Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 27. Stockholm-Nynäs järnväg - Syrsor / 711-712 (1918) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sumy - Sun, The - Sun - Sunbury - Sund - Sund - Sund - Sund - Sund - Sund. - Sundagrafven - Sundahafvet - Sundalselven - Sundalsfjeldene - Sundalsfjorden - Sundals härad

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

tillverkning af socker och liflig
handel med spannmål och boskap.
J. F. N.

Sun [sa’n], The. 1. Amerikansk politisk tidning,
som uppsattes 1833 i New York och nu utkommer i en
morgon-, en afton- ("The evening sun"), en vecko-
och en söndagsupplaga. Ch. A. Dana (se Dana 4), som
1868 ff. var tidningens hufvudredaktör, spelade en
stor roll för tidningens utveckling. Den har gjort
sig särskildt känd genom sin strid mot korruptionen
i förvaltningen och är ett af de för den moderna
amerikanska pressen mest karakteristiska organen.
- 2. Engelsk tidning, som uppsattes 1893 af
T. P. O’Connor (se | denne, sp. 461), var
ett halfpennys aftonblad, skiftade egare och
politisk färg samt nedlades 1906.

Sun, japanskt längdmått. Se bd XII, sp. 1279.

Sunbury [sarnbri]. 1. (S. on Thames)
Stadsliknande samhälle (urban district]
i engelska grefsk. Middlesex, vid Thames, 27
km. s. v. om S:t Paul. 4,607 inv. (1911). Pumpverk
och filtrerbassänger för en del af Londons
vattenledningar. Traftäflingsbana vid Kempton
park, n. ö. om S. - 2. Köping i nordamerikanska
staten Pennsylvania, vid Susquehanna. 13,770
inv. (1910). Sidenindustri och trähandel.
l o. 2. J. F. N.

Sund, smalt farvatten mellan fastland och en ö eller
mellan två öar.

Sund. 1. Socken i Östergötlands län, Ydre
härad. 12,466 har. 1,393 inv. (1916). S. utgör ett
pastorat i Linköpings stift, Ydre kontrakt. - 2. Se
Sunne 3.

Fig. 1. Sunds ångsåg.

Sund, ångsåg (fig. 1) med 8 ramar, 3 kant- och
1 stafverk, 1 cirkulärsågbänk för timmer och 2
klyfsågar (tax.-v. 300,000 kr.) i Sköns socken,
Västernorrlands län, vid Alnösundet, jämte
lastageplats
samt järnbruk med ånghammare, gjuteri och
mek. verkstad (tax.-v. 75,000 kr.), hvarest
tillverkas som specialitet träförädlingsmaskiner af
alla slag samt timmeruppfordringsverk, ångpannor,
ångmaskiner och diverse järnmanufaktur, allt
tillhörigt Sunds a.-b. (1854, ny bolagsordn. 1875;
aktiekap. 3,14 mill. kr.), som äfven eger Nyviks
ångsåg och Rödestrands lastageplats (tax.-v. 180,300
kr.) i Alnö socken, Lagfors bruk, kraftstation, såg
och kvarn (tax.-v. 20,000 kr.) i Ljustorps socken,
Söråkers sulfitfabrik och lastageplats samt Lögdö bruk
(tax.-v. 1,663,000 kr.) i Hässjö socken. Galtströms
bruk, såg och lastageplats
(tax.-v. 100,000 kr.) i Njurunda socken, allt inom
Västernorrlands län, samt Stensmyrans ångsåg (3 ramar,
2 kantverk och l klyfsåg; tax.-v. 40,000
kr.) i Bräcke socken, Jämtlands län. Inom Medelpad
egde bolaget jordbruksfastigheter tax. till 2,070,500
kr. (1916) och annan fastighet tax. till 2,338,000 kr.

Fig. 2. Sunds herrgård.

Sund, namn på många platser i Norge, hvaribland
1. Härad och pastorat på sydsidan af Store Sartoröy
(se Sartor) med närliggande mindre öar
och holmar, S. Bergenhus amt. 94,4 kvkm. 2,399
inv. (1910). - 2. Fiskeläge med ångbåts-, post-
och telegrafstation på sydvästra sidan af den
105,6 kvkm. stora Flakstadöy (1,095 inv. 1910),
Lofoten, Nordlands amt. - 3. Fiskeläge och
kyrkplats i Salten, Nordlands amt. Ångbåts-, post-
och telegrafstation. Sparbank. 113 inv. (1910).
1-3. K. V. H.

Sund, imperiellt pastorat af 3:e kl. på Åland,
Finland, Åbo ärkestift, Ålands kontrakt. 104
kvkm. 1,774 inv. (1914), svensktalande. A. G. F.

Sund., vid djurnamn förkortning för Karl Jakob
Sundevall (se d. o. 1).

Sundagrafven (Sundasänkan). Se Indiska hafvet,
sp. 564.

Sundahafvet, ett af de s. k. medelhafven i Malajiska
arkipelagen, utbreder sig mellan Java i s. och
Borneo i n. Denna del af hafvet kallas dock vanligen
Javahafvet, medan dess fortsättning åt ö., alltså
vattnet mellan de små Sundaöarna i s. och Celebes i
n., kallas Sunda- l. Floreshafvet. Javahafvet är
betydligt grundare än de andra malajiska medelhafven;
däremot har Floreshafvet djup af mer än 4,000
m. J. F. N.

Sundalen (fno. Sunndalr, den sydliga dalen),
härad och pastorat i Romsdals amt, Norge. 1,289,84
kvkm. 1,516 inv. (1910). S. är en trång, vild dalgång
och genomströmmas af Sundalselven (se Driva), som
vid fiskeläget Sundalsören (155 inv. 1910) utfaller
i Sundalsfjorden, en omkr. 30 km. lång förgrening af
Tingvoldfjorden i Nordmöre. Mellan de många stora
topparna (däribland något v. om Snehætta det väldiga
Skrimkolla, 1,984 m., och i s. Store Kalken, 1,898
m.) ligga stora fjällvidder. Genom S. leder landsväg
öfver Opdal till Dovre i s., till S. Trondhjems amt
i n. K. V. H.

Sundalselven, annan benämning på älfven Driva (se
d. o.).

Sundalsfjeldene [-fjellene]. Se Norge, sp. 1379.

Sundalsfjorden. Se Sundalen.

Sundals härad på Dal. Älfsborgs län, ingår i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>