Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 27. Stockholm-Nynäs järnväg - Syrsor / 709-710 (1918) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sumner, Charles - Sumpbäfvern - Sumpcypress - Sumpfeber - Sumpgas - Sumpgasserien - Sumpgröe - Sumphöken - Sumphönan - Sumphönsartade fåglar - Sumphönssläktet - Sumpkräftan - Sumpliljor - Sumplodjuret - Sumpnoppa - Sumpsenap - Sumptibus - Sumter - Sumter, Thomas - Sumy

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

den politiska banan och blef snart en af whigpartiets
främsta folktalare. Han deltog 1847 i bildandet
af free-soil-partiet (se Freesoilers)
och blef 1851 som dess kandidat vald till senator
för Massachusetts. Stort uppseende väckte 1852 hans
energiska uppträdande för omedelbart upphäfvande af
lagen om flyktade, negerslafvars
utlämnande, ett bevis för, att 1850 års kompromiss ej
mäktat lösa slaffrågan.

Lika energiskt motarbetade
han 1856 Kansas-Nebraska-billen (se d. o.), och ett
af hans tal i denna fråga väckte så stort raseri
bland sydstatsmännen, att en fanatiker bland dem,
Preston S. Brooks, 22 maj s. å. öfverföll S. i
senatens sammanträdesrum och med en käpp tillfogade
honom ett våldsamt slag öfver hjässan (se Brooks,
P. S.). S. blef för tre år framåt oförmögen till
arbete, men var 1859 så pass återställd, att han
kunde återupptaga sin politiska verksamhet. Ett af
honom kort därpå hållet stort tal om slafveriets
barbari gjorde starkt intryck öfver hela
landet och spelade en betydande roll i 1860 års
presidentvalskampanj. Under kriget öfvade han stort
inflytande som ordförande i senatens utrikesutskott,
bl. a. vid det fredliga biläggandet af Trentaffären
(se d. o.). S. påyrkade med nästan doktrinär skärpa
rösträtt åt negrerna som oeftergifligt villkor för
sydstaternas återupptagande i unionen, och han bär
äfven i öfrigt det drygaste ansvaret för den mot
sydstaternas hvita befolkning öfverdrifvet hårda
rekonstruktionsplan, som under Andrew Johnsons
presidentskap blef den segrande. Han var våldsam
motståndare till Johnsons kompromisspolitik och
stötte sig 1870 äfven med Grant genom sin segrande
opposition mot dennes plan att annektera Dominikanska
republiken. I Alabamafrågan (se d. o.) urgerade
S. i det längsta de mest vidtgående amerikanska
krafven och blef då (mars 1871) under påtryckning
från presidenten Grant beröfvad sin ordförandeplats
i senatens utrikesutskott. S. betecknade sig i
sitt första senatstal som "principernas slaf",
och hela hans politiska bana kännetecknades af hans
grundsatsenliga bekämpande af allt, som i minsta mån
smakade kompromiss. I frågan om negerslafveriets
afskaffande blef denna hans principfasthet som
"nationens samvete" välsignelserikt fruktbringande,
men vid ordnandet af förhållandena i sydstaterna
efter kriget stelnade den till doktrinär envishet
och visade sig i praktiken ödesdiger. S:s tal och
skrifter ha samlats i hans Works (15 bd, 1871-83). Jfr
E. L. Pierce, "Memoir and letters of Charles S." (4
bd, 1877-93), och kortare biografier öfver S. af
A. L. Dawes (1892), M. Storey (1900) och G. H. Haynes
(1909). V. S-g.

Sumpbäfvern l. Coypu, Myopotamus l. Myocastor,
zool., släkte tillhörande fam. Capromyini,
ordn. Glires (gnagare) bland däggdjuren. Sumpbäfvern
påminner till utseendet om bäfvern, men
har ej dennes platta svans, utan en vanlig
råttsvans. Pälsen är tät och mjuk, med kort, för
vattnet nästan ogenomtränglig bottenull och längre,
gråaktiga eller rödgråa täckhår. Bakfötterna äro
stora, med simhud mellan tårna. Den enda arten
(M. coypus), hvars kroppslängd utgör 40-45 cm.,
träffas tämligen allmänt spridd öfver en stor del af
Syd-Amerika, är ett utprägladt vattendjur och påminner
således äfven till lefnadssättet om bäfvern. Till
följd af sitt dyrbara skinn jagas den ifrigt. I Europa
säljas skinnen under namn af amerikanska utterskinn,
nutriaskinn m. m. L-e.

Sumpcypress, bot. Se Taxodium.

Sumpfeber, detsamma som malaria (se d. o.).

Sumpgas, kem. Se Grufgas och Kolväte, sp. 614.

Sumpgasserien, kem. Se Kolväte, sp. 615.

Sumpgröe, bot. Se Poa.

Sumphöken, zool., annat namn på bruna kärrhöken. Se
Kärrhökarna.

Sumphönan, zool. Se Sumphönssläktet.

Sumphönsartade fåglar, Rallidæ, zool.,
familj tillhörande ordn. Gruiformes bland
fåglarna. Sumphönsen utmärkas genom kort, hård näbb,
breda, korta, kupiga vingar samt korta, tämligen
tjocka ben. Dessa egenskaper ge dem en viss likhet
med hönsfåglarna. Sumphönsen lefva i nästan alla
världsdelars kärr- och sumptrakter. De lifnära sig
af såväl djur som växtämnen. De springa snabbt på
marken och ha stor förmåga att undandraga sig jägarens
uppmärksamhet. Af svenska fåglar höra till familjen
rallsläktet (Rallus), knarrsläktet (Ortygometra),
kärrhönssläktet (Phalaridium), sumphönssläktet
(Gallinula) och sothönssläktet (Fulica).
L-e.

Sumphönssläktet 1l. Rörhönssläktet, zool. Se Gallinula.

Sumpkräftan, Galiziska, zool. Se Kräftsläktet.

Sumpliljor, bot. Se Helobiæ.

Sumplodjuret, zool. Se Kattdjuren.

Sumpnoppa, bot. Se Gnaphalium.

Sumpsenap, bot. Se Nasturtium.

Sumptibus, lat., "på bekostnad", i latinska
tryckalster "på förlag".

Sumter [sa’mta]. 1. Fort vid inloppet till Charlestons
hamn i nordamerikanska staten Syd-Carolina. Med
dess eröfring af de konfedererade under general
Beauregard 13 april 1861 började Nordamerikanska
inbördeskriget. - 2. Stad i nordamerikanska
staten Syd-Carolina. 8,109 inv. (1910), öfver
hälften negrer. Bomulls- och tobaksodling,
l o. 2. (J- F. N.)

Sumter [sa^to], Thomas, nordamerikansk krigare, f. 14
juli 1736 i Hanover county, Virginia, d. l juni 1832
i South Mont, Syd-Carolina, deltog som milisman i
striderna mot fransmän och indianer på 1750-talet och
utmärkte sig under frihetskriget som brigadgeneral i
en rad smärre strider i Syd-Carolina 1780-81. Han var
kongressman 1789-93 och 1797-1801 samt senator för
Syd-Carolina 1801-10. S. var den siste kvarlefvande
af frihetskrigets generaler; efter honom uppkallades
fortet Sumter (se d. o. 1). V. S-g.

Sumy, kretsstad i ryska guv. Charkov. 50,391
inv. (1912). Gymnasium, teknisk skola. Stor

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>