Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Superfetation - Superficiarisk rätt - Superficies - Superflua non nocent - Superfosfat - Superga - Superhumerale - Superintendent - Superior - Superior - Superior city
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
möjligheten att, om mer än ett ägg afgått från
äggstockarna under samma menstruationstermin, dessa
kunna befruktas genom sädeskroppar, spermatozoer,
från olika män. Superfekundation förekommer hos
djur, men är icke bevisad hos människan. Att ett
par tvillingfoster förete olika raskaraktärer,
utgör nämligen icke något bevis för deras härkomst
från olika fäder, alldenstund det är en känd sak,
att det ena fostret kan mer utprägladt ärfva
moderns karaktärer och det andra faderns.
Dvn.
Superficiarisk rätt (lat. superficiarius, som står
på främmande grund), en från den romerska rätten
lånad term, som betecknar rätt till någonting, som
är byggdt eller planteradt på främmande grund och
mark. Se Egendom (sp. 1428) och Ofri grund.
Superficies, lat., åbyggnad på en tomt, yta. -
Superficiell, ytlig, löslig.
Superflua non nocent, lat., "för mycket skadar ej",
"bättre för mycket än för litet".
Superfosfat (se Fosfat och Gödselmedel), gödselmedel,
hvars verksamma beståndsdel är sur fosforsyrad
kalk, framställes af råfosfat genom behandling med
svafvelsyra, som öfverför i markvätskan svårlösligt
basiskt trifosfat till i vatten lättlösligt surt
monofosfat under samtidig bildning af svafvelsyrad
kalk (gips). Superfosfat kallas därför äfven upplöst
fosfat. Emedan den vattenlösliga fosforsyran lätt
sprider sig i jordvätskan och är färdig att upptas
af växtrötterna, kan superfosfat verka hastigare
och kraftigare än svårlösligare fosfat. Under
förvaring omsätter sig det vattenlösliga sura
fosfatet med kvarvarande oupplöst trifosfat
eller andra föreningar, så att i vatten olösligt
difosfat bildas. Då denna "återgång" förorsakas
af järn- eller aluminiumföreningar, uppstå mycket
svårlösliga fosfat, under det att difosfat af kalk
är lätt lösligt i jordvätskan och svaga syror,
såsom citronsyra. Superfosfats värde mätes därför
efter sin halt af vattenlöslig och citronsyrelöslig
fosforsyra, under det den i utspädd citronsyra lösliga
fosforsyran anses värdelös. Superfosfat beredes
med olika fosforsyrehalter; mest och helst används
18-20-procentigt, mindre de lågprocentiska, hvilka
äro mindervärdiga, i den mån de innehålla större
halt järn- och aluminiumföreningar, hvilka komma den
lösliggjorda fosforsyran att återgå. Dubbelsuperfosfat
med omkr. 40 proc. fosforsyra äro till följd af sitt
högre pris föga i bruk. Halfsuperfosfat, beredda
med så litet svafvelsyra, att endast difosfat
bildas, kunna stundom förordas till hemberedning
t. ex. af ben, men finnas ej i handeln. Superfosfat
ingår äfven i blandade konstgödselmedel, vanligen
tillsammans med ammoniumsulfat (se Svafvelsyrad
ammoniak) under namn af ammoniaksuperfosfat,
med kalisalt, mossgödning, eller med båda,
rotfruktsgödning. Superfosfatberedning, som först
föreslogs af J. von Liebig och från år 1843 först
fabriksmässigt bedrefs af engelsmannen J. B. Lawes
(se Rothamsted), är numera föremål för en
storartad fabriksdrift. I Sverige, där den första
superfosfatfabriken började 1873 vid Gäddviken,
äro nu 6 fabriker i verksamhet med en årlig
tillverkning af ungefär 1,5 mill. dt., hvaraf omkr. 1/3
exporteras. H.J.Dft.
Superga [so-], La, savojiska husets
begrafningskyrka. Se Turin.
Superhumerale. Se Mäss-skrud.
Superintendent (af lat. super, öfver, och
intendere, rikta sin uppmärksamhet åt något visst
håll, öfva tillsyn öfver), öfvertillsyningsman,
i flera protestantiska länder benämning på
den högst stående ämbetsmannen inom ett större
kyrkodistrikt. Superintendenterna motsvara i det
närmaste biskoparna inom andra länder, ehuru de i
allmänhet ej ega samma anseende och myndighet. Den
förnämste superintendenten inom en hel provins eller
i ett mindre land kallas generalsuperintendent. I
Bajern och Baden motsvaras superintendenten af en
dekan. - I Sverige har titeln superintendent en tid
varit benämningen på de högste andlige ämbetsmännen
i några kyrkostift, som uppkommit genom delning
af äldre stift eller genom eröfring, men som sedan
förvandlats till biskopsstift, nämligen i Göteborgs,
Härnösands, Kalmar, Karlstads (förut Mariestads)
och Visby stift (se Biskop). Också i de under
Sverige fordom lydande provinserna på andra sidan
Östersjön förekom under den svenska tiden samma
titel. Hvad östersjöprovinserna angår, ställdes
kyrkorna i Livland 1622 under en superintendent
(från 1678 kallad generalsuperintendent), medan
kyrkliga styresmän med samma benämning tillsattes
i Ingermanland 1641 och på Ösel 1650. I Estland
kallades stiftschefen endast en kortare tid (1622?-
1638) superintendent. Riga och Reval hade egna
stadssuperintendenter. - Titeln superintendent
l. superattendent bars likaledes en tid af Gustaf
Vasas biträde vid reformationens genomförande,
Georg Norman (se denne), hvilken dock hade en vida
större makt och myndighet än stiftens styresmän,
i det alla biskoparna sattes under hans uppsikt. -
En superintendents ämbete kallas superintendentur,
området för hans verksamhet superintendentia.
Fr. W.
Superior, lat., öfre, högre; föreståndare,
särskildt klosterföreståndare eller ledande person
inom en kongregation (se d. o.) eller jesuitorden
(se d. o., sp. 1388); lärjunge i en högre afdelning
af en skolklass. Jfr Inferior. - Superioritet,
öfverlägsenhet, öfverhöghet.
Superior [sjopiio léYk], Lake. Se Lake superior.
Superior city [sjöpie^ie sirti], stad i
nordamerikanska staten Wisconsin, vid södra stranden
af Fond du lac, västra viken af Lake superior, midt
emot Duluth. 40,384 inv. (1910), hvaraf ett stort
antal svenskar. Staden, som ligger vid Northern
pacific, Great northern m. fl. järnvägar, har en af
de bästa naturliga inlandshamnarna i världen, som
ytterligare förbättrats af unionsregeringen. Den
bildas af två smala landremsor (Minnesota och
Wisconsin points), som sträcka sig flera km. tvärs
öfver sjön och mötas vid sina ändar. Staden
har rom.-katolsk biskop, en statens normalskola
m. fl. läroanstalter, skeppsvarf, kvarnar, sågverk,
järnvägsverkstäder och en mycket stor export af
spannmål, järn- och kopparmalm samt stenkol. Dess in-
och utgående tonnage öfverträffas endast af New Yorks
och Philadelphias. Platsen började bebyggas 1853 och
fick stadsrättigheter 1889.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
