Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 27. Stockholm-Nynäs järnväg - Syrsor / 839-840 (1918) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svansläktet - Svansrem - Svansskruf - Svanstein - Svante - Svante Nilsson - Svantepolk Knutsson - Svantevit - Svantibor - Swanwick, Anna - Svanviken

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Dvärgsvanen (C. minor 1. bewicki) liknar mycket
sångsvanen, men är betydligt mindre (124 cm.)> och
den gula färgen sträcker sig ej till näsborrarna. Den
lefver i Sibirien samt har under sina flyttningar
blifvit anträffad äfven i Sverige.

Tamsvan (i Drottningholms slottspark).

- Tamsvanen (C. olor; se fig.) har pannan
försedd med en hög knöl, hvilken liksom trakten
mellan hvartdera ögat och näbben samt näbbnageln
är svart. Näbben är f. ö. gulröd. Stjärten är
tillspetsad och vigglik. Kroppslängden uppgår till
180 cm. Denna art skiljer sig från sångsvanen
äfven därigenom, att den, då den simmar, håller
halsen mera S-formigt böjd. Tamsvanen har sitt
stamhåll i långt sydligare trakter än sångsvanen. I
Sverige häckar den uti insjöarna såväl i Skåne
som i de mellersta landskapen. Ett stort antal
häckar årligen vid Ekolsund i Mälaren. Den hålles
ofta tam i dammar (se fig.). - Om jakten på
svan se Domänstyrelsens cirkulär 25 april 1916.
L-e.

Svansrem. Se Sele.

Svansskruf, krigsv., kallades på framladdningsgevär
pipans stötbotten, hvilken var inskrufvad baktill
samt hade till ändamål att motstå krutgasens tryck
bakåt. Den var plan framtill och bakåt förlängd
till en stjärt, genom hvilken korsskrufven
gick och fäste pipan vid gevärsstocken.
H. W. W.*

Svanstein, f. d. järnbruk i Öfvertorneå socken,
Norrbottens län på Turtula bys mark n. om kyrkan
vid Saivajokis inflöde i Torne älf, var ett
af Kengisverken (se Kengis), anlagdt 1753 af
Abr. Steinholtz, men nedlades 1803. På platsen finnas
nu kvarn och såg.

Svante, pseudonym för K. S. Hallbeck (se denne).

Svante Nilsson, riksföreståndare. Se Sture B, 7.

Svantepolk Knutsson, riddare och rikets råd, d. 1310,
var son till hertig Knut af Reval och
sonson till danske konungen Valdemar Sejr. I midten af
1200-talet inflyttade han till Sverige och blef där
gift med Benedikta, dotter till Sune Folkesson och
syster till drottning Katarina. Han intog sedermera
en framstående plats bland rikets
stormän, deltog i utfärdandet af Alsnö och
Skänninge stadgar och nämnes i början af
1300-talet som lagman i Östergötland. Då vid
fredsslutet med Danmark 1278 Lödöse skulle
lämnas i pant åt konung Erik, anförtroddes det
åt herr Svantepolk såsom nära förbunden med båda
konungarna. I striderna mellan konung Birger och
hans bröder synes han ej ha tagit del, men nämnes
dock som den förres löftesman vid förlikningen
1310. Hans son Knut synes ha dött barnlös före
honom. S. förde delad sköld med lejon i öfre fältet.
K. H. K.*

Svantevit l. Svantovit (af po. swienty, helig,
och wid, uppenbarelse), en af de forne slavernas
högsta gudomligheter. Se Mytologi, sp. 181.

Svantibor, furste i Pommern (se d. o., sp. 1327).

Swanwick [so>å’nik], Anna, engelsk författarinna,
f. 1813, d. 1899, reste 1839 till Berlin för att
bedrifva studier och utgaf vid sin återkomst till
hemlandet utmärkta öfversättningar från Schiller och
Goethe; den 1878 utgifna af "Faust" (båda delarna)
har klassisk rang. 1873 utkom hennes tolkning af
Aischylos. Bland hennes originalarbeten kunna nämnas
Books, our best friends and deadliest foes (1886),
An utopian dream (1888) och Poets, the interpreters
of their age (1892). Hon deltog lifligt i flera
humanistiska och filantropiska sträfvanden, verkade
för kvinnornas emancipation, särskildt för att
universiteten skulle öppnas för kvinnor. Se biogr.
af fröken Bruce (1914).

Svanviken, en större gård nära
Kristiansund.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>