- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 27. Stockholm-Nynäs järnväg - Syrsor /
791-792

(1918) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sutsos - Sutt - Suttapitaka - Suttee - Suttermans (Susterman), Justus - Suttlep - Suttner, Berthavon - Sutton - Sutton - Sutton-Coldfield - Sutton-in-Ashfield - Suttorina - Suttola

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

som ifrig motståndare till grefve Kapodistrias,
som han angrep i Panorama tes Eliados (2 bd, 1833),
och, efter konung Ottos tronbestigning, till det
bajerska inflytandet. I sina lyriska och komiska
dikter samt i synnerhet i sitt berömda romantiska
epos Periplanomenos (Den kringirrande, 1839)
riktade han skarpa angrepp mot de härskande. Han
var äfven en framstående dramatisk och journalistisk
författare samt skref en politisk-satirisk roman, Den
landsflyktige (1834). S:s dikter besjälas af lefvande
kärlek till frihet och fosterland. Hans form är
behagfull och klar, men den starkt subjektiv-lyriska
uppfattningen gör karaktärsteckningen ofta svag. Af
hans samlade skaldestycken finnas upplagor af 1851
och 1883. - 3. Panagiotes S., den förres broder,
nygrekisk skald, f. 1806 i Konstantinopel, d. 6
nov. 1868 i Aten, studerade i Paris, Padua och
Bologna. Efter att 1823 i Kronstadt (Siebenbürgen)
ha utgett ett lyriskt drama, Vandraren, bosatte han
sig i Grekland, där han utgaf den politiska romanen
Leandros (1834), en skildring af tiden omedelbart
efter konung Ottos ankomst, och en samling värdefulla
lyriska dikter (1835). Sedermera skref S. ett
lyriskt drama med Messias som hufvudperson (1839)
äfvensom två dramer, i hvilka den nyss förgångna
tidens hjältar Euthymios Blachavas och Karaiskakis
spelade hufvudrollerna. Han redigerade äfven tre
politiska tidskrifter i Aten, i hvilka han anslöt
sig till det nationella partiet. Liksom brodern var
S. utprägladt en subjektiv-lyrisk och i formellt
hänseende framstående författare. 1-3. (J. C.)

Sutt, bot. Se Plantago

Suttapitaka. Se Indiens språk och
litteratur
, sp. 545, och Tipitaka.

Suttee [sati’]. Se Sati.
illustration placeholder

Suttermans (Susterman), Justus, flamsk
målare, f. 1597 i Antwerpen, d. 1681 i Florens, var
elev af Willem de Vos i Antwerpen och Fr. Pourbus
d. y. i Paris. Efter slutad lärotid begaf han sig
till Florens, arbetade där för storhertigarna Cosimo
II, Ferdinand II och Cosimo III, målade därefter
vid hofven i Wien, Parma, Mantua och Rom samt
återvände slutligen till Florens. S. efterlämnade
en mängd ännu bevarade porträtt, ypperligt målade
och mästerligt individualiserade. De träffas i
museerna i Berlin, Edinburgh, Wien m. fl. st.,
men de flesta hänga i Florens’ samlingar,
bl. a. ett porträtt af Galilei. Efter Rubens,
Ant. van Dyck och Corn. de Vos var S. en af
de främste porträttmålarna under den flamska
konstens glansperiod. Biogr. af P. Bautier (1912).
O. G-g.

Suttlep, gods och kommun på Estlands västra kust,
tillhörande Nuckö socken Liksom denna socken i
öfrigt är S:s kommun delvis bebodd af svenskar, om
ock esterna utgöra flertalet. Den svenska dialekten
har inom S. mera än inom öfriga
delar af Nuckö socken påverkats af estniskan. Så
t. ex. har kort u nästan fullständigt utträngts af
ett slutet o-ljud, muljerada l och n förekomma i rätt
vidsträckt grad, och estniska lånord äro särskildt
vanliga. I det hela finnes dock ingen anledning att
skilja dialekten i S. från Nuckömålet. Jfr Estsvenskar
och Nuckö. G. D-ll.

illustration placeholder

Suttner [sor-], Bertha von, friherrinna, österrikisk
författarinna och fredsvän, född grefvinna Kinsky,
f. 1843 i Prag, d. 1914 i Wien, sedan 1876 gift med
romanförfattaren Artur von S. (f. 1850, d. 1902),
var den, som med största framgång verkade för den
från England och Amerika införda fredsrörelsens
utbredning i Tyskland och Österrike, utgaf 1892-99
tidskriften "Die waffen nieder" och mottog 1905
Nobels fredspris. Bland hennes romaner må nämnas Die
waffen nieder
(1889; många uppl.; "Ned med vapnen. En
lefnadshistoria", 1890; flera uppl.), som väckte
stort uppseende genom sin lidelsefulla tendens,
och dess fortsättning, Marthas barn (1903). Hon
skref en hel del förströelsearbeten, af hvilka några
öfversatts till svenska. Friherrinnan S:s Gesammelte
schriften
utkommo 1906-07 i 12 bd, hennes Memoiren
1909. Hon stod i nära förbindelse med A. Nobel och
intog en ledande ställning bland fredsvännerna,
sist som hederspresident i den internationella
fredsbyrån. 1906 besökte hon Sverige, om hvars folk
hon gjorde åtskilliga uttalanden, som väckte ond blod
här, och Norge.

Sutton [sartn], stadsliknande samhälle (urban
district
) i engelska grefsk. Surrey, 7 km. s. v. om
Croydon. 2L270 inv. (1911). Metropolitan district
schooi för barn från Londons södra församlingar.
J. F. N.

Sutton [sa’tn], Manners-. Se Manners.

Sutton-Coldfield [sa’tn kåulfildj, köping
i engelska grefsk. Warwick, 11 km. n. ö. om
Birmingham, till hvilket det utgör en landtlig
förstad. 20,132 inv. (1911). Grammar schooi.
J. F. N.

Sutton-in-Ashfield [sa’tn in ä’Jfild],
stadsliknande samhälle (urban district) i engelska
grefsk. Nottingham, i utkanten af Sherwood
forest. 21,708 inv. (1911). Strumpväfveri,
trådfabriker, Stenkolsgrufvor och kalkstensbrott.
J. F. N.

Suttorina [so’tt-] l. Sutorina, till större
delen ofruktbar landtunga i Hercegovina, skjuter ut
i Adriatiska hafvet, v. om Castelnuovo.

Suttula [so’ttola], by i Finland på Pyttisön vid
Kymmeneälfvens östra utloppsgren, var besatt af
ryssarna, då det anfölls 8 juli 1789 af svenskarna
under generallöjtnant Meijerfelt i 12 timmar,
hvarefter byn och Suttulaholmen slutligen togos. 25
juni 1790 anryckte Meijerfelt mot ryssarnas under
generalmajor Bauer starka befästa ställning vid
S. på andra sidan älfven. Eldgifningen pågick hela
eftermiddagen och natten, men på morgonen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:03:26 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcg/0432.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free