Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 27. Stockholm-Nynäs järnväg - Syrsor / 831-832 (1918) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svane, Hans - Svaneholm - Svaneke - Svanen - Swanenburgh

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Svane, Hans, dansk biskop, f. 28 mars 1606,
d. 26 juli 1668, blef student 1626 och studerade
1628-35 vid utlandets förnämsta universitet i
synnerhet österländska språk. Efter sin hemkomst
blef S. 1635 professor i hebreiska och 1646 i
teologi samt 1655 biskop i Själland. Som teolog
gjorde S. sig känd endast genom sin utförliga
kommentar till profeten Daniel (2 foliobd,
1654-66). Däremot blef han namnkunnig genom
sin verksamhet på riksdagen i Köpenhamn 1660 som
prästeståndets ledare och som en af hufvudmännen för
enväldets införande. Till belöning fick han titeln
ärkebiskop och flera stora gods till skänks samt
blef medlem af statskollegiet och Höjesteret samt
universitetskonsistoriets president. Hans önskan att
återupprätta biskoparnas forna makt gick däremot om
intet. S. var utomordentligt vältalig och hade en
särskild förmåga att gripa det rätta ögonblicket; men
han var äfven fåfäng, härsklysten och hämndgirig, låg
ständigt i delo med universitetets öfriga professorer
och var som biskop illa omtyckt af prästerna för sitt
myndiga uppträdande. E. Ebg.

Svaneholm. 1. Slott. Se Garpe-slott. - 2. Herrgård
i Skurups socken, Malmöhus län, naturskönt belägen
vid Svanesjön, n. om Skurups järnvägsstation på
Malmö-Ystad-banan. Egendomen omfattar 8 1/8 mtl,
tax. till 751,100 kr. (1916), hvaraf under eget
bruk är hufvudgården, 55/8 mtl, tax. till 355,000
kr., hvaraf 215 har åker och 222 har skog taxerats
särskildt. Dess

Svaneholms slott.

egare är patronus i Skurups församling. Sätesgården
hette under medeltiden Skurdorp 1. Skudrup,
var befäst och låg i närheten af socknens kyrka,
där rester af densamma ännu synas. Den innehades i
midten af 1400-talet af väpnaren Henning Meyenstorp
(Meinstrup) och kom sedan genom gifte till den skånska
Sparreätten. Omkr. 1530 flyttade Maurits Sparre gården
från Skurup till en holme i Svanesjön, hvarefter den
kallades Svaneholm Genom arf och köp kom S. 1611 till
Prebend Gyllenstierna. Vid dennes sonsonsson Axel
Gyllenstiernas död, 1705, öfvergick S. på grund af
testamente till systersonen, frih. A. J. Coijet, men
1723 lyckades dennes moster Sofia Gyllenstierna genom
process tillvinna sig hälften af egendomarna, hvilken
hälft 1751 köptes af frih. G. J. Coijet. 1782 ärfdes
det af denne Coijets systerson, frih. Rutger Maclean,
"reformatorn af det skånska jordbruket", hvilken genom
de förbättringar han vidtog i högst väsentlig grad
höjde egendomens värde. Vid hans död, 1816, ärfdes
S. af hans systerson frih. K. K. Bennet och dennes
tre syskon, och 1839 såldes det till kammarherre
K. J. Hallenborg och tillhörde sedan dennes son
och barnbarn till 1902, då det inlöstes af grefve
A. Ehrensvärd, gift med en fröken Hallenborg. Slottet
låg från början i försvarssyfte på en holme, men
Maclean fyllde den kanal, som skilde holmen från
fasta landet. Det bestod urspr, af tre våningar
höga tegelstensmurar omkring en sluten borggård,
men hufvudfasaden (mot ö.) har nu fem våningar
(se fig.), i det att två våningar tillbyggdes af
Ax. Gyllenstierna i slutet af 1600-talet. Beskrifning
af P. A. Olsson i "Skånska borgar" (1918).

- 3. Landt- och bruksegendom i Svanskogs socken,
Värmlands län, vid det vattendrag, som förenar
Mellan-Svan och Öster-Svan, jordbruksfastigheten
tax. till 44,100 kr. (1916) och annan fastighet
(2 träsliperier m. m.) tax. till 191,000 kr.,
tillhörig S. aktiebolag (1911; aktiekap. 218,000
kr.). S. anlades som järnbruk 1694 af kapten K. Uggla
och tillhörde hans ättlingar till slutet
af 1800-talet. Ännu på 1870-talet bedrefs
stångjärnstillverkning vid 3 lancashirehärdar, 4
hammare och en s. k. Lundins vällugn för ved
och sågspån.
- 4. En 1890 anlagd gummi varufabrik vid
Viskan, nära Viskafors, Seglora socken, Älfsborgs län,
tillhör Skandinaviska gummi-a.-b. (aktiekapital
1,170,000 kr.), sysselsatte 200 arbetare 1918 och
tillverkar galoscher, automobilringar och tekniska
gummivaror, med ett årligt tillverkningsvärde
af omkr. 2 mill. kr. Drifkraften utgöres
af vatten och oljemotor. Fabrikens tax.-v.
med tillhörande jord 465,000 kr. (1917).

Svaneke, stad på östra kusten af Bornholm. 1,318
inv. (1916). S. är byggdt på tre klippor alldeles vid
hafvet, och husen bilda därför ej gator. Invånarna
lefva af fiske, sjöfart och skepps-byggeri. Ett
minnesmärke öfver J. N. Madvig, som föddes 1804 i S.,
restes 1874. E. Ebg.

Svanen, astron. Se Cygnus 2.

Swanenburgh, holländsk konstnärsfamilj, af hvilken ett
par medlemmar i egenskap af lärare utöfvat inflytande
på utvecklingen af Hollands och Belgiens målarkonst. -
1. Isaeck Claesz van S., målare, borgmästare i
Leiden och verksam omkr. 1595, målade genrebilder
i Pieter Aertsens stil. Taflor af honom finnas i
Leidens museum. S. var lärare för Otto van Veen
(Vaenius), hvilken i sin ordning blef lärare för
Belgiens störste konstnär, P. P. Rubens. - 2. Jacob
van S., den föregåendes son, målare, studerade en
längre tid i Italien, men var 1617 åter bosatt i sin
födelsestad Leiden. Af hans sällsynta målningar finnes
en från 1628, Procession på S:t Petersplatsen i Rom,
i Köpenhamns museum. Täflan röjer, liksom flertalet
af hans öfriga arbeten,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>