
af 300 rdr b:ko. Det "tilldelas en författare inom
eller utom akad., vare sig för någon särdeles värderik
skrift, som under årets lopp utkommit, eller såsom
bevis af aktning för förtjänster om vitterheten och
språket, eller slutligen såsom understöd åt någon
ung författare af lofvande anlag". Zibetska priset,
stiftadt 1809 af hofkansleren frih. Kr. B. Zibet i
hans testamente, utgjordes af 1,500 rdr b:ko. Räntan
af denna summa skulle hvartannat år nyttjas till två
guldmedaljer, af hvilka den ena borde utdelas för
ett "värdigt lof åt akademiens odödlige stiftare",
den andra för en skrift "öfver något ämne tjänligt
att främja alla borgerliga och moraliska dygder,
att förekomma och kväfva villomeningar, ledande till
samhällsordningens upplösande, till anarki, oreda
och folkyra". Priset har endast sällan utdelats och
vid dessa tillfällen icke i sträng öfverensstämmelse
med de ursprungliga föreskrifterna. Besparingarna
ha bl. a. användts till understöd åt förtjänta
vitterhetsidkare. – Af öfriga donationer, tillställda
akad., må nämnas en boksamling af omkr. 14,000 bd,
som 1804-13 förärades af J. N. Lindahl. 1806 erhöll
akad. utnämningsrätt till det för studerande
i Uppsala stiftade Gustavianska stipendiet
(se d. o.). En betydande gåfva var en af B. von
Beskow gjord donation, hvilken 1869 öfverlämnades i
testamente. Genom denna donation erhöll akad. rätt
att efter änkefriherrinnan Beskows död mot en summa
af endast 50,000 rdr rmt inlösa huset n:r 18 vid
Skeppsbron. 1877 inflyttade akad. i detta. Genom samma
testamente mottog akad. äfven 20,000 rdr rmt, hvaraf
räntan hvartannat år som ett utrikes resestipendium
(Beskowska resestipendiet) skulle tilldelas en
förtjänt, obemedlad vitterhetsidkare. Den största
donation akademien emottagit var den af fröken Magna
Sunnerdahl (se d. o.) 1913 till förfogande ställda
summan af närmare 1 mill. kr., hvarigenom afsågs,
att akad. skulle kunna förvärfva som sin egendom och
i arkitektoniskt oförändradt skick bevara Stockholms
börshus. Akad. hade nämligen funnit sig föranlåten
att afyttra det beskowska huset, som vid undersökning
visat sig i hög grad behöfva ombyggnad. Något köp af
börsen ville emellertid ej stadsmyndigheterna medge;
för 600,000 kr., hvaraf 500,000 voro gåfvomedel
af fröken Sunnerdahl, upplät Stockholms stad åt
akad. börshusets öfre våning och Stora börssalen för
all framtid.
De personer, som innehaft de aderton stolarna i
Svenska akad., äro följande:
1. A. J. von Höpken, N. F. Gyldenstolpe, J. O. Wallin, A. Fryxell, H. L. Forssell och K. N. D. Bildt;
2. K. F. Scheffer, A. N. Edelcrantz, K. P. Hagberg, K. E. Fahlcrantz, G. Wennerberg och Kl. Annerstedt;
3. O. Celsius d. y., J. A. Tingstadius, K. G. von Brinkman, A. E. Ihre (tog ej inträde), J. Börjesson, H. M. Melin, K. G. Malmström och H. Schiick;
4. J. H. Kellgren, J. Stenhammar, K. A. Fleming, K. A. Agardh, F. F. Carlson, K. H. Rundgren och I. Afzelius;
5. M. von Hermansson, M. Lehnberg, J. A. Lindblom, K. von Rosenstein, J. J. Berzelius, J. E. Rydqvist, T. Wisén och K. F. Söderwall;
6. J. Wingård, A. G. Mörner, A. A. Grafström, F. A. Dahlgren, H. O. H. Hildebrand och S. Hedin;
7. F. A. von Fersen, A. G. Silverstolpe, A. K. af Kullberg, K. A. Hagberg, V. E. Svedelius, N. F. Sander, A. T. Gellerstedt och Selma Lagerlöf;
8. J. G. Oxenstierna, E. Tegnér, K. V. Böttiger, K. D. af Wirsén och V. von Heidenstam;
9. G. G. Adlerbeth, H. Järta, K. D. Skogman, H. L. H. Hamilton och E. H. V. Tegnér;
10. A. af Botin, K. B. Zibet, G. Lagerbjelke, K. F. af Wingård, H. Reuterdahl, P. Genberg, K. J. G. Snoilsky och H. G. Hjärne;
11. N. von Rosenstein, L. M. Enberg, B. E. Hildebrand, K. T. Odhner och E. A. Karlfeldt;
12. E. Schröderheim, I. R. Blom, G. F. Wirsén, B. von Beskow, K. G. Strandberg, A. Anderson, A. E. Nordenskiöld och M. G. Retzius;
13. G. F. Gyllenborg, F. M. Franzén, B. E. Malmström, K. A. Kullberg och K. A. Melin;
14. G. M. Armfelt (två gånger led.), M. Ramel, E. G. Geijer, E. M. Fries, K. R. Nyblom och P. Hallström;
15. K. G. Nordin, K. B. Rutström, J. D. Valerius, K. R. L. Manderström, A. N. Sundberg och A. G. L. Billing;
16. K. G. af Leopold, S. Grubbe, I. Hwasser, K. V. A. Strandberg, V. Rydberg och E. G. V. N. Rudin;
17. J. Murberg, G. M. Armfelt (se stolen 14), G. af Wetterstedt, A. M. Strinnholm, L. De Geer och P. 3. von Ehrenheim (d. 20 mars 1918);
18. N. L. Sjöberg, A. F. Skjöldebrand, P. H. Ling, P. D. A. Atterbom, J. H. Thomander, G. H. J. Ljunggren, J. V. A. Norström och G. O. A. Montelius.
– Akad:s ständige sekreterare ha varit Rosenstein (1786–1824), Franzén (1824–33), Beskow (1834–68), Manderström (1869–72), Hamilton (1874–81), af Wirsén (tillf. 1883, 1884–1912), och Karlfeldt
(sedan 1913).
– Jfr Ljunggren, "Svenska akademiens historia" (2 bd, 1886), och "Svenska akademiens dagbok 1786–89" (utg. af H. Schiick, 1916).
(R-n B.)
Svenska aktuarieföreningen, stiftad 1904 på initiativ
af G. Mittag-Leffler, är en sammanslutning af
de svenska livförsäkringsbolagens aktuarier
och andra, som syssla med matematisk-tekniska
försäkringsfrågor. För inval i föreningen erfordras
två tredjedelar af de afgifna rösterna. Föreningen
räknar f. n. (1918) omkr. 70 medlemmar. 1914–17
utgaf föreningen "Svenska aktuarieföreningens
tidskrift" (redigerad af N. V. E. Nordenmark),
som fr. o. m. 1918 blifvit organ för samtliga
skandinaviska aktuarieföreningar och i sammanhang
därmed utges under titeln "Skandinavisk
aktuarietidskrift".
Svenska allmänna djurskyddsföreningen och Svenska
allmänna kvinnoföreningen till djurens skydd. Se
Djurskyddsföreningar.
Svenska Amerika–Mexikolinjen. Se Ångfartygslinjer.
Svenska amerikanaren, en i Chicago på svenska
utg. veckotidning, började utkomma 1876 under
namnet Svenska posten, ändradt 1877 till
Svenska amerikanaren, som var tidningens
namn till på hösten 1914, då namnet blef
Svenska amerikanaren Hemlandet
(efter "Hemlandet", se d. o.), men på nyåret
1916 återtogs det gamla namnet Svenska
amerikanaren. Tidningen var i början utprägladt
radikal och språkrör för det antikyrkliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
